Just nu pågår ett tvåårigt projekt i Gottsunda med titeln “Slow fashion i orten” där man på olika sätt arbetar för att uppmuntra och inspirera, framförallt unga, till hållbart mode. Lördagen den 21 september var det premiär för projektets största del - dansföreställningen Revive på Gottsunda dans och teater.

Tre dansare och en hel del kläder svänger runt på scenen. Sofia Ribeiro är koreograf och berättar att inspirationen till projektet började när bilder från de enorma klädbergen i bland annat Ghana började cirkulera i media för några år sedan.

– Det är dina och mina kläder som hamnar där till slut, säger Sofia och berättar att de med föreställningen vill vara med och väcka tankar hos unga kring just klädkonsumtion.

Hon betonar att målet, snarare än att skambelägga och vifta med pekpinnar, framförallt är att visa på hur hållbart mode kan vara både kul och inspirerande.

– Det måste få bli coolt och trendigt, säger hon och skrattar åt hur det samtidigt kan kännas så ocoolt att säga just så.  

“Vad kläder gör med oss, och vad vi gör med kläder” är en underrubrik till titeln Revive som uppkommit under projektets gång och dansarnas individuella stilar och personligheter har fått stå i stort fokus.

– Enligt min smak och åsikt är det verkligen tre av Sveriges bästa streetdansare som jag fått äran att jobba med, säger Sofia.

Marvil Iglesias, Afra Hosseini och Adrian Cruz har alla sin bakgrund och spetskompetens inom olika substilar inom paraplybegreppet streetdance. Tillsammans med Sofia har de i sex veckor jobbat fram en dynamisk dansföreställning med mycket färg, kläder och finesse.

– Det ska bli så kul att få möta publik nu, säger Sofia.

Målgruppen är framförallt unga i åldrarna 13-19 år och under processen har ensemblen fått träffa flera skolklasser som på olika sätt tagit del av och bidragit till arbetet. Sofia lägger dock till att föreställningen utan tvekan passar såväl yngre som äldre publik också.

Det är inte alltid som streetdansare prioriteras i längre föreställningar utan majoriteten av dansproduktionerna i Sverige centreras ofta kring de mer klassiska stilarna modern och nutida dans.

– Att en föreställning som denna kan produceras lokalt i Gottsunda är därför både lite lyxigt och helt fantastiskt, säger Sofia.

Musiken, komponerad av Jonathan Krogh, osar av house och självklart är även dansarnas kläder skapade med återbruk och remake i fokus. Lotta Enbrand är designer och har skapat både kläder och scenografi. Tillsammans med dansarna skapar teamet en medryckande föreställning där klädkonsumtionen ifrågasätts med attraktiva alternativ och en stor dos inspiration.

TEXT: LINE JONSDOTTER
FOTO: LISBET SPÖRNDLY

öfre slotts media

Hos dansföreningen Swingkatten kan både nybörjare och erfarna dansare ta en svängom i bland annat lindy hop, boogie woogie och autentisk jazz. I år firar Uppsalaföreningen 25-årsjubileum och de ser fram emot att fortsätta sprida gemenskap och dansglädje i Uppsala. 

– Musiken, glädjen och mötet med andra är en viktig del av dansen, säger Siri Fjellman som är vice ordförande i Swingkatten och undervisar i dansstilen lindy hop. Hon får medhåll från Frauke Augstein som är ordförande och lärare i blues.  

– Det är en speciell sorts möte och kommunikation som uppstår i en dans, säger hon. 

De båda har haft dans som intresse i större delen av livet. Swingkatten dansförening har funnits sedan 2001, i år 25 år. De har omkring 500 medlemmar, erbjuder kurser i en rad olika dansstilar och anordnar olika evenemang. 

De flesta dansstilar, som lindy hop, balboa, blues och boogie woogie är pardanser, medan jazz och step dansas solo. Stilarna skiljer sig lite i bland annat tempo och musik, men gemensamt är anknytningen till musiken och ursprunget i swing, som uppstod i Harlem, New York på 1920-talet, influerat av afroamerikansk danstradition. 

Frauke och Siri tycker att dans är både en utmärkt träningsform och ett sätt att vara kreativ, ha roligt och träffa andra.  

– När man möter en annan person i en dans behövs inga ord. Man hittar ett eget språk i dansen vilket är väldigt spännande och kreativt, säger Frauke.  

Dansintresset bjuder in till gemenskap, både i Uppsala och på andra platser i världen. Både Frauke och Siri har, när de varit på resande fot, letat upp en lokal dansförening att tillbringa en kväll med. På samma sätt hittar även människor som befinner sig tillfälligt i Uppsala, som turister och utbytesstudenter, till Swingkattens evenemang. För övrigt finns en stor spridning bland föreningens medlemmar, både när det kommer till kön, ålder, bakgrund och erfarenhet.  

– Vid något tillfälle var åldersspridningen så stor som mellan 16 och 80 år. Hos oss är verkligen alla välkomna, oavsett vem man är, säger Siri. 

Förutom kurser i de olika dansstilarna är socialdans en viktig del av Swingkattens verksamhet. Evenemangen avser ofta en bestämd dansstil, och man kan dyka upp med eller utan danspartner. Några gånger per år har de liveband, vilket bidrar till en extra festlig stämning på dansgolvet. På evenemangen gäller föreningens uppförandekoder, som bland annat innebär att man alltid kan tacka nej, och att man själv också ska vara okej med att få ett nej på frågan om en dans.  

– Vi upplever att alla är införstådda med vårt gemensamma förhållningssätt. Det skapar trygghet, inte minst för de som kanske är lite nya och osäkra.  

Till den som är nyfiken på dans, men kanske är lite osäker, vill Frauke och Siri uppmuntra till att våga prova. 

– Och ge inte upp! Vill man, kan man gå en nybörjarkurs flera gånger - till slut sätter det sig. Det viktiga är att man tycker att det är kul.  

/Emma Tapper