Konstnärsbröderna Clément och Guillaume Papachristou är i stort sett helt lika. De är identiska tvillingar, men har helt olika fysiska förutsättningar, då Guillaume föddes med cerebral pares. I en prisbelönad dans- och teaterföreställning gestaltar de på ett nyskapande och humoristiskt sätt sin nära relation, och undersöker sina likheter och olikheter. 

Den 29 november kommer gästföreställningen I stort sett helt lika till Uppsala och Uppsala konsert och kongress (UKK). Artisterna är de franska bröderna Clément och Guillaume Papachristou, från Théâtre National Wallonie-Bruxelles i Bryssel som turnerar i Sverige genom Riksteatern.

De båda bröderna arbetar som konstnärer och samarbetar ofta med konstnärer med olika förutsättningar, såsom Guillaume själv som föddes med cerebral pares*.

– Vi har arbetat länge tillsammans och det är fantastiskt att få göra detta. Det är viktigt att vi får möjlighet att visa funktionsnedsättningar, och det är samtidigt viktigt för vår relation som bröder, säger Clément.

Föreställningen hade premiär för fem år sedan och har sedan dess turnerat omkring i Europa. Brödernas prestation har hyllats för sin värme, humor och nyskapande, och prisades för ett år sedan vid festivalen Fast forward i Dresden. 

Föreställningen innehåller dans och teater, där dialogen förs på franska med svensk textning. Bröderna berör genom framträdandet sina likheter och olikheter, och bjuder in publiken till gemenskap, nya perspektiv och ett brett spektrum av känslor. 

– Vi är ju tvillingbröder och är väldigt lika varandra, samtidigt som bara en av oss har fysiska funktionsnedsättningar. Men när vi uppträder och dansar tillsammans känner vi oss inte olika alls, säger Clément.

Clément beskriver själv att hans och Guillaumes framträdande utvecklas med tiden, precis som brödernas relation också gör. Publiken tas med och bjuds in att vara med dem i den resan. Under föreställningen är publiken placerad nära, och på flera sidor om bröderna, vilket skapar en intim och personlig känsla. 

– Det är alltid spännande att se nya spelplatser och vad som händer beror mycket på utformningen av rummet och vilka som finns i publiken.

Närheten till publiken gör att åskådarna interagerar med det som händer, och föreställningen blir en gemensam upplevelse som delas med alla i rummet. Framträdandet på UKK blir deras första besök i Uppsala och Clément berättar att de både ser fram emot att se staden, och att uppträda för publiken här.

– Den här föreställningen handlar om kärlek och möjligheten att leva sitt liv som man vill, och alla är hjärtligt välkomna att dela det med oss, säger Clément.

Mer information om föreställningen och biljettbokning hittar du på ukk.se

/Emma Tapper

Hos dansföreningen Swingkatten kan både nybörjare och erfarna dansare ta en svängom i bland annat lindy hop, boogie woogie och autentisk jazz. I år firar Uppsalaföreningen 25-årsjubileum och de ser fram emot att fortsätta sprida gemenskap och dansglädje i Uppsala. 

– Musiken, glädjen och mötet med andra är en viktig del av dansen, säger Siri Fjellman som är vice ordförande i Swingkatten och undervisar i dansstilen lindy hop. Hon får medhåll från Frauke Augstein som är ordförande och lärare i blues.  

– Det är en speciell sorts möte och kommunikation som uppstår i en dans, säger hon. 

De båda har haft dans som intresse i större delen av livet. Swingkatten dansförening har funnits sedan 2001, i år 25 år. De har omkring 500 medlemmar, erbjuder kurser i en rad olika dansstilar och anordnar olika evenemang. 

De flesta dansstilar, som lindy hop, balboa, blues och boogie woogie är pardanser, medan jazz och step dansas solo. Stilarna skiljer sig lite i bland annat tempo och musik, men gemensamt är anknytningen till musiken och ursprunget i swing, som uppstod i Harlem, New York på 1920-talet, influerat av afroamerikansk danstradition. 

Frauke och Siri tycker att dans är både en utmärkt träningsform och ett sätt att vara kreativ, ha roligt och träffa andra.  

– När man möter en annan person i en dans behövs inga ord. Man hittar ett eget språk i dansen vilket är väldigt spännande och kreativt, säger Frauke.  

Dansintresset bjuder in till gemenskap, både i Uppsala och på andra platser i världen. Både Frauke och Siri har, när de varit på resande fot, letat upp en lokal dansförening att tillbringa en kväll med. På samma sätt hittar även människor som befinner sig tillfälligt i Uppsala, som turister och utbytesstudenter, till Swingkattens evenemang. För övrigt finns en stor spridning bland föreningens medlemmar, både när det kommer till kön, ålder, bakgrund och erfarenhet.  

– Vid något tillfälle var åldersspridningen så stor som mellan 16 och 80 år. Hos oss är verkligen alla välkomna, oavsett vem man är, säger Siri. 

Förutom kurser i de olika dansstilarna är socialdans en viktig del av Swingkattens verksamhet. Evenemangen avser ofta en bestämd dansstil, och man kan dyka upp med eller utan danspartner. Några gånger per år har de liveband, vilket bidrar till en extra festlig stämning på dansgolvet. På evenemangen gäller föreningens uppförandekoder, som bland annat innebär att man alltid kan tacka nej, och att man själv också ska vara okej med att få ett nej på frågan om en dans.  

– Vi upplever att alla är införstådda med vårt gemensamma förhållningssätt. Det skapar trygghet, inte minst för de som kanske är lite nya och osäkra.  

Till den som är nyfiken på dans, men kanske är lite osäker, vill Frauke och Siri uppmuntra till att våga prova. 

– Och ge inte upp! Vill man, kan man gå en nybörjarkurs flera gånger - till slut sätter det sig. Det viktiga är att man tycker att det är kul.  

/Emma Tapper