Sommarläger och aktiviteter för alla

Publicerad 2026-06-21 – av Anna Löfving

Det ser lugnt ut på utsidan, men innanför Fyrisgårdens väggar bubblar det av aktivitet. Dagarna före midsommar pågår ett av Fyrisgårdens många läger, Summer camp, som riktar sig till barn, unga och vuxna med funktionsvariation. Årets tema är midsommar, och det pysslas med mängder av blommor och kransar, skapas musik och dansas för fullt.

I ett rum inne i Fyrisgårdens gula byggnad pustar deltagarna precis ut för vattenpaus. Lisa, Isa och Edvin är tre av deltagarna i gänget som idag får prova på dans på olika sätt.

– Vi har fått värma upp, och hälsat på varandra med olika delar av kroppen, berättar Lisa.

– Vi har också fått dansa som olika känslor, fyller Isa i.

Fyrisgården är en hemgård som finns för att skapa gemenskap och goda möten för alla, oavsett ålder, ursprung och funktionsförmåga. På Fyrisgården finns en mängd olika aktiviteter, kurser, café och olika evenemang. Under sommaren anordnas flera

olika läger, för barn och unga både med och utan funktionsvariation. På årets Summer camp, som är sommarens första läger, deltar 52 personer i olika åldrar. Lägret pågår i tre dagar och många av deltagarna provar olika aktiviteter under olika dagar.

Igår var Lisa i musikgruppen och både Edvin och Isa var i idrottsgruppen, som håller till i en idrottshall i närheten. Trion känner varandra sedan tidigare, då de har gått på Fyrisgårdens fritids tillsammans.

–  Det är kul här, för man kan göra så mycket olika saker och vara med kompisar, säger Isa och får medhåll från vännerna.

Linnea Glassel är en av ledarna för dansgruppen. Hon berättar att många av deltagarna på lägret känner varandra från Fyrisgårdens andra aktiviteter, medan vissa är helt nya och deltar i lägret för första gången.

– Det är en väldigt trygg grupp som gärna välkomnar nya. Det är fint att se alla dansa tillsammans, utifrån sina egna förutsättningar, säger Linnea.

I andra änden av Fyrisgården, i rummet för skapande, hörs bara musiken från dansgruppen på avstånd. Deltagarna sitter runt borden och småpratar medan de pysslar. Med vackra kransar som hängts upp, och blommor i olika färger, form och material märks midsommartemat tydligt även här. Deltagaren Mathias visar stolt upp kransen som han har skapat, som sitter upphängd bredvid de andra.

– Det är kul att vara här och det finns mycket att göra. De som jobbar här är också snälla och coola, säger Mathias.

En annan i pysselgruppen är Freja. Hon har också skapat en fin krans och blommor av alla dess slag.

– Man kan både pärla blommor, göra dem av kaffefilter och papper, eller tova dem, berättar Freja.

Hon var med i pysselgruppen även igår, och Mathias var då i idrottsgruppen. De båda har varit på Summer camp förut och de gillar speciellt årets midsommartema.

– Jag tycker att det är fint att vara här, säger Freja.

Runt halsen har Mathias precis som alla andra deltagare på lägret ett deltagarkort som visar vilka aktiviteter han ska göra under de olika dagarna. Mest ser han fram emot avslutningen, då alla ska visa upp vad de gjort på lägret.

Ulrica Backlund, verksamhetschef på Fyrisgården, är också med och skapar. Hon berättar att Summer camp på Fyrisgården f fyller tio år i år, vilket också ska firas.

– Det är fantastiskt att vi funnits så länge. Det är uppskattat av deltagare i alla åldrar och det är roligt att se att det funkar så bra, säger Ulrica.

Hon berättar att lägret startades för att det inte fanns några läger för målgruppen och sedan dess har deltagandet varit stadigt i alla år. Lägret anpassas efter deltagarnas behov och de erbjuder ett smörgåsbord av olika aktiviteter, så att alla ska få möjlighet att prova på nya saker, utifrån sina egna förutsättningar.

Från övervåningen hörs ljudet av trummor från gruppen som ägnar sig åt musik. Beata och Julia är två av deltagarna som precis ska vara med i en rytmövning ledd av lägerledaren Sigmund Runebjörk. Deltagarna sitter i ring och Sigmund visar och förklarar hur de ska stampa och klappa i takt. Beata berättar att hon ofta är på Fyrisgården och har varit på Summer camp flera gånger tidigare.

– Det roligaste är att vara med kompisar här och att spela och lyssna på musik, säger Beata.

Idag har hon skrivit en låt som handlar om henne och en kompis. Men nu ska hon fortsätta med rytmövningen.

I rummet intill sitter några koncentrerade deltagare och skriver låtar.

– Man ska tänka på att inte ta någon annans låt och att hitta på en bra text och melodi, säger Tindra, en av deltagarna.

Att skriva låtar är lite svårt, men det går bättre ju mer man övar, menar Tindra. Hon tycker att hon redan har blivit bättre på trummor, rytm och takt.

Fler läger kommer att anordnas på Fyrisgården under sommaren och alla läger 2026 är kostnadsfria. Mer information och anmälan hittar du på Fyrisgårdens webbplats.

/Emma Tapper

En hjälpande hand – till uppsalabor i utsatthet

Publicerad 2026-10-02 – av Anna Löfving

Det finns flera stora secondhandbutiker i Boländerna, men frågan är om inte Helping hand är den största. Per-Arne Sävhammar är chef i butiken och han slår sig gärna ner i en av de stora och sköna fåtöljerna, som även är till försäljning, för en pratstund.

– Iallafall tror jag att vi har mer möbler än de andra, säger han. Annars är butiken fylld av kläder, husgeråd och en massa andra prylar.

Bakom Helping hand finns föreningen Hjälp till behövande, som är en del av den kristna församlingen Livets Ord. Per-Arne berättar att förutom secondhandbutiken driver föreningen Värmestugan Grottan – en mötesplats för hemlösa och missbrukare. Den finns på Drottninggatan 13 och dit kommer människor för att äta frukost och kanske vila och värma sig en stund. Man driver också ett soppkök i Gottsunda, där Uppsalas utsatta kan få ett mål mat. Det främsta syftet med secondhandförsäljningen i Boländerna är att finansiera dessa verksamheter.

– Förutom att de ska fungera är ett syfte med den här butiken att erbjuda ett stort antal människor arbete. Vi har ungefär 20 personer anställda, en del som arbetstränar eller på annat sätt behöver stöd – och volontärer som hjälper till med att ta emot saker, sortera, värdera och sälja vidare.

Per-Arne säger att man tar emot allt som folk vill skänka, så länge det är helt och rent och går att sälja. Att värdera prylarna kan ibland vara svårt, men med tiden lär sig personalen hur man gör. Nuförtiden försiggår mycket secondhandförsäljning på nätet och genom att jämföra med det som finns där brukar prissättningen fungera fint. Det går att göra fynd och ibland kommer människor som samlar på till exempel tavlor eller porslin för att leta bland hyllorna. Per-Arnes känsla är att de flesta som handlar i butiken inte gör det för de låga priserna utan för att de vill bidra till återvinning och kanske till hjälpverksamheten. Många kunder passar också på att fika i det mysiga caféet eller prata med folk.

– En del kommer hit enbart för att prata bort en stund, uppleva den sköna miljön här och kanske skingra ensamheten.

Helping hand har funnits i Uppsala i över 40 år och i lokalerna i Boländerna i 13 år. Butiken ligger bra till, parkeringsplatserna är många och bussförbindelserna fina. En del kunder passar på att även besöka de andra secondhandbutikerna i närheten. Bara några hundra meter från Helping hand finns Röda korstes secondhand, liksom Erikshjälpens och kommunens Återbruket. Per-Arne ser inte de andra som konkurrenter utan är glad för att man samlats i samma område och tror att det kan bidra till att fler människor upptäcker secondhandmarknaden. Och att därmed mer pengar går till att hjälpa människor i utsatthet.

– Jag har arbetet här i 9 år och det är ett väldigt roligt uppdrag. Meningsfullt på många olika plan, avslutar Per-Arne.

Öppettiderna hos Helping hand är 10-19 alla vardagar och 10-18 på lördagar. På söndagar är det stängt. Redan från 8.30 finns möjligheten att lämna in saker till försäljning.

/Anna Löfving

Hälsa är lika viktigt för alla människor – Fullt ös när årets Hälsomässa gick av stapeln i helgen

Uppdaterad 2026-10-02, Publicerad 2026-09-30 – av Anna Löfving

Hösten är här och utomhus öser regnet ner. Det bekymrar inte det stora antalet utställare som idag har samlats i Gottsunda centrum för den traditionella Hälsomässan. Redan en timma före start har de flesta riggat upp sina bord och information av olika slag och projektledare Isabel Enberg är nöjd.

– Det är andra året i rad som vi arrangerar denna mässa och i år är det ännu fler utställare än förra året.

Isabel, som arrangerar liknande mässor på flera andra platser i Sverige varje är, tycker det är särskilt kul att komma till Gottsunda. Här finns en mångfald av människor, från olika kulturer, med olika språk och bakgrund, men med samma behov.

– Alla behöver få upplysning om den hjälp och det stöd som finns när det gäller olika sjukdomar och olyckor man kan råka ut för.

Även om mycket information idag finns att hämta digitalt tycker Isabel att en mässa, där man träffar föreningar och företag på plats, är en viktig sak. Många människor, kanske speciellt äldre från andra länder, behöver prata med personer som kan hjälpa dem. Att förmedla den hjälpen betyder mycket för Isabel.

– Jag har jobbat med eventverksamhet i många år, men det här, att få hjälpa människor på riktigt, betyder mycket för mig.

En av dagens utställare är Uppsala kommuns träffpunktsrepresentant Liljana. Hon var även med på förra årets Hälsomässa och säger att årets evenemang känns ännu bättre.

– I år har vi fått plats mitt i Centrum och det tror jag är bra. Det är redan många människor som kommit fram

Liljana säger att äldre personers problem idag ofta är ensamhet. Även om man inte är sjuk eller handikappad kan det vara svårt att ta sig ut och träffa nya vänner. I Gottsunda kan också språkbarriärer göra det besvärligt. Därför finns Träffpunkten för de som fyllt 65 år.

– Vi finns på många ställen i Uppsala och här i Gottsunda mittemot den nya skolan. Vi har öppet alla vardagar fram till halv fyra och den som är nyfiken är välkommen att komma förbi.

Att främja hälsan kan betyda många olika saker och en av dagens deltagare är Robert Ekblom från Uppsala Laido-klubb. Han berättar att den japanska kampsporten egentligen handlar om mindfulness, vilket är en viktig ingrediens i välmående.

– Om du inte ska skada dig själv eller andra när du utövar denna sport måste du vara helt koncentrerad på det du gör, säger Robert. Närvaro är det viktiga för oss, inga tankar på något annat än ditt svärd.

Hiba Paris representerar företaget Asüria, som bistår människor som söker jobb. Hon och hennes kollega berättar att de anlitas av arbetsförmedlingen för att underlätta för människor med olika bakgrunder att hitta arbetsplatser som passar.

– Det går bra för oss, säger Hiba. Vi har många som kommer till oss för att få vägledning. Att vara på Hälsomässan idag ger oss möjligheter att träffa ännu fler.

Den huvudansvariga för massan, Isabel Enberg är nöjd så här långt. Hon hoppas få komma tillbaka nästa år och då kanske med ännu före företag och organisationer som informerar.

– Att kunna behålla hälsan är det viktigaste som finns, säger hon. För alla sorters människor, i alla åldrar. Jag vill arrangera event som gör avtryck. Som betyder något på riktigt. Det tror jag att den här Hälsomässan i Gottsunda faktiskt görAnna Löfving

Uppsala simarena ökar badkapaciteten i Uppsala kommun

Uppdaterad 2026-10-02, Publicerad 2026-09-27 – av Lina-Maria Hjortell

Uppsala simarena öppnade för allmänheten den 17 augusti och invigdes officiellt den 29 augusti. Bakgrunden till simarenan är att möta det ökade behovet av bassänger inom Uppsala kommun.

Amadeus Walldén, som arbetar som strateg på IFN kansli på Kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningen, berättar att Uppsala kommun växer och det finns ett ökat behov av simskola, föreningsverksamhet och skolundervisning.

För att skapa en förståelse kring hur anläggningen behöver fungera i praktiken har de varit i kontakt med föreningar och organisationer för att ta del av deras synpunkter och få en förståelse för vilka behov som finns. Tillgänglighetsfrågor har också varit en viktig del i utformningen av anläggningen.

– Den ska kunna användas av många och fungera för olika behov, säger Amadeus.

Erik Löhman, projektledare på fastighetsavdelningen i Uppsala kommun, berättar att de har haft samma grundläggande vision under projektets gång, men genom att de har fördjupat sig i tekniska förutsättningar och verksamheternas behov har nya lösningar utvecklats efter hand.

Någon som också blev glad när det beslutades att simarenan skulle byggas är Anna Selqvist. Hon arbetar som avdelningschef på Uppsala arenor och fastigheter, vars uppgift är att driva badanläggningar inom Uppsala kommun.

– Vi brinner för allt som har med bassänger och simkunnighet att göra.

Hon berättar att simarenan har varit efterlängtad och att många besökare hängde på låset den 17 augusti. Den officiella invigningen var också riktigt lyckad, med cirka 700 besökare. Dagen inleddes med frukost och sedan höll föreningar uppvisningar av olika simidrotter som besökarna sedan fick prova på själva. Erik Pelling och Magdalena Andersson höll ett invigningstal. Dagen avslutades sedan med att besökarna kunde titta på film liggande i badringar.

Inne i simarenan finns en hoppbassäng, en 50-metersbassäng, en 25-metersbassäng och en multibassäng som håller 34 grader varmt. Nästa sommar kommer det också att öppnas en 50-metersbassäng utomhus. Det är en modern anläggning, och till exempel i hoppbassängen finns det en teknisk lösning under vattnet som blåser upp bubblor. Det gör att ytspänningen bryts och att det inte gör lika ont när man hoppar ner i vattnet.

– Vi har jobbat mycket med hållbarhet och teknik i den här anläggningen, säger Anna.

Det Anna uppskattar mest med simarenan är variationen, att det finns så många olika bassänger, vilket gör att de kan tillgodose så många olika målgruppers behov. Dessutom erbjuder de väldigt generösa öppettider, med öppet från tidig morgon till sen kväll.

Den närmaste framtiden handlar om att lyssna in besökarna för att se om det finns några förändringar som behöver göras. Responsen hittills har varit övervägande positiv men några har också haft synpunkter. Till exempel har duscharna upplevts vara för varma eller kalla.

– Det är ju våra besökare som nyttjar simarenan och som vet vad de vill ha, så dem lyssnar vi jättemycket på, säger Anna.

Under flera år har personer från kommunen, verksamheter, projektorganisationer, konsulter och entreprenörer arbetat målmedvetet för att få simarenan klar. Erik är stolt över det arbete som lagts ner för att förverkliga projektet.

– Det är väldigt roligt att nu se att den används av föreningar, skolor och allmänhet, säger han.

– Det är fantastiskt roligt för Uppsala, fortsätter Anna. Jag ser fram emot när vi har genomfört de planerade underhållsåtgärderna på Fyrishov också, då kommer vi ha bra badkapacitet i Uppsala kommun.

Stadens Galleri – elskåp förvandlas till konstverk

Uppdaterad 2026-10-02, Publicerad 2026-09-27 – av Lina-Maria Hjortell

Uppsala Citysamverkan arbetar för att skapa en attraktiv, trygg och tillgänglig stad. Projektledaren Carolina Berg och vd:n Lisa Thörn är nu för andra året i rad delaktiga i projektet Stadens galleri, där lokala konstnärer visar sin konst genom foliering av elskåp.

– Det är något som redan finns i det offentliga rummet och som man kan göra något vackert av, säger Carolina.

Det är många som samverkar i projektet, och förutom konstnärerna och Uppsala citysamverkan är Uppsala kommun, fastighetsägarna, skåpägarna, bostadsrättsföreningar och de som folierar elskåpen delaktiga.

Carolina och Lisa berättar att de både ifjol och i år har gått ut med en utlysning i sociala medier där konstnärer fått skicka in en intresseanmälan. De ville att det skulle vara motiv som präglas av Uppsala och som passar in i det offentliga rummet. I år fick de in över 90 intresseanmälningar, varav 18 konstnärer sedan valdes ut till projektet.

– Det får inte bli för provocerande, utan det måste vara ett trevligt motiv, säger Lisa.

– Vi ville inte att konstnärerna skulle ha samma stil eftersom människor tycker olika, fortsätter Carolina. Då kan alla hitta något skåp de tycker om.

Konstnärerna har använt sig av olika tekniker när de tagit fram originalet, allt från akvarellmålning till digital konst. Det finns också ett skåp där en konstnär har målat direkt på skåpet. Grunden gjordes då i folieringen, medan det extra konstnärliga gjordes på plats. Konstnärerna är jätteglada och tacksamma när de får se slutresultatet.

– Några sa att de tycker det är roligare än att ställa ut på ett galleri, säger Carolina.

För att skapa en trygg stadskärna har ett av de viktigaste målen med projektet varit att få bort klottrade elskåp här i Uppsala, vilket de också har lyckats med. Lisa berättar att det har blivit nästan 100 procent bortfall av klotter sedan de började foliera elskåp.

– Det blir något man är mer rädd om, eller så kan någon annan se vad du gör.

Konstverken är inte heller bara vackra att se på, utan varje konstnär får berätta sin historia. Varje elskåp och plats har en historia. Uppsala citysamverkan publicerar med jämna mellanrum en text om varje konstverk och en karta över var alla konstverk finns på sociala medier. I nuläget finns det 52 folierade elskåp i stadskärnan.

– Man ska ta sig tid att gå runt och kolla på kartan och läsa vad som ligger bakom motivet, säger Lisa. Ibland blir man tårögd för att det är så otroligt välskrivet, det finns en genuin tanke bakom.

Stadens galleri är väldigt uppskattat både bland uppsalabor och besökare. Människor tycker att det är så fint och de blir genuint glada över att man kan göra konst på det här sättet. Killarna som folierar elskåpen har berättat att många är nyfikna och stannar till för att se vad de gör.

– Det visar att vi bryr oss om stadskärnan och det tror jag att uppsalaborna och besökarna känner, säger Lisa.

– Det är roligt att vi får skapa något som ger färg och glädje till människor. Vi får se om vi gör det på andra ställen i Uppsala på sikt, avslutar Carolina.