Viby säteri och Uppsalas växande livescen

Publicerad Igår 23:52 – av Anna Löfving

Det finns något oförglömligt med en sommarkväll på Viby säteri strax utanför Uppsala. Den gamla herrgårdsmiljön, med sina parklindar och slingrande gångar, har på senare år blivit en samlingspunkt för konserter och kulturkvällar som lockar besökare från hela Uppland. Där förr enbart tystnad och fågelsång rådde vibrerar numera marken av basgångar och publikens jubel. Den här förändringen säger något större om hur Uppsalaborna – och svensken i allmänhet – söker upplevelser i dag. Lusten att känna pirret, att samlas kring något spännande, tar sig hela tiden nya uttryck, både ute i verkligheten och framför skärmen hemma i soffan.

Den jakten på spänning har följt med in i den digitala världen, där licensierade underhållningstjänster vuxit fram i snabb takt. För den som vill utforska en nya casino handlar det om sajter anpassade för svenska spelare, med live-bordsspel som streamas i realtid och spelbibliotek som uppdateras löpande. Det moderna i sammanhanget är hur smidigt allt flyter: insättningar sköts via Swish, Trustly eller BankID, uttagen går snabbt och verktyg för ansvarsfullt spelande finns inbyggda från start. Den som är van vid att betala kollektivbiljetten med mobilen känner snabbt igen tekniken. Det är samma sorts upplevelsehunger som fyller stolsraderna på Viby säteri, fast i en annan form – kvällsunderhållning som ryms i handflatan.

Från herrgårdsbaler till öppna konsertkvällar

Viby säteris historia sträcker sig långt tillbaka, och platsen har sett många sorters sällskapsliv komma och gå. Förr var det slutna baler och middagar för en utvald krets som satte tonen. I dag är portarna öppna på ett helt annat sätt. Säsongens program blandar visafton med folkrock, och ibland dyker det upp artister som drar storpublik. Det som en gång var en privat angelägenhet har blivit en del av Uppsalas gemensamma kulturutbud.

Den utvecklingen speglar en bredare trend i staden. Där Uppsalabon tidigare fick resa till Stockholm för de stora upplevelserna finns nu allt mer på hemmaplan. Katalin vid stationen, UKK:s stora scen och mindre spelställen i stan har tillsammans byggt upp en livescen som kan mäta sig med betydligt större städer.

Upplevelsekulturen tar nya vägar

Svensken har alltid gillat att samlas kring det oväntade. Men formerna skiftar. Förr betydde en kväll ute ofta ett fast format: biobesök klockan sju, kanske en fika efteråt. Nu är utbudet så mycket bredare. En och samma vecka kan rymma en konsert på Viby, ett prova-på-pass i någon ny motionsform och en sen kväll framför en strömmad föreställning.

Nyfikenheten tar sig uttryck även på oväntade håll. Ett tydligt exempel är hur Uppsalas vetenskapliga sida blivit till folkfest. Den som vill uppleva forskning på riktigt märker snabbt att gränsen mellan lärande och underhållning suddats ut. Det som en gång var torra föreläsningar har förvandlats till interaktiva stationer där besökare får klämma, testa och häpna. Spänningen i att inte veta vad som väntar runt hörnet är densamma oavsett om det gäller ett experiment eller en artist som kliver ut på scen.

När skärmen blev en del av fritiden

Den kanske största förändringen handlar om hur hemmet blivit en upplevelsearena i egen rätt. Förr var vardagsrummet platsen där man vilade upp sig inför helgens roligheter. I dag är det ofta där underhållningen faktiskt äger rum. Streamingtjänster, poddar och digitala spel konkurrerar om kvällstimmarna, och tröskeln för att pröva något nytt har sänkts rejält.

Det här har förändrat rytmen i mångas liv. En Uppsalabo kan börja kvällen med en livekonsert i stan och avsluta den hemma i soffan med något helt annat. Övergången mellan ute och inne, mellan folksamling och ensam skärmtid, går sömlöst. Det moderna i detta är inte att valen blivit fler – det är att de inte längre utesluter varandra. Spänning på beställning har blivit en självklar del av veckan.

Forskningen bakom nöjeslusten

Varför dras människan så starkt till det oförutsägbara? Frågan har fascinerat forskare länge, och Uppsalas starka akademiska miljö bidrar med svar. När SLU gjorde en fantastisk insats visade det hur engagerande kunskap kan vara när den presenteras på rätt sätt. Belöningssystemet i hjärnan reagerar på samma grundläggande sätt oavsett om det handlar om en oväntad vändning i en berättelse eller spänningen inför ett okänt resultat.

Det är den där känslan av förväntan som binder ihop så mycket av den moderna fritiden. Publiken på Viby som väntar på att ridån ska gå upp, besökaren som trycker på knappen vid en experimentstation, den som slår sig ner för en kvällsstund framför skärmen – alla söker samma pirr. Förr fick man vänta på tillfället. Nu finns det nästan alltid inom räckhåll.

Uppsala som upplevelsestad i förändring

Sammantaget pekar allt mot att Uppsala blivit en stad där upplevelser står i centrum. Säterier som öppnar sina portar, festivaler som fyller torgen och en digital underhållning som flyttat in i hemmen – tillsammans ritar de om kartan över hur fritiden ser ut. För den som vill fördjupa sig finns gott om tillfällen, inte minst under vetenskapsfestivalen i Uppsala, där nyfikenhet och nöje möts på ett sätt som fångar tidsandan.

Jämförelsen mellan då och nu är slående. Där fritiden förr var inrutad och förutsägbar är den i dag flytande, mångsidig och ständigt tillgänglig. Viby säteris musikkvällar är en del av den utvecklingen, precis som den växande livescenen i stan och de digitala nöjen som fyller kvällarna därhemma. Den moderna svensken vill helt enkelt känna sig levande – och i Uppsala finns fler sätt än någonsin att göra just det.

Pilgrim Life – toner till livets alla vandringar

Publicerad Igår 08:22 – av Anna Löfving

Österledsbrasset med över 20 musikanter låter sina kornetter, horn, tromboner och tubor framföra ett program under temat PILGRIM LIFE i Lötenkyrkan söndagen den 22 november kl 18.00.  Det blir musikaliska tolkningar av vandringsupplevelser. Människan som en pilgrim genom livet med både fysiska och andliga färder, som utmanar eller skapar ro och glädje.

Efter en kvällspromenad i engelska Helston inspirerades Katie Moss till kompositionen THE FLORAL DANCE -  fylld av glädje. Många berättelser – även i musik - finns om pilgrimsvägen till Santiago de COMPOSTELA i Spanien. Brasset ska spela delar av en spännande och utmanande musikalisk tolkning av denna pilgrimsled också kallad the Way of St James. Kompositör är fransmannen Thierry Deleruyel.  Det blir också afroamerikansk ”traditional spirituals” i bl a JUST A CLOSER WALK WITH THEE arrangerad av Mike Sutherland i Schweiz. Detta för att inte nämna den ursvenska psalmen VAR JAG GÅR I SKOGAR BERG OCH DALAR vars melodi eventuellt har ett danskt (!) ursprung. Som det ska vara för ett brassband blir det också marscher och även annan musik av både engelska och amerikanska brassbandskompositörer. Programmet visar att musik överskrider gränser och verkligen är global. Dirigent. Roland Östblom

Dansföreställning utforskar kroppens plats i det digitala samhället

Uppdaterad Igår kl 17:00, Publicerad 2026-10-24 – av Lina-Maria Hjortell

Mema Dans grundades 2021 och är en Uppsalabaserad frigrupp som arbetar med dans och produktionsverksamhet riktad till barn och unga i alla åldrar. Dessutom arbetar de med utvecklingen av en dansplattform, vilket innebär att skapa en samlingsplats för professionella dansaktörer.

Melody Sheikh Mantilla, som är koreograf och konstnärlig ledare, berättar att de är i full gång med repetitionerna inför föreställningen Allt jag inte visste. Föreställningen riktar sig till mellanstadiet och handlar om att utforska vilken plats vår kropp har i det digitala samhället samt väcka reflektioner kring hur vi påverkas av det ständiga informationsflödet vi matas med.

– Idén till föreställningen väcktes när jag började reflektera kring hur jag tar in information och hur det är annorlunda i jämförelse med till exempel mina barn.

Då väcktes nyfikenheten på hur det blir för barnen som är födda in i ett samhälle där de ständigt får information från olika håll. Melody berättar att frågor som bland annat uppstod var: Hur tar vi in information? Och när det blir för mycket, vad händer då? Vad händer med hjärnan och kroppen?

För att verkligen få barnens perspektiv och reflektioner kring detta ämne har de träffat barn i mellanstadieåldern från Kvarngärdesskolan. Tillsammans med barnen har de pratat om vad ett ständigt flöde är och vad som händer med oss när det ständigt pågår ett brus. De har ritat, dansat och rört på kropparna för att utforska detta ämne.

– Vi arbetar med en metod som intresserar sig för den målgrupp som är tänkt att nås av det här, säger Melody. När vi sedan repeterar bygger skapandet på våra tolkningar av mötena, och ju mer vi lär känna vår målgrupp, desto friare är vi i skapandet.

Förutom att de präglas av barnen i sitt skapande av föreställningen utgår de också från sig själva och sitt eget rörelsespråk. Melody berättar att de ofta arbetar i ganska abstrakta rörelsevärldar.

– Det är fritt för tolkning när man i slutändan ser det här.

Melody hoppas att publiken kommer att hitta några moment av igenkänning och att de känner att det finns en lekfullhet i föreställningen. Hon tror att föreställningen kommer att bjuda på en massa information, men att det blir ett annat sätt att ta in information på jämfört med till exempel en skärm.

– Det blir ett livefeed i 3D, det blir maxat.

En dansföreställning är levande och utvecklas i mötet med publiken, vilket betyder att något kan förändras under processens gång. Många moment innehåller improvisation, men de arbetar också lite med text.

– Rösten finns där, vi använder alla fysiska medel när vi står på scen. Men dansen har sitt eget språk, konstaterar Melody.

Det är fyra dansare och scenkonstnärer som kommer att gestalta detta i föreställningen Allt jag inte visste, som har offentlig premiär på Gottsunda dans och teater den 6 november. Melody är förväntansfull och hoppas att det kommer många barnfamiljer. Och även om de i första hand riktar sig till mellanstadiebarn är alla välkomna att ta del av föreställningen.

– Jag tror att alla skulle må bra av mer dans och rörelse och av att öppna upp för de här abstrakta världarna, avslutar Melody.

Biljetter finns via kulturbiljetter.se

Koreografi- Melody Sheikh Mantilla (i samarbete med dansarna)

Musik: Petrus Königsson

Scenografi och Kostym: Hanna Cecilia Lindkvist

Ljus: Pontus Eklund.

Dansare: Elinor Tollerz Bratteby, Rebecka Carlsson, Line Jonsdotter, Melody Sheikh Mantilla

Historisk modevisning vid Gamla Uppsala museum – Tusen år av flärd och mode

Publicerad 2026-10-11 – av Anna Löfving

– Idag visar vi upp tusen år av mode, berättar Amanda Rimmer, som är museipedagog på Gamla Uppsala museum. Från Vendeltiden till slutet av 1800-talet.

Det är helg i mitten av oktober och utomhus duggar regnet. Den historiska modevisningen på Gamla Uppsala museum försiggår inomhus, men i pausen mellan catwalk 1 och catwalk 2 har mannekängerna en paus. De samlas framför de stora Kungshögarna för fotografering och en pratstund. Amanda ler.

– Alla är glada och tycker att det är roligt att träffa likasinnade idag. Många har sytt sina egna dräkter och har som sitt stora intresse att vara med i sådana här sammanhang.

Den första Historiska modevisningen vid Gamla Uppsala museum hölls 2018 och eftersom både medverkande modeller och besökare uppskattade evenemanget har det fortsatt. Det finns inga andra krav på de som medverkar än att kläderna de bär ska vara historiska, och under uppvisningen berättar två konferencier om plaggen och accessoarerna. Det kan handla om hattar, smycken, kjolar, kängor, väskor eller rockar. Alla plagg speglar tidsandan de härstammar från och man kan utläsa mycket av hur kläderna tillverkats, materialet de är gjorda av och hur de bärs. Såväl överklass som arbetarklass är representerade.

– Människor har alltid velat visa upp vilka de är genom sina kläder, berättar Amanda. Här finns amerikanska sydstatare och svenska bondflickor. Det är olika material, som ylle, siden, sammet, läder och mycket annat.

Tre av de som medverkar vid modevisningen idag är Olle Paulsson, Lovisa Klingfors och Fredrik Kullenberg. Olle, som bor i Stockholm, säger att han är intresserad av det mesta som har med 1700-talet att göra. Han går gärna på fester med tema 1700-tal, spelar själv fiolmusik från den tiden och har låtit sy upp en dräkt som påminner om sådana en del män hade under det århundradet. Att träffa andra med samma intresse tycker Olle är toppen.

– Vi har det jättetrevligt och har myket att prata om.

Fredrik tycker att vikingatiden är en väldigt spännande tid och har klätt sig som en bryggare från Birka idag. Han var även med på förra årets modevisning och säger att det är väldigt roligt att delta och att träffa andra med samma intresse under sådana här premisser.

– Det är kul att hänga runt här och prata historia och visa sina kläder. Jag föreställer en bryggare med pösbyxor och en rock av ylle. Det är en vän till mig om sytt upp det här.

Lovisa Klingfors från Tobo har till skillnad mot de andra sytt hela sin vackra 1700-tals dräkt själv. Klänningen som hon bär idag är inspirerad av engelskt 1780-talet, men hon har har flera andra liknande klänningar hemma.

– Jag lär mig från Youtube, berättar hon, och har sytt flera olika historiska dräkter. Det är jätteroligt, men än har jag inte sytt plagg till andra.

Här brinner golvet – och gåtorna väntar

Uppdaterad 2026-10-02, Publicerad 2026-09-26

Nio escape rooms med helt olika världar – och nu ett lavagolv. UniQuest i centrala Uppsala har blivit en självklar plats för kompisgäng, familjer och arbetslag som vill göra något tillsammans.

Konceptet är enkelt: ni blir inlåsta i ett rum, har 60 minuter på er och måste samarbeta för att lösa gåtorna och ta er ut. Men det är i detaljerna som UniQuest sticker ut. Varje rum är en egen värld – från sagolika Alice i Underlandet till isiga Kingdom of Ice. Här finns också bland annat museikuppen i Robbery, jakten på The Holy Grail och laglösa Wild West. Totalt nio rum på två adresser i centrala Uppsala, för 2–6 spelare och med svårighetsgrader från nybörjare till riktigt rutinerad.

Nu har UniQuest dessutom öppnat något helt nytt: Floor is Lava. Leken som många minns från barndomen, där golvet plötsligt är lava, har blivit ett fysiskt lagspel på riktigt. På ett neonbelyst lavafält gäller det att röra sig snabbt, hoppa rätt och undvika lavan för att samla poäng. Med två identiska banor och 40 nivåer att klå finns alltid en ny utmaning. I läget Combat tävlar lagen mot varandra, och i "Kids-mode" kan barn från sex år spela, med eller utan föräldrar.

Floor is Lava kräver ingen förkunskap, bara lite mod och bra kommunikation. Det gör aktiviteten lika populär på barnkalas som på möhippor, svensexor och bland arbetskamrater.

För företag är kombinationen extra lätt att planera. Upp till 60 personer kan spela samtidigt, uppdelade på escape rooms och lavabanor, och lagen kan tävla mot varandra om vem som blir dagens vinnare. Ett enkelt sätt att få en kickoff eller teamdag att sätta sig på riktigt.

Boka på uniquest.se, ring 018-14 07 07 eller mejla bokning@uniquest.se.

/Samarbete