På det lilla torget framför Uppsala konsert och kongress är det full aktivitet. Det har byggts upp ett litet festivalområde med mat, bar, konst, musik och en mängd aktiviteter för alla åldrar.

– Vi vill att området ska leva upp och bli en kreativ hotspot, en sorts urban och kosmopolitisk plats, säger Henrik Lillsjö, VD och konstnärlig ledare på UKK.

Rytmen och tonerna från elektronisk musik hörs på långt håll, och när man kommer närmare UKK:s högresta fasad syns en folksamling i rörelse. Det är tonerna från Proscenium, ett Uppsalabaserat musikkollektiv som nu styr spakarna i DJ-båset. De är bara ett av många band, artister och konstnärer som uppträder under Sommar på UKK. Mycket mer kommer att bjudas på under sommarens gång – både här, inomhus och på Vaksala torg på andra sidan byggnaden.

Sommar på UKK är en del i ett uppdrag från Uppsala kommun att levandegöra området kring Vaksala torg. Därför är konserterna och alla aktiviteter öppna och gratis för alla.

– Det är fantastiskt att kunna göra detta tillgängligt för alla och vi har anpassat utbudet efter andra aktörer runtom i Uppsala. Grundsyftet är att verka för området, och samtidigt gynnar det näringen runtomkring, säger Henrik.

Och på Lilla torget finns något för de flesta. För barn och unga finns Sommarklubben med pyssel och spel. Här finns foodtrucks och bar, och allt från stand up, föreläsningar och konserter på den lilla scenen. På Vaksala torg bjuds det in till större konserter på stora scenen. Den 5 augusti blir det även Rix FM Festival på Vaksala torg. Samtidigt pågår UKK:s verksamhet inomhus som vanligt, med föreställningar och konserter.

– Många glömmer lätt bort den här delen av stan, men det är mycket som händer här och vi hoppas att det fortsätter locka många besökare att komma hit, njuta av sommaren och ha roligt tillsammans.

Under öppningen den 6 juni blev det en stor fest på Vaksala torg med bar, foodtrucks, aktiviteter och spelningar av bland andra Malena Ernman och Labyrint.

– Det blev en jättefin öppning med jättemycket folk och fantastisk stämning, säger Henrik.

Vid ett av borden får några barn fina ansiktsmålningar, och på området sätts stora stafflin med konstverk ut, som en del av Prosceniums uppträdande. Idag har det också varit marknad och några av försäljarna dröjer sig kvar med sina bord fyllda med hantverk och konst. Musiken från DJ-tältet har lockat till sig ännu fler nyfikna besökare, som passar på att upptäcka området.

Det är första gången UKK kör ett så fullspäckat program utomhus sommartid, men inte den sista enligt Henrik.

– Nej, det här är ingen engångsgrej utan planen är att fortsätta kommande somrar också, säger han.

Ett fullständigt kalendarium och mer information hittar du på ukk.se

Text Emma Tapper Foto: Angelica Klang

Linnés Sävja var en av Carls von Linnés pärlor i Uppsalatrakten, som han lämnat till eftervärlden. Vackert beläget bland skog och fält kan du med bara en bussresa bort få en paus från stadspulsen och uppleva platsens historia, ta en kaffe och hälsa på djuren på 4H-gården intill.

– Det är verkligen en oas. Det var det för Linné också och vi får ta del av den precis som han gjorde, säger Brita Zetterberg Blom på Danmarks hembygdsförening.

Vetenskapsmannen Carl von Linné är en av Uppsalas världskändisar genom tiderna, och just i Uppsala har han lämnat många spår efter sig.

Linnés Sävja köpte vetenskapsmannen 1758, samma år som han köpte det lite mer kända Linnés Hammarby. Gården i Sävja var till stor del en tillflyktsort för Linné, en plats där han kunde vara ifred, ta det lugnt och tänka.

– I Hammarby var det alltid mycket folk, familj och gäster. Här kunde han vara mer för sig själv och finna ro, berättar Brita.

Linnés Sävja ägs av kommunen, men Danmarks hembygdsförening har sedan slutet på 90-talet haft nyttjanderättsavtal för Linnéhuset. Carl von Linné var professor, forskare och filosof, men också läkare. Linné var mycket kunnig inom medicinalväxter, och i huset finns en utställning kring det som besökare kan se.

Här kan man bland annat besöka Linnéhuset och en örtagård med läkeväxter. Barnen kan prova “Lilla Linnéäventyret”, där man får låna en håv och lupp, och upptäcka insekter och blommor. I husets kök finns fika och hembygdsföreningen, som gärna berättar mer om Linnés liv och verksamhet här.

– Det finns mycket historia här, och Linné Sävjas roll i Linnéstaden Uppsala är jätteviktig, säger Brita.

I Linnés gamla arbetsrum hänger en målning föreställande huset under Linnés sista vistelse här. År 1777 var han sjuk och kände att hans tid snart var förbi. Trots förbud från sin fru åkte han ut till Linnés Sävja i ett kallt december.

– Jag får nästan rysningar varje gång jag berättar det, att det var hit han ville komma under sin sista tid i livet.

Precis intill Linnéhuset ligger 4H-gården i Sävja där man kan hälsa på kaniner, höns, får, getter, hästar och en åsna. Hönsen vandrar fritt och mellan gårdarna och kring cafébänkarna utanför Linnéhuset.

I sommar kan du även se vacker konst av olika slag. Varje helg ställer nya konstnärer ut sina alster i de fina rummen, både i Linnés hus och i den västra flygeln.

Agneta Lydig är med i konstgruppen i Danmarks hembygdsförening, som inför varje sommar bjuder in och planerar utställningarna.

– Vi har försökt få en bredd, med olika material, tekniker och konstnärer i olika åldrar. Det har varit välbesökt hittills, vilket är väldigt roligt, och vi hoppas att fler hittar hit, säger Agneta.

Varje helg installerar nya konstnärer sina verk i rummen på gården. Under lördagar och söndagar i juni och augusti håller Hembygdsföreningen Linnés Sävja öppet för besökare. Den 15 augusti 13-16 spelar Lilla Linnéstämman på Linnés Sävja. Sävja 4H-gård är öppen vardagar och helger hela året.

/Emma Tapper

– Mångsidiga uppsalaförfattaren Karolina Schützer ger ut två böcker samtidigt

– Vad händer när en person, som i vanliga fall är stark och modig, faller? När någon som alltid klarat sig själv tappar masken? Det tycker jag är intressant att skriva om.

Det har blivit försommar i Uppsala och Karolina Schützer, tidigare reporter på SVT och numera välkänd författare, har slagit sig ner vid fikabordet. Hon vill berätta inte bara om den tredje delen i feelgoodserien Sophia i Paris, utan också om sin alldeles nya barnbok. Den heter Blodspår på slottet och är hennes andra.

– Den första boken för barn heter Flykten från cell 38 och är baserad på ett verkligt fall om en fånge som slutade äta för att bli så smal att han kunde rymma genom ett rör. Den här har också ett verkligt fall som utgångspunkt.

Under de fyra år som Karolina arbetat som författare har hon dessutom hunnit ge ut två deckare. De heter Dödens lustgård och Mördarens melodi och utspelar sig i Uppsala. Hon kallar dem ”cozy crime” eftersom de är både spännande och ”mysiga”. Innan hon skrev dem tog hon reda på mycket om de platserna i Uppsala där karaktärerna befinner sig.

– Jag utgår ofta från staden eller platsen och det som hänt där på riktigt när jag skriver, berättar hon. Att miljö- och historiebeskrivningarna är verkliga är viktigt för mig.

Personerna som beskrivs i hennes böcker är dock påhittade. Som för de flesta andra författare blandar hon egenskaper och händelser från sitt eget och sina vänners och familjemedlemmars liv. Sedan kokar hon ihop en historia som passar i den miljön hon valt för sin berättelse. Södertälje, där Karolina växte upp, är en favoritstad i hennes böcker. Uppsala är en annan – men den stad som lockar allra mest ligger inte i Sverige.

– Jag älskar Paris! Där har jag varit många gånger, pluggat och arbetat och dit kommer jag alltid tillbaka. Nu senast var jag där och intervjuade fyra äldre personer, som flyttat från Sverige som unga och levt sina liv i Paris. Så spännande.

Att träffa de personerna var en del av det gedigna förarbetat hon alltid gör innan hon börjar skriva. Hennes senaste bok, När morgonen gryr i Paris, handlar om Hayley, en väninna till Sophia, som var huvudpersonen i de två första böckerna. Hayley var i de böckerna en stark och självständig person, men i del tre råkar hon ut för saker som får henne att vackla. Vad händer då? Att se starka personer bli svaga, vilket kan hända vem som hest, är något Karolina intresserat sig för.

– När man kommit upp lite i ålder har det hänt en del i ens vänskapskrets. Människor blir sjuka, förlorar jobbet eller råkar ut för annat som får dem att tappa fotfästet. Det händer Hayley, som är huvudperson i den senaste boken.

Samtidigt är När morgonen gryr i Paris full av vackra miljöskildringar av favoritstaden Paris. Den handlar om relationer – kärlek, vänskap – och om stadslivet med caféer, barer, vin och mat.

– Massor med mat, skrattar Karolina. Mat, möten och vackra miljöer.

Det roligaste med livet som författare tycker Karolina är mötet med läsarna. Hon gillar att göra research, fantisera och skriva, men att få träffa barn och vuxna som läst hennes böcker och vill prata om dem är väldigt roligt. Hon besöker ofta skolar och bibliotek och berättar om sitt skrivande och lyssnar till barnens berättelser. Ibland möter hon barn som aldrig läser.

– Då kan vi prata om tv-spel eller liknande. De kan ju också vara bra berättelser.

Den senaste barnboken, som släpptes för bara en vecka sedan, handlar om en så kallad rififikupp, där brottslingarna sågar upp ett hål i taket på ett slott och firar sig ner för att stjäla värdesäker. Karolina har inte kunnat glömma de fantastiska miljöerna kring Tullgarns slott som hon ofta besökte som liten.

– Jag tyckte det var en spännande plats och det kändes perfekt att placera en rififikupp där. Boken är inspirerad av en av de största konstkupperna som skett i Sverige, nämligen den rififikupp som gjorde på Moderna Museet 1993.

Både den nya barnboken och den nya boken om Paris har blivit väl mottagna och går att beställa på nätet eller köpa i Uppsalas boklådor. Nästa vår kommer Morgonen gryr i Paris i pocket och Karolina ser mycket fram emot att höra vad hennes läsare tycker om både den och Blodspår på slottet.

– Jag är igång med att skriva nya böcker nu, men så fort jag får möjlighet vill jag ut och träffa nya läsare. Det är det roligaste av allt.

/Anna Löfving

– Om du har en dröm – följ den!

Det har gått många år, men uppsalabon och författaren Katarina Lundholm, är säker. Att hon tog chansen och, som ung, arbetade i några säsonger på en lyxkryssare på andra sida jordklotet har präglat hela hennes liv. I sina tankar är hon ofta tillbaka hos de människor hon träffade då och de äventyr hon fick uppleva.

– Det var ett hårt jobb och mycket som hände, men jag ångrar ingenting. Jag skulle göra om precis samma sak igen.

Katarina, som alltid älskat att skriva, har under många år arbetat på Tullverket i Stockholm. På fritiden har hon skrivit på olika manus och den första boken hon gav ut handlade om omställningen från att medarbetarna hade ett eget rum till att alla samlades i öppna kontorslandskap. Vad det kan innebära för arbetsinsatsen, relationerna på arbetsplatsen och människors välbefinnande handlade Värket om. Sen kom pandemin och hon fick tid att reflektera över vad distansarbete betyder.

– Då gav jag ut Livet på distans. Jag gillar att skriva om sådant jag själv är med om, men med en särskild skruv.

Sedan var det dags att ta tag i drömmen om böckerna om tiden på kryssningsfartyget M/S Royal Sunshine. Den första delen heter Bland prinsar och paraplyer och kom ut i februari 2025. Den fick ett fint mottagande och Katarina berättar att läsare har hört av sig med beröm och nyfikna frågor.

– Många har tyckt om att följa de tre svenska tjejerna som arbetade tillsammans det här året 1989  och gillat att läsa om allt som de råkar ut för.

Och de har velat se en fortsättning. De tre huvudkaraktärerna är en hopblandning av Katarinas vänner som var med, henne själv och påhittade personer. Så gör hon alltid när hon skriver – varvar  verklighet och fiktion.

– Jag tror de flesta författare skriver på det sättet. Man blandar sina egna erfarenheter, andras och sådant som man hittar på. Då kan ingen ta illa upp eller känna sig uthängd.

Den andra delen i feelgoodserien om livet på kryssningsfartyget heter Bland hårsprej och kärleksstormar och kom ut i januari i år. Liksom den första delen finns den i både tryckt upplaga och i ljudbok. I den får man fortsätta att följa de tre tjejerna på fartyget, bubblan som de lever i och hur de förändras under tiden på båten. Livet före mobiler och datorer.

– Jag tycker det är intressant hur ett sådant liv kan påverka en människa på olika sätt.

Katarina skriver oftast sina böcker under sina tågresor till särbon i Östersund. Ibland skriver hon även hemma, men att sitta på tåget inger ett lugn och en skrivlust som är perfekt.

För fyra år sedan gav hon även ut en ljudbok som handlar om livet på en campingplats. Det var ljudboksförlaget som gav ut hennes två första böcker som hördes av och bad henne skriva på det temat. Tillsammans med tre andra författare beskrev hon hur det kunde vara att semestra så. Ljudboken blev framgångsrik, men ända sedan dess har hon funderat på att även ge ut den boken i tryckt format.

– Ljudböcker är bra, men jag gillar ju själv att läsa och jag vet att många andra också föredrar det.

Sagt och gjort. Nu finns även boken Sommaren är lång som pocketbok och i den kan man följa nyskilda Karins upplevelser av campingmiljön. Till stor del baserat på Katarinas och en väninnas sommarsemestrar på en campingplats vid havet. Katarina skrattar.

– Det livet är underbart! I drygt 20 år har jag och min kompis spenderat en del av semestern så och det kommer vii att fortsätta med. Är man nyfiken kan man läsa mer i nya Sommaren är lång.

/Anna Löfving

Den 5 juni öppnade utställningen HER STORY – THE COAT på Upplandsmuseet i Uppsala. Genom nordisk mytologi, konst, mode och återbruk skapar konstnären Maud Karlsson Lima de Faria en stark och samtida berättelse om kvinnors erfarenheter – då och nu. Utställningen visas till och med 17 januari 2027.

Utställningen ”HER STORY – THE COAT, Skogsrået, kvinnan, modet, konsten” tar avstamp i den nordiska myten om skogsrået och i en historisk hypotes om kvinnor som straffades och stöttes ut ur samhället. I centrum står berättelsen om kvinnan som blivit fråntagen sin plats, sin trygghet och sin röst – men som fortfarande bär kraft och närvaro.

Utställningen förenar kvinnohistoria med samtidens frågor om kropp, identitet, hållbarhet och mänskliga rättigheter. Här möts folklore, konst och mode i en omslutande och poetisk miljö där besökaren själv blir en del av berättelsen.

I centrum står Maud Karlsson Lima de Farias unika kappor – skapade av återbrukade material, handgjorda detaljer och traditionellt hantverk. Varje plagg bär spår av tidigare liv och blir samtidigt en symbol för skydd, styrka och självbestämmande.

– Jag ville skapa något vackert för den osynliggjorda kvinnan. Något som rymmer både sorg, styrka och omsorg, säger Maud Karlsson Lima de Faria.

Utställningen rör sig mellan mode, konstinstallation, berättelse och politisk kommentar. Feminism, återbruk och samtida frågor om kvinnors rättigheter vävs samman med mystik, humor och allvar.

– Genom berättelsen om skogsrået öppnas frågor om kvinnors villkor, kroppar och handlingsutrymme, frågor som fortfarande är högst aktuella idag. För oss på Upplandsmuseet är det viktigt att skapa utställningar som både berör och sätter historien i relation till vår samtid, säger Emeli Holmström, producent på Upplandsmuseet.

Utställningen vilar på en feministisk grund där kvinnors erfarenheter och berättelser står i centrum. Begreppet “Her Story” har sina rötter i den feministiska rörelsen och syftar till att synliggöra kvinnors perspektiv i historien.

Projektet genomsyras också av ett hållbarhetsperspektiv där återbruk, långsamt hantverk och investeringar i kvinnors arbete står i fokus. HER STORY – THE COAT riktar sig till besökare med intresse för konst, hållbarhet, kvinnohistoria, mode, slöjd och samhällsfrågor.

Fakta

Utställning: HER STORY – THE COAT
Plats: Upplandsmuseet, Akademikvarnen, plan 3, Uppsala
Invigning: 5 juni 2026 kl. 16–18
Utställningsperiod: 6 juni 2026 – 17 januari 2027
Entré: Fri entré till vernissagen från kl. 15
Konstnär: Maud Karlsson Lima de Faria