Att bygga sin egen fågelholk 

Uppdaterad 2026-03-18, Publicerad 2026-02-14 – av Anna Löfving

– Det råder bostadsbrist i fågelvärlden, säger biologen och naturvägledaren Anastasia Fredriksson. Fler fågelholkar behövs!

Det är mitten av februari och sportlovet närmar sig med stormsteg. Eller ”holklovet” som man säger på det biologiska museet Biotopia i Uppsala. Sedan 1910 är museet som fokuserar på djur och natur, speciellt den uppländska, beläget i en vacker vit jugendbyggnad i Vasaparken. De flesta uppsalabor känner till det, har varit här både som barn och vuxna, men vet de egentligen hur mycket som pågår här? Bea Lindgren, också hon biolog och naturvägledare, skakar på huvudet.

– Många känner nog till oss, men vi vill att fler ska ta del av allt spännande som händer här.

Som nu under ”holklovet”. Att ge museets gäster möjlighet att själva bygga en holk för småfåglar på sportlovet är en tradition sedan många år. Tillsammans med en förälder eller en annan vuxen köper barnen en byggsats för 150 kronor och skruvar och spikar sedan ihop delarna på bästa sätt. Den som behöver hjälp får det och som avslutning tar man med holken hem. 

– Vill man måla den gör man det hemma, säger Daniel Schrire, som också arbetar på Biotopia. Det behövs inte, men en del tycker det är roligt.

Samtidigt som man bygger en fågelholk lär man sig hur småfåglarna lever vintertid. Daniel och de andra berättar att de vanligaste fåglarna som brukar flytta in i holkarna är talgoxe, blåmes, nötväcka och svartvit flugsnappare. Större fåglar, som starar, brukar inte vilja komma till villaträdgårdar där fågelholkar finns.

– Det gäller att göra holkar med så små hål att fåglarna precis kommer in, säger Anastasia.

Alla barn bor inte i villa med trädgård, men om man frågar sin hyresvärd eller annan ansvarig får man ofta lov att spika upp en fågelholk i närheten av rad- eller hyreshuset. De flesta förstår att barnen gör en naturvårdsinsats när de erbjuder småfåglar en bostad.

På Biotopia arbetar man med olika tema som varierar under året. Naturvägledarna försöker följa årstiderna och arrangerar utställningar och aktiviteter beroende på vad som händer i naturen och vilka djur eller fåglar man kan uppleva just då. Vintertid kan man till exempel lära sig om olika djurspår som syns när marken täcks av snö. 

– Här ser du björnspår, säger Anastasia och pekar på golvet. Och här har en älg gått.

På helgerna kommer familjer eller barn tillsammans med till exempel farmor och farfar och under veckorna har museet många skolor och förskolor på besök. Alla skolor i Uppsala erbjuds att ta del av pedagogiska aktiviteter kostnadsfritt och Bea säger att tiderna under veckorna brukar bli fullbokade.

– Det är främst lågstadie- och mellanstadiebarn som kommer hit. Men också äldre barn och ibland kommer de sedan tillbaka med föräldrar och syskon på helger och lov.

Biotopia, som en gång hette Uppsala biologiska museum, startades av fågelskådaren och konservatorn Gustaf Kolthoff. Flera av de uppstoppade djuren som idag finns att se på museet är konserverade av honom och har bevarats väldigt bra. Kolthoffs främsta drivkraft var dock att få människor att bege sig ut i naturen. Inte att se djuren på hyllor inomhus.

– Och så tänker vi också, säger Daniel. Vi vill inspirera till att gå ut i naturen.

En sak som Biotopia är känt för är de så kallade dioramorna – som är ytor bakom glas där djuren kan ses i sina naturliga miljöer. De är idag moderniserade, men de vackra bakgrundsmålningarna gjordes ursprungligen av Gustafs son Kjell Kolthoff. De är mycket uppskattade av både barn och vuxna. Anastasia berättar entusiastiskt om de uppländska djuren på andra sidan glaset.

– Här är till exempel den stora havsörnen som man – om man är fisk eller fågel – ska se upp för. Allt är väldigt naturligt arrangerat i de fem dioramorna här.

/Anna Löfving

Nyfikenhet och lärande under vetenskapsfestivalen: “Det är coolt med vetenskap”

Publicerad 2026-10-11 – av Anna Löfving, Emma Tapper

Den 8-10 oktober ägde vetenskapsfestivalen SciFest rum på Fyrishov i Uppsala. Under två dagar bjöds skolklasser i och runtom Uppsala in, och under lördagen öppnades dörrarna för allmänheten – stora som små. Hos de totalt 78 utställarna kunde besökarna prova på experiment, upptäcka och lära sig mer inom en mängd olika vetenskaper.

– Besökare i alla åldrar får träffa forskare och ta del av forskningen. Framförallt vill vi inspirera unga att vilja lära sig mer och se att det är coolt med vetenskap, säger Katarina Holmborn Garpenstrand, projektledare vid Uppsala universitet och SciFest.

SciFest anordnades första gången 2012 av Uppsala universitet och sedan 2020 är även Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala medarrangör av festivalen. Första åren var fokuset på teknologi och naturvetenskap, men idag är även vetenskapsområden som humaniora, samhällskunskap och medicin representerade. Det innebär att det finns aktiviteter inom de flesta skolämnena.

Under torsdagen och fredagen besöktes festivalen av cirka 3000 elever från årskurs fyra till gymnasiet. Omkring 3500 besökare i alla åldrar uppskattas besöka festivalen under lördagen. Främst är det barnfamiljer som hittat hit och lockas av de många spännande interaktiva aktiviteterna.

– Aktiviteterna är viktiga för utställarna för att nå ut med sin kunskap och forskning. För vissa blir det en utmaning att visualisera sin forskning och förklara den på ett enklare sätt. Att låta deltagarna vara aktiva och prova saker är ett bra sätt att väcka nyfikenheten, säger Anna Lundmark, kommunikatör på SLU och samordnare för SciFest.

Syskonen Knut och Hedvig Semberg  tillbringar lördagen på vetenskapsfestivalen tillsammans med mamma Ellen Edvall.

–  Det är ett väldigt häftigt evenemang och så bra att det är gratis. Det tar ett tag att upptäcka allt, säger Ellen.

Bland annat har Knut och Hedvig hunnit experimentera med statisk elektricitet, fått stå i en stor såpbubbla, tittat på löv i mikroskop och lärt sig om hur fotosyntes fungerar. Det är spännande att lära sig om vetenskap, tycker de.

– Jag fick se lövens celler i mikroskop och kunde se cellernas munnar, berättar Hedvig.

Roligast tyckte hon dock var att få pyssla med löv, medan storebror Knut var mest imponerad av att se hur olika saker reagerade i vakuum.

– De hade en kokostopp i vakuum och den svällde och blev jättestor, berättar Knut.

Ofta kan det vara en utmaning för forskare att sprida sina upptäckter i samhället. I Uppsala har de två stora universiteten stor betydelse för staden, men samtidigt saknar många invånare koppling till dem. Under SciFest skapas en mötesplats där både universiteten, skolor och allmänheten kan mötas. Forskare får möjlighet att prata om sin forskning och besökarna får ta del av kunskap på ett roligt och lättillgängligt sätt.

– Det är viktigt för samhället att det finns ett allmänt intresse för att lära sig mer, oavsett om det leder till att man väljer att plugga vidare på universitet eller inte, säger Katarina.

En hjälpande hand – till uppsalabor i utsatthet

Uppdaterad 2026-10-09, Publicerad 2026-10-02 – av Anna Löfving

Det finns flera stora secondhandbutiker i Boländerna, men frågan är om inte Helping hand är den största. Per-Arne Sävhammar är chef i butiken och han slår sig gärna ner i en av de stora och sköna fåtöljerna, som även är till försäljning, för en pratstund.

– Iallafall tror jag att vi har mer möbler än de andra, säger han. Annars är butiken fylld av kläder, husgeråd och en massa andra prylar.

Bakom Helping hand finns föreningen Hjälp till behövande, som är en del av den kristna församlingen Livets Ord. Per-Arne berättar att förutom secondhandbutiken driver föreningen Värmestugan Grottan – en mötesplats för hemlösa och missbrukare. Den finns på Drottninggatan 13 och dit kommer människor för att äta frukost och kanske vila och värma sig en stund. Man driver också ett soppkök i Gottsunda, där Uppsalas utsatta kan få ett mål mat. Det främsta syftet med secondhandförsäljningen i Boländerna är att finansiera dessa verksamheter.

– Förutom att de ska fungera är ett syfte med den här butiken att erbjuda ett stort antal människor arbete. Vi har ungefär 20 personer anställda, en del som arbetstränar eller på annat sätt behöver stöd – och volontärer som hjälper till med att ta emot saker, sortera, värdera och sälja vidare.

Per-Arne säger att man tar emot allt som folk vill skänka, så länge det är helt och rent och går att sälja. Att värdera prylarna kan ibland vara svårt, men med tiden lär sig personalen hur man gör. Nuförtiden försiggår mycket secondhandförsäljning på nätet och genom att jämföra med det som finns där brukar prissättningen fungera fint. Det går att göra fynd och ibland kommer människor som samlar på till exempel tavlor eller porslin för att leta bland hyllorna. Per-Arnes känsla är att de flesta som handlar i butiken inte gör det för de låga priserna utan för att de vill bidra till återvinning och kanske till hjälpverksamheten. Många kunder passar också på att fika i det mysiga caféet eller prata med folk.

– En del kommer hit enbart för att prata bort en stund, uppleva den sköna miljön här och kanske skingra ensamheten.

Helping hand har funnits i Uppsala i över 40 år och i lokalerna i Boländerna i 13 år. Butiken ligger bra till, parkeringsplatserna är många och bussförbindelserna fina. En del kunder passar på att även besöka de andra secondhandbutikerna i närheten. Bara några hundra meter från Helping hand finns Röda korstes secondhand, liksom Erikshjälpens och kommunens Återbruket. Per-Arne ser inte de andra som konkurrenter utan är glad för att man samlats i samma område och tror att det kan bidra till att fler människor upptäcker secondhandmarknaden. Och att därmed mer pengar går till att hjälpa människor i utsatthet.

– Jag har arbetet här i 9 år och det är ett väldigt roligt uppdrag. Meningsfullt på många olika plan, avslutar Per-Arne.

Öppettiderna hos Helping hand är 10-19 alla vardagar och 10-18 på lördagar. På söndagar är det stängt. Redan från 8.30 finns möjligheten att lämna in saker till försäljning.

/Anna Löfving

Hälsa är lika viktigt för alla människor – Fullt ös när årets Hälsomässa gick av stapeln i helgen

Uppdaterad 2026-10-02, Publicerad 2026-09-30 – av Anna Löfving

Hösten är här och utomhus öser regnet ner. Det bekymrar inte det stora antalet utställare som idag har samlats i Gottsunda centrum för den traditionella Hälsomässan. Redan en timma före start har de flesta riggat upp sina bord och information av olika slag och projektledare Isabel Enberg är nöjd.

– Det är andra året i rad som vi arrangerar denna mässa och i år är det ännu fler utställare än förra året.

Isabel, som arrangerar liknande mässor på flera andra platser i Sverige varje är, tycker det är särskilt kul att komma till Gottsunda. Här finns en mångfald av människor, från olika kulturer, med olika språk och bakgrund, men med samma behov.

– Alla behöver få upplysning om den hjälp och det stöd som finns när det gäller olika sjukdomar och olyckor man kan råka ut för.

Även om mycket information idag finns att hämta digitalt tycker Isabel att en mässa, där man träffar föreningar och företag på plats, är en viktig sak. Många människor, kanske speciellt äldre från andra länder, behöver prata med personer som kan hjälpa dem. Att förmedla den hjälpen betyder mycket för Isabel.

– Jag har jobbat med eventverksamhet i många år, men det här, att få hjälpa människor på riktigt, betyder mycket för mig.

En av dagens utställare är Uppsala kommuns träffpunktsrepresentant Liljana. Hon var även med på förra årets Hälsomässa och säger att årets evenemang känns ännu bättre.

– I år har vi fått plats mitt i Centrum och det tror jag är bra. Det är redan många människor som kommit fram

Liljana säger att äldre personers problem idag ofta är ensamhet. Även om man inte är sjuk eller handikappad kan det vara svårt att ta sig ut och träffa nya vänner. I Gottsunda kan också språkbarriärer göra det besvärligt. Därför finns Träffpunkten för de som fyllt 65 år.

– Vi finns på många ställen i Uppsala och här i Gottsunda mittemot den nya skolan. Vi har öppet alla vardagar fram till halv fyra och den som är nyfiken är välkommen att komma förbi.

Att främja hälsan kan betyda många olika saker och en av dagens deltagare är Robert Ekblom från Uppsala Laido-klubb. Han berättar att den japanska kampsporten egentligen handlar om mindfulness, vilket är en viktig ingrediens i välmående.

– Om du inte ska skada dig själv eller andra när du utövar denna sport måste du vara helt koncentrerad på det du gör, säger Robert. Närvaro är det viktiga för oss, inga tankar på något annat än ditt svärd.

Hiba Paris representerar företaget Asüria, som bistår människor som söker jobb. Hon och hennes kollega berättar att de anlitas av arbetsförmedlingen för att underlätta för människor med olika bakgrunder att hitta arbetsplatser som passar.

– Det går bra för oss, säger Hiba. Vi har många som kommer till oss för att få vägledning. Att vara på Hälsomässan idag ger oss möjligheter att träffa ännu fler.

Den huvudansvariga för massan, Isabel Enberg är nöjd så här långt. Hon hoppas få komma tillbaka nästa år och då kanske med ännu före företag och organisationer som informerar.

– Att kunna behålla hälsan är det viktigaste som finns, säger hon. För alla sorters människor, i alla åldrar. Jag vill arrangera event som gör avtryck. Som betyder något på riktigt. Det tror jag att den här Hälsomässan i Gottsunda faktiskt görAnna Löfving

Uppsala simarena ökar badkapaciteten i Uppsala kommun

Uppdaterad 2026-10-02, Publicerad 2026-09-27 – av Lina-Maria Hjortell

Uppsala simarena öppnade för allmänheten den 17 augusti och invigdes officiellt den 29 augusti. Bakgrunden till simarenan är att möta det ökade behovet av bassänger inom Uppsala kommun.

Amadeus Walldén, som arbetar som strateg på IFN kansli på Kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningen, berättar att Uppsala kommun växer och det finns ett ökat behov av simskola, föreningsverksamhet och skolundervisning.

För att skapa en förståelse kring hur anläggningen behöver fungera i praktiken har de varit i kontakt med föreningar och organisationer för att ta del av deras synpunkter och få en förståelse för vilka behov som finns. Tillgänglighetsfrågor har också varit en viktig del i utformningen av anläggningen.

– Den ska kunna användas av många och fungera för olika behov, säger Amadeus.

Erik Löhman, projektledare på fastighetsavdelningen i Uppsala kommun, berättar att de har haft samma grundläggande vision under projektets gång, men genom att de har fördjupat sig i tekniska förutsättningar och verksamheternas behov har nya lösningar utvecklats efter hand.

Någon som också blev glad när det beslutades att simarenan skulle byggas är Anna Selqvist. Hon arbetar som avdelningschef på Uppsala arenor och fastigheter, vars uppgift är att driva badanläggningar inom Uppsala kommun.

– Vi brinner för allt som har med bassänger och simkunnighet att göra.

Hon berättar att simarenan har varit efterlängtad och att många besökare hängde på låset den 17 augusti. Den officiella invigningen var också riktigt lyckad, med cirka 700 besökare. Dagen inleddes med frukost och sedan höll föreningar uppvisningar av olika simidrotter som besökarna sedan fick prova på själva. Erik Pelling och Magdalena Andersson höll ett invigningstal. Dagen avslutades sedan med att besökarna kunde titta på film liggande i badringar.

Inne i simarenan finns en hoppbassäng, en 50-metersbassäng, en 25-metersbassäng och en multibassäng som håller 34 grader varmt. Nästa sommar kommer det också att öppnas en 50-metersbassäng utomhus. Det är en modern anläggning, och till exempel i hoppbassängen finns det en teknisk lösning under vattnet som blåser upp bubblor. Det gör att ytspänningen bryts och att det inte gör lika ont när man hoppar ner i vattnet.

– Vi har jobbat mycket med hållbarhet och teknik i den här anläggningen, säger Anna.

Det Anna uppskattar mest med simarenan är variationen, att det finns så många olika bassänger, vilket gör att de kan tillgodose så många olika målgruppers behov. Dessutom erbjuder de väldigt generösa öppettider, med öppet från tidig morgon till sen kväll.

Den närmaste framtiden handlar om att lyssna in besökarna för att se om det finns några förändringar som behöver göras. Responsen hittills har varit övervägande positiv men några har också haft synpunkter. Till exempel har duscharna upplevts vara för varma eller kalla.

– Det är ju våra besökare som nyttjar simarenan och som vet vad de vill ha, så dem lyssnar vi jättemycket på, säger Anna.

Under flera år har personer från kommunen, verksamheter, projektorganisationer, konsulter och entreprenörer arbetat målmedvetet för att få simarenan klar. Erik är stolt över det arbete som lagts ner för att förverkliga projektet.

– Det är väldigt roligt att nu se att den används av föreningar, skolor och allmänhet, säger han.

– Det är fantastiskt roligt för Uppsala, fortsätter Anna. Jag ser fram emot när vi har genomfört de planerade underhållsåtgärderna på Fyrishov också, då kommer vi ha bra badkapacitet i Uppsala kommun.