”De behöver ett hem och vi har ett” – Hjälp någon av Uppsalas alla hemlösa katter

Publicerad 2026-06-16 – av Anna Löfving

– Jag älskar katter! De är gosiga, som bebisar, samtidigt som de är självständiga och riktiga rovdjur ibland.

Det är torsdag kväll och Anette Lundberg har just gått på sitt pass som volontär på katthemmet Samvetet strax utanför Uppsala. Lokalerna är nya och fräscha och hon berättar att de ganska nyss flyttat hit från en annan plats och att det känns toppen.

– Det är nytt och fint här och mycket plats för våra katter.

Hos Samvetet bor just nu 54 katter. De är placerade i olika stora rum, ibland ensamma, ibland flera stycken tillsammans. Anette säger att man provar sig fram, vilka katter som trivs ensamma och vilka som vill ha sällskap. Ibland kommer katterna tillsammans till katthemmet, en mamma med sina ungar eller ett syskonpar, och då placeras de i samma rum.

– De flesta katter går ihop med andra, men ibland behöver någon vara för sig själv.

Allt som allt ansvarar Samvetet just nu får ett 70-tal katter. 54 är på katthemmet, resten befinner sig i så kallade akuthem. Det kan bero på att de behöver vara i en hemmiljö, att de kanske genomgått en operation eller att något annat speciellt inträffat. Alla katter är i behov av nya egna hem och Anette och de andra 40-talet volontärer som är engagerade arbetar på olika sätt för att hitta bra hem till dem.

– De allra flesta hittar egna hem så småningom, men i undantagsfall kan någon katt bli kvar här riktigt länge.

Rebecca och Victor, som besöker Samvetet idag, är glada. De hade först tänkt sig två andra katter, men efter diskussion med de ansvariga på Samvetet har de idag träffat två katter som de verkligen känner kommer att passa hemma hos dem. Rebecca förklarar.

– De här två känns helt rätt för oss. De behöver ett hem och vi har ett, det här kommer att går bra.

Att personalen på Samvetet är väldigt noggrann med var katterna hamnar står klart. Vem som helst får inte adoptera katterna, utan i varje enskilt fall görs en noggrann utredning och för Anette och de andra är det väldigt viktig att katten hamnar rätt och blir väl omhändertagen. Anette berättar att om det ändå blir fel, om de nya ägarna inte kan ta hand om sin katt, är den alltid välkommen tillbaka till hemmet.

– Den katt som en gång kommit till oss tar vi alltid hand om. Behöver de komma tillbaka och placeras i ett nytt hem ordnar vi det.

Anette har varit engagerad i katthemmet fyra år och säger att om man är en djurälskare – som hon – finns inget bättre att ägna sig åt. Att få komma till katthemmet efter en dag på jobbet och känna att man ger en viktig insats för djuren är det bästa som finns.

– Lugnet här och känslan av att göra något viktigt för de fina katterna är fantastiskt. Jag tycker verkligen om det här uppdraget.

Vasilisa Butorina håller med. Hon kommer också till Samvetet varje vecka och upplever att hon gör en viktig insats. Katter är hennes passion och att se dem hitta nya, bra ägare är viktigt.

– Det känns jättebra att göra den här insatsen. Jag tycker mycket om katter och vill hjälpa på det sätt jag kan.

De flesta katter som bor på Samvetet är sådana som hittats utomhus och inte har något hem. Ibland ringer en person som sett en hemlös katt i området och vill att Samvetet rycker ut. Anette säger att de lånar ut en ”fälla” som personen kan fånga in katten i och att man sedan åker dit för att hämta. Ibland är det en kattmamma med ungar, som någon inte vill ta ansvar för och då tar Samvetet hand om den lilla familjen.

– Att inte kastrera sina katter och sedan lämna dem åt sitt öde är hemskt, säger Anette. Vi försöker naturligtvis att hjälpa till om vi kan.

Alla katter som Samvetet tar hand om undersöks av veterinärer och blir sedan kastrerade, vaccinerade och registrerade. Om katten har en sjukdom behandlas den och inte förrän katten är frisk nog för en flytt är den redo att få ett nytt hem. Anette är väldigt glad över den fina hjälp man får från djurvårdsutbildade, t ex veterinärer, som gör volontärarbete med enklare åtgärder för katterna där man också kan bygga en trygg relation.
– Ett ständigt behov och bekymmer är ändå medel för att katterna ska ha livskvalité, få rätt diagnos och behandling och medicin. Alla bidrag vi får är väldigt välkomna.

Vill du stötta katthemmet Samvetet kan du gå in på deras hemsida och se hur du ska agera. Alla bidrag, ekonomiska och andra, är mycket välkomna och helt avgörande för hemmets framtid.

– Vi år så tacksamma får alla människors välvilja, avslutar Anette. Tillsammans räddar vi livet på många fina katter i Uppsala.

/Anna Löfving

Mod och tålamod på Allt ljus på Uppsala 2026

Publicerad Igår 22:30 – av Emma Tapper

Allt ljus på Uppsala 2026 med temat “Mod. Tålamod” är igång. Festivalen som har växt sig till en av Sveriges största ljusfestivaler lyser årligen upp staden i novembermörkret. Fredagen den 11 november invigdes årets ljusfestival på Vaksala torg med tal och tändning av ljuskonstverken.

Allt ljus på Uppsala har blivit en av Sveriges största ljusfestivaler och besöks årligen av omkring 100 000 besökare.

– Det har blivit en härlig årlig tradition där man går ut med kompisar eller familj och gör någonting tillsammans, säger Jonas Ekebacke som är enhetschef på Uppsala destination och event, och projektledare för Allt ljus på Uppsala.

Under invigningen som leddes av Lisa Thörn på Uppsala citysamverkan höll bland andra kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling tal. Med en gemensam nedräkning tändes ljuskonstverket  To Those Who Waits på Uppsala konsert och kongress fasad.

Årets tema är “Mod. Tålamod.” Det handlar det om det individuella ansvaret vi alla har för en mer hållbar framtid.

– Det krävs mod att förändra något och göra något nytt, och tålamod att hålla ut när man inte direkt ser den effekt man vill, säger Jonas Ekebacke.

Hur syns temat i ljuskonsverken?

– Exempelvis det ljuskonstverket här på Uppsala konsert och kongress är ett interaktivt konstverk där man bara kommer vidare och får se hela konstverket om man har tålamod, säger han.

Ljusverket är ett av de 13 ljusverken i år och har skapats av Smash Studios.

– Åskådarna behöver enas för att det ska fungera. Jag tror att många kommer att bli frustrerade men även tycka att det är väldigt roligt. Det blir en intressant sociologisk övning, säger Jonas Ekebacke.

Intill ljuskonstverket Submerge i korsningen S:t Persgatan Salagatan står Weronica Öhrt och Zarif Hasan i skenet av vad som verkar vara tusentals ljuspunkter som skiftar i färg och intensitet. De har sett festivalen de senaste åren och gillar redan vad de sett ikväll - fast de bara har hunnit se några av verken.

– Det är roligt att det är så många interaktiva konstverk. Det är häftigt att man själv kan påverka vad som händer och det är speciellt roligt för barnen, säger Weronica och nickar mot några barn som just nu leker i skenet av Submerge.

Vad tycker ni om temat mod och tålamod?

Weronica tvekar och menar att de nog inte sett tillräckligt många ljuskonstverk än för att känna igen det genomgående temat.

– Fast mod och tålamod. De vi har sett hittills har ju varit ganska långsamma. Man får vänta kvar lite innan det händer något, säger Zarif och får nu medhåll av Weronica.

– Det är ju verkligen sant. Idag ska allt gå så snabbt hela tiden, men man måste faktiskt ha lite tålamod, våga stå kvar och inte känna att man måste springa vidare direkt, säger hon.

Allt ljus på Uppsala pågår fram till den 22 november alla kvällar från 16-22. Nytt för i år är ett stort uppvärmt tält på Vaksala torg för besökare. Mer information hittar du på www.alltljuspauppsala.se

Ergo är tillbaka som papperstidning

Publicerad 2026-11-08 – av Anna Löfving

– Det är trendigt med det analoga!

Chefredaktör Lovisa Sjöström Johansson är säker på sin sak. Hon och hennes redaktion hör från alla håll att studenter i Uppsala efterfrågar en fysisk tidning, efter flera år med endast digital utgivning.
– De vill lösa korsord och sudoko, bläddra i en tidning och slappna av. Pendeln slår tillbaka.

Det är början av november och redan nästa vecka är det dags för det första numret av Ergo, uppsalastudenternas egen tidning, att komma ut i pappersversion. Det allra första numret, efter sju år av endast digital utgivning, trycks i 500 exemplar, men Lovisa är öppen för en utveckling.
– Vi testar och ser hur det här tas emot, sen tar vi nya beslut.

Ergo har varit en studenttidning sedan 1924 och sedan 1990-talet givits ut både i papper och digitalt. År 2020 togs belåtet att endast ge ut Ergo som web-tidning och sedan ett par år har man även producerat ett nyhetsbrev. I Ergo har man alltid blandat kritisk granskning med berättelser om studentlivet ur olika synvinklar. Lovisa berättar att intresset för tidningen ändrades då den – från att ha tryckts i många exemplar och delats ut i alla studenters brevlådor – blev digital.
– Det är svårare att synas i det digitala bruset, så jag har drömt om papperstidningen sedan jag började jobba här.

Det första numret är 32 sidor och trycks på ett papper som är lite tjockare än det vanliga tidningspappret, men tunnare än traditionellt magasinpapper. Mycket handlar om pengar och Lovisa säger att finansieringen kommer från de olika studentkårerna som står bakom tidningen. Annonsörer bidrar fortfarande till den digitala tidningen.
– Vi kommer att utvärdera när tidningen är färdig och se hur det blir framöver. Självklart hoppas vi på ett stort intresse för papperstidningen och att vi får möjlighet att fortsätta.

Fokus i den första papperstidningen är – som Lovisa uttrycker det – själva studentlivet, lite större frågor som rör de flesta, och vad framtida tidningar kommer att fokusera på återstår att se.
– Vi planerar långsiktigt och siktar på två nummer under våren, säger Lovisa. Vi tar det försiktigt och ser var vi landar i den här satsningen.

Det första pappersnumret av Ergo kommer att distribueras till de olika studentkårerna. Där finns möjlighet för alla studenter att hämta ett exemplar. Foto: Ett gammalt exemplar av studenttidningen Ergo.

Uppsala laddar för Halloween: Här är de bästa tipsen för en läskig helg

Publicerad 2026-10-30 – av Anna Löfving

Nu är höstmörkret här, och det betyder att det är dags för Halloween i Uppsala. Under höstlovet har centrala Uppsala förvandlats till den officiella "Halloweenstaden", ett samarbete där gator och torg fylls med spöken och pumpor. Det finns massor av gratis aktiviteter att göra för den som vill ge sig ut i city. Här är en enkel guide med konkreta tips på hur du firar Halloween bäst i Uppsala utifrån det officiella programmet.

En mittpunkt under Halloween är Forumtorget. Där har det byggts upp ett stort spökhus som är öppet varje dag för barn och familjer. Det bjuds på pyssel, bus och ansiktsmålning.

– Det var jättepirrigt att gå in i spökhuset, men väldigt roligt. Barnen älskade att få pyssla och titta på alla läskiga figurer, säger Lars Högström, som besökte torget under veckan.

Om du vill ha halloweenskänsla helt gratis kan du bara ta en promenad genom city. Stora spökfigurer svävar över gatorna och butikerna har ställt ut fantasifulla pumpor som man kan rösta på i en stor pumpatävling. När mörkret faller är Klosterparken ett tips – där förvandlas miljön med hjälp av stämningsfullt ljus och mystiska ljud.

– Ljusen och ljuden i parken gör att det känns som att man går runt i en spöksaga. Det är en perfekt kvällspromenad nu när det är så mörkt ute, säger Lars.

Halloween i Uppsala krockar med höstlovet, vilket gör att stadens museer och anläggningar har extra mycket roligt på gång. Du kan till exempel besöka Biotopia för att testa deras halloweentema eller åka till Fyrishov för att bada och bowla.

– Vi passade på att titta på spökena på stan och sedan gå och bada. Det finns verkligen mycket att göra för barnen just nu, avslutar Lars.

Hans 5-årige son Love fyller i.

– Jag gillar mest att bada, men jag har inga spökbadbyxor.

Tre snabba saker att tänka på:

Håll koll på datumen: Halloweenstaden och spökjakten pågår för fullt fram till den 1 november.

Kolla programmet digitalt: På Destination Uppsala hittar du exakta tider för ansiktsmålning och skattjakter.

Kläder efter väder: Eftersom de flesta stora halloweensatsningarna sker utomhus på torgen är det bra med varma kläder under spökdräkten.

Rotarys Eldsjälspris 2026 går till Magnus ”Mankan” Torneus för mångårigt engagemang i hjälparbetet för Ukraina

Publicerad 2026-10-29 – av Anna Löfving

Förra veckan fick Magnus ”Mankan” Torneus, konstnär i Uppsala, motta priset Eldsjälen 2026 av Uppsala-Knivsta Rotaryklubbar. Priset delades ut i samband med Rotarys välgörenhetskonsert för End polio now i Missionskyrkan i Uppsala.

Juryn, bestående av representanter för Rotaryklubbarna i Uppsala och Knivsta, har följande motivering till att Mankan är en värdig mottagare av Eldsjälen 2026:

”Magnus ”Mankan” Torneus har sedan den ryska invasionen av Ukraina år

2022 outtröttligt arbetat för att hjälpa ukrainare både lokalt i Uppsalaregionen och i Ukraina. Han är en av krafterna bakom Refugee support Uppsala. Mankan hjälper genom att ordna resurser, ställa lokal och nätverk tillförfogande, samla in och distribuera mat och förnödenheter samt att bidra till hjälpsändningar direkt till fronten i Ukraina. Han går från engagemang till konkret handling i hjälparbetet och brinner för att göra skillnad. Därför tilldelas han utmärkelsen Rotarys Eldsjäl 2026 – för sin outtröttliga medmänsklighet, handlingskraft och sitt inspirerande engagemang för en bättre och fredligare värld.”

– Jag är glad och tacksam för utmärkelsen. Vi är många som är engagerade och de förtjänar också beröm. Mitt engagemang nu har egentligen bara ett enda mål. Att kriget upphör, men jag är rädd att vi bara sett början. Tiden jag lägger är större delen av min vakna tid på hjälparbete. Det här är ett krig utan gråzoner. Det är ryska bomber mot barn. Krigets enda slutmål att Putin ska kunna behålla makten över Ryssland. En gammal mans grepp om makt, säger Magnus ”Mankan” Torneus.

Han fortsätter.

– Jag tror att det finns ett folk som kan stoppa det här. Det är hjältarna i Ukraina. Men de gör det inte utan oss. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.”

När Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina började 2022 engagerade sig Mankan i Refugee support Uppsala som driver hjälpverksamhet för ukrainska flyktingar. När verksamheten behövde en lokal erbjöd han bland annat ett galleri som han själv ägde som hjälpcenter. Refugee Support delar ut matkassar till ukrainska familjer. Verksamheten bygger till stor del på donationer från privatpersoner och sponsorer. Hygienartiklar och sådant som familjer behöver i vardagen delas också ut och mottas med stor uppskattning. För närvarande besöker omkring 1 100 familjer verksamheten varje månad.

Mankan har även engagerat sig i hjälp till Ukraina på ett bredare plan. Han medverkar till att skicka förnödenheter till den ukrainska militären och materiel t ex bilar. Just nu har han införskaffat ett 80-tal mottagare för Starlink, ett system för satellitinternet som är viktigt för att kunna driva internettrafik i Ukraina.

Bilden av Mankan framträder med tydlighet: Han ser ett konkret behov och försöker lösa det. Han använder sina egna resurser, exempelvis lokal, pengar och kontaktnät. Han har lätt för att mobilisera andra människor. Han kombinerar sitt liv som konstnär, tatuerare och företagare med ideellt arbete. För honom gäller solidaritet i praktiken snarare än symboliska insatser.

Med Rotarys Eldsjälspris vill Rotaryklubbarna i Uppsala och Knivsta uppmärksamma privatpersoner i Uppsalaregionen som på ideell basis lägger ner tid, engagemang och hjärta för att göra gott för andra. Rotarys Eldsjälspris är ett pris i samma anda som priset Rotarys Guldhjärta, som delats ut 16 år i rad till godhjärtade företagare i länet. I går var det åttonde gången i rad som Rotarys Eldsjälspris delades ut. Eldsjälen är varje år en unik statyett i glas skapad av glasblåsarna vid Ulva kvarn.

Bild: Magnus ”Mankan” Torneus mottagare av priset Rotarys Eldsjäl 2026. Foto: Sören Densjö.

Rotary har 1,4 miljoner medlemmar fördelade på över 46 000 klubbar runt om i världen. Rotarys medlemmar är män och kvinnor som representerar näringsliv, yrkesliv och samhälle med ett gemensamt åtagande att göra världen till en bättre plats genom humanitär service.

Den första Uppsalaklubben startade 1936 och i dag finns här åtta klubbar som samlar ca 500 medlemmar. I Knivsta finns en klubb med 30 medlemmar. Rotarys kärnvärden är tjänande, kamratskap, mångfald, integritet och ledarskap. Till de större projekten kan nämnas att utrota polio, End Polio Now, i samarbete med WHO samt Bill och Melinda Gates Foundation. Uppsalaklubbarna arbetar sedan flera år med ett omfattande vattenprojekt i Mutomo, Kenya.