”Jag kommer aldrig sluta kämpa för mina barn, även om det tar allt jag har.”

Publicerad 2026-08-05 – av Anna Löfving

Anna Nygren har arbetat med barn i behov av särskilt stöd sedan 1990-talet. I ett samtal med en anonym Uppsalamamma får hon svart på vitt hur bristfälligt arbetet är för barn med särskilda behov i skolan. Mamman har fått kämpa för varenda insats för sina barn som har språkstörningar, adhd och autism.”Det här är ett systemfel”, säger Anna Nygren som är ansvarig för utbildningspolitik hos Utvecklingspartiet demokraterna.

När mamman berättar om sina barns skolgång berättar hon ärligt och naket om en vardag fylld av kamp för sina fyra barn. Möten på möten, åtgärdsprogram, logopeder som inte finns och bristande anpassning.

Om barn som ligger gråtande på golvet. Om att gråta i duschen så ingen ser och för att orka.
– Jag har sprungit överallt. Till skolan, till vården, till möten på möten. Jag har försökt få alla att förstå vad mina barn behöver. Ska det vara så att allt bygger på att jag kämpar? Hur är det för barn vars föräldrar inte längre orkar, säger hon.

Systemfel när föräldrarna blir projektledare
Mitt emot henne sitter Anna Nygren, lärare och kandidat i kommunvalet för Utvecklingspartiet demokraterna.
– Det du beskriver är tyvärr precis det jag har sett under många år från skolor runt om i Sverige. Det handlar inte om att enskilda lärare inte bryr sig. Det handlar om ett system där stödet ofta kommer för sent eller uteblir för att det är för personberoende, där uppföljningen brister och där föräldrarna tvingas bli projektledare för sina barns skolgång, säger Anna.

Inget logopedstöd erbjuds nu
En av de frågor som berör mamman mest är barnens språkstörningar.
– För mitt äldsta barn fanns det mer hjälp, han fick tillgång till logoped. Med min yngsta som är 10 år nu så är logopedstödet borta. Vi försöker själva hemma, men det är inte så det ska vara.
– Barn med språkstörning behöver tidiga, regelbundna och professionella insatser. Språket påverkar nästan allt i skolan. Om vi missar språket tidigt missar vi många barns chans att lyckas i skolan och därmed i livet.

För första gången fick mitt barn hjälp
Mamman berättar också om när skolan verkligen kunnat hjälpa till då en speciallärare hållit ihop stödet.
– För första gången fick mitt barn rätt hjälp. Då ville barnet gå till skolan.
– Jag förstår det, när stödet fungerar förändras inte bara resultaten. Barnets självbild förändras. Skolan går från att vara en plats för misslyckanden till en plats där man kan lyckas.

UP kräver att speciallärare, logopeder och resurspedagoger ska finnas på plats i alla grundskolor.
– Det är precis de här yrkesrollerna som inte har funnits där i dina barns liv, säger Anna. Logopederna behövs i skolorna. Speciallärarna behövs nära eleverna. Resurspedagoger behövs för att stödet ska fungera i vardagen. Och trygghetsvärdar kan bidra till att miljön på skolan blir bättre för alla elever.

När samtalet sammanfattas är Anna Nygren tydlig.
– Det här är ett felbyggt system. Inte för att alla i skolan gör fel, utan för att ansvaret blir för otydligt, stödet för ojämnt och vårdnadshavarna blir för ensamma.

Mamman säger att hon hoppas att hennes berättelse kan göra skillnad för andra.
– Jag vet hur det är att kämpa. Men jag tänker på alla barn där ingen orkar kämpa. De måste också få hjälp.
– Skolan ska inte fungera bara för de barn som passar in i mallen. Och den ska inte fungera bara för de föräldrar som orkar ligga på. Den ska fungera för alla barn. Det är därför den här berättelsen måste tas på största allvar, säger Anna Nygren avslutningsvis.

Hur vill Utvecklingspartiet demokraterna förbättra skolan i Uppsala.
1. Säkerställ stöd till barn med särskilda behov redan från förskolan
2. Speciallärare, logopeder och resurs-pedagoger måste finnas på plats på alla skolor.
3. Ge barn till arbetslösa och föräldralediga rätt till 30 timmars förskolevecka.
4. Öka resurserna till förskolan och minska barngrupperna
5. Inför trygghetsvärdar på alla skolor.

/Samarbete

Mod och tålamod på Allt ljus på Uppsala 2026

Publicerad Igår 22:30 – av Emma Tapper

Allt ljus på Uppsala 2026 med temat “Mod. Tålamod” är igång. Festivalen som har växt sig till en av Sveriges största ljusfestivaler lyser årligen upp staden i novembermörkret. Fredagen den 11 november invigdes årets ljusfestival på Vaksala torg med tal och tändning av ljuskonstverken.

Allt ljus på Uppsala har blivit en av Sveriges största ljusfestivaler och besöks årligen av omkring 100 000 besökare.

– Det har blivit en härlig årlig tradition där man går ut med kompisar eller familj och gör någonting tillsammans, säger Jonas Ekebacke som är enhetschef på Uppsala destination och event, och projektledare för Allt ljus på Uppsala.

Under invigningen som leddes av Lisa Thörn på Uppsala citysamverkan höll bland andra kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling tal. Med en gemensam nedräkning tändes ljuskonstverket  To Those Who Waits på Uppsala konsert och kongress fasad.

Årets tema är “Mod. Tålamod.” Det handlar det om det individuella ansvaret vi alla har för en mer hållbar framtid.

– Det krävs mod att förändra något och göra något nytt, och tålamod att hålla ut när man inte direkt ser den effekt man vill, säger Jonas Ekebacke.

Hur syns temat i ljuskonsverken?

– Exempelvis det ljuskonstverket här på Uppsala konsert och kongress är ett interaktivt konstverk där man bara kommer vidare och får se hela konstverket om man har tålamod, säger han.

Ljusverket är ett av de 13 ljusverken i år och har skapats av Smash Studios.

– Åskådarna behöver enas för att det ska fungera. Jag tror att många kommer att bli frustrerade men även tycka att det är väldigt roligt. Det blir en intressant sociologisk övning, säger Jonas Ekebacke.

Intill ljuskonstverket Submerge i korsningen S:t Persgatan Salagatan står Weronica Öhrt och Zarif Hasan i skenet av vad som verkar vara tusentals ljuspunkter som skiftar i färg och intensitet. De har sett festivalen de senaste åren och gillar redan vad de sett ikväll - fast de bara har hunnit se några av verken.

– Det är roligt att det är så många interaktiva konstverk. Det är häftigt att man själv kan påverka vad som händer och det är speciellt roligt för barnen, säger Weronica och nickar mot några barn som just nu leker i skenet av Submerge.

Vad tycker ni om temat mod och tålamod?

Weronica tvekar och menar att de nog inte sett tillräckligt många ljuskonstverk än för att känna igen det genomgående temat.

– Fast mod och tålamod. De vi har sett hittills har ju varit ganska långsamma. Man får vänta kvar lite innan det händer något, säger Zarif och får nu medhåll av Weronica.

– Det är ju verkligen sant. Idag ska allt gå så snabbt hela tiden, men man måste faktiskt ha lite tålamod, våga stå kvar och inte känna att man måste springa vidare direkt, säger hon.

Allt ljus på Uppsala pågår fram till den 22 november alla kvällar från 16-22. Nytt för i år är ett stort uppvärmt tält på Vaksala torg för besökare. Mer information hittar du på www.alltljuspauppsala.se

Ergo är tillbaka som papperstidning

Publicerad 2026-11-08 – av Anna Löfving

– Det är trendigt med det analoga!

Chefredaktör Lovisa Sjöström Johansson är säker på sin sak. Hon och hennes redaktion hör från alla håll att studenter i Uppsala efterfrågar en fysisk tidning, efter flera år med endast digital utgivning.
– De vill lösa korsord och sudoko, bläddra i en tidning och slappna av. Pendeln slår tillbaka.

Det är början av november och redan nästa vecka är det dags för det första numret av Ergo, uppsalastudenternas egen tidning, att komma ut i pappersversion. Det allra första numret, efter sju år av endast digital utgivning, trycks i 500 exemplar, men Lovisa är öppen för en utveckling.
– Vi testar och ser hur det här tas emot, sen tar vi nya beslut.

Ergo har varit en studenttidning sedan 1924 och sedan 1990-talet givits ut både i papper och digitalt. År 2020 togs belåtet att endast ge ut Ergo som web-tidning och sedan ett par år har man även producerat ett nyhetsbrev. I Ergo har man alltid blandat kritisk granskning med berättelser om studentlivet ur olika synvinklar. Lovisa berättar att intresset för tidningen ändrades då den – från att ha tryckts i många exemplar och delats ut i alla studenters brevlådor – blev digital.
– Det är svårare att synas i det digitala bruset, så jag har drömt om papperstidningen sedan jag började jobba här.

Det första numret är 32 sidor och trycks på ett papper som är lite tjockare än det vanliga tidningspappret, men tunnare än traditionellt magasinpapper. Mycket handlar om pengar och Lovisa säger att finansieringen kommer från de olika studentkårerna som står bakom tidningen. Annonsörer bidrar fortfarande till den digitala tidningen.
– Vi kommer att utvärdera när tidningen är färdig och se hur det blir framöver. Självklart hoppas vi på ett stort intresse för papperstidningen och att vi får möjlighet att fortsätta.

Fokus i den första papperstidningen är – som Lovisa uttrycker det – själva studentlivet, lite större frågor som rör de flesta, och vad framtida tidningar kommer att fokusera på återstår att se.
– Vi planerar långsiktigt och siktar på två nummer under våren, säger Lovisa. Vi tar det försiktigt och ser var vi landar i den här satsningen.

Det första pappersnumret av Ergo kommer att distribueras till de olika studentkårerna. Där finns möjlighet för alla studenter att hämta ett exemplar. Foto: Ett gammalt exemplar av studenttidningen Ergo.

Uppsala laddar för Halloween: Här är de bästa tipsen för en läskig helg

Publicerad 2026-10-30 – av Anna Löfving

Nu är höstmörkret här, och det betyder att det är dags för Halloween i Uppsala. Under höstlovet har centrala Uppsala förvandlats till den officiella "Halloweenstaden", ett samarbete där gator och torg fylls med spöken och pumpor. Det finns massor av gratis aktiviteter att göra för den som vill ge sig ut i city. Här är en enkel guide med konkreta tips på hur du firar Halloween bäst i Uppsala utifrån det officiella programmet.

En mittpunkt under Halloween är Forumtorget. Där har det byggts upp ett stort spökhus som är öppet varje dag för barn och familjer. Det bjuds på pyssel, bus och ansiktsmålning.

– Det var jättepirrigt att gå in i spökhuset, men väldigt roligt. Barnen älskade att få pyssla och titta på alla läskiga figurer, säger Lars Högström, som besökte torget under veckan.

Om du vill ha halloweenskänsla helt gratis kan du bara ta en promenad genom city. Stora spökfigurer svävar över gatorna och butikerna har ställt ut fantasifulla pumpor som man kan rösta på i en stor pumpatävling. När mörkret faller är Klosterparken ett tips – där förvandlas miljön med hjälp av stämningsfullt ljus och mystiska ljud.

– Ljusen och ljuden i parken gör att det känns som att man går runt i en spöksaga. Det är en perfekt kvällspromenad nu när det är så mörkt ute, säger Lars.

Halloween i Uppsala krockar med höstlovet, vilket gör att stadens museer och anläggningar har extra mycket roligt på gång. Du kan till exempel besöka Biotopia för att testa deras halloweentema eller åka till Fyrishov för att bada och bowla.

– Vi passade på att titta på spökena på stan och sedan gå och bada. Det finns verkligen mycket att göra för barnen just nu, avslutar Lars.

Hans 5-årige son Love fyller i.

– Jag gillar mest att bada, men jag har inga spökbadbyxor.

Tre snabba saker att tänka på:

Håll koll på datumen: Halloweenstaden och spökjakten pågår för fullt fram till den 1 november.

Kolla programmet digitalt: På Destination Uppsala hittar du exakta tider för ansiktsmålning och skattjakter.

Kläder efter väder: Eftersom de flesta stora halloweensatsningarna sker utomhus på torgen är det bra med varma kläder under spökdräkten.

Rotarys Eldsjälspris 2026 går till Magnus ”Mankan” Torneus för mångårigt engagemang i hjälparbetet för Ukraina

Publicerad 2026-10-29 – av Anna Löfving

Förra veckan fick Magnus ”Mankan” Torneus, konstnär i Uppsala, motta priset Eldsjälen 2026 av Uppsala-Knivsta Rotaryklubbar. Priset delades ut i samband med Rotarys välgörenhetskonsert för End polio now i Missionskyrkan i Uppsala.

Juryn, bestående av representanter för Rotaryklubbarna i Uppsala och Knivsta, har följande motivering till att Mankan är en värdig mottagare av Eldsjälen 2026:

”Magnus ”Mankan” Torneus har sedan den ryska invasionen av Ukraina år

2022 outtröttligt arbetat för att hjälpa ukrainare både lokalt i Uppsalaregionen och i Ukraina. Han är en av krafterna bakom Refugee support Uppsala. Mankan hjälper genom att ordna resurser, ställa lokal och nätverk tillförfogande, samla in och distribuera mat och förnödenheter samt att bidra till hjälpsändningar direkt till fronten i Ukraina. Han går från engagemang till konkret handling i hjälparbetet och brinner för att göra skillnad. Därför tilldelas han utmärkelsen Rotarys Eldsjäl 2026 – för sin outtröttliga medmänsklighet, handlingskraft och sitt inspirerande engagemang för en bättre och fredligare värld.”

– Jag är glad och tacksam för utmärkelsen. Vi är många som är engagerade och de förtjänar också beröm. Mitt engagemang nu har egentligen bara ett enda mål. Att kriget upphör, men jag är rädd att vi bara sett början. Tiden jag lägger är större delen av min vakna tid på hjälparbete. Det här är ett krig utan gråzoner. Det är ryska bomber mot barn. Krigets enda slutmål att Putin ska kunna behålla makten över Ryssland. En gammal mans grepp om makt, säger Magnus ”Mankan” Torneus.

Han fortsätter.

– Jag tror att det finns ett folk som kan stoppa det här. Det är hjältarna i Ukraina. Men de gör det inte utan oss. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.”

När Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina började 2022 engagerade sig Mankan i Refugee support Uppsala som driver hjälpverksamhet för ukrainska flyktingar. När verksamheten behövde en lokal erbjöd han bland annat ett galleri som han själv ägde som hjälpcenter. Refugee Support delar ut matkassar till ukrainska familjer. Verksamheten bygger till stor del på donationer från privatpersoner och sponsorer. Hygienartiklar och sådant som familjer behöver i vardagen delas också ut och mottas med stor uppskattning. För närvarande besöker omkring 1 100 familjer verksamheten varje månad.

Mankan har även engagerat sig i hjälp till Ukraina på ett bredare plan. Han medverkar till att skicka förnödenheter till den ukrainska militären och materiel t ex bilar. Just nu har han införskaffat ett 80-tal mottagare för Starlink, ett system för satellitinternet som är viktigt för att kunna driva internettrafik i Ukraina.

Bilden av Mankan framträder med tydlighet: Han ser ett konkret behov och försöker lösa det. Han använder sina egna resurser, exempelvis lokal, pengar och kontaktnät. Han har lätt för att mobilisera andra människor. Han kombinerar sitt liv som konstnär, tatuerare och företagare med ideellt arbete. För honom gäller solidaritet i praktiken snarare än symboliska insatser.

Med Rotarys Eldsjälspris vill Rotaryklubbarna i Uppsala och Knivsta uppmärksamma privatpersoner i Uppsalaregionen som på ideell basis lägger ner tid, engagemang och hjärta för att göra gott för andra. Rotarys Eldsjälspris är ett pris i samma anda som priset Rotarys Guldhjärta, som delats ut 16 år i rad till godhjärtade företagare i länet. I går var det åttonde gången i rad som Rotarys Eldsjälspris delades ut. Eldsjälen är varje år en unik statyett i glas skapad av glasblåsarna vid Ulva kvarn.

Bild: Magnus ”Mankan” Torneus mottagare av priset Rotarys Eldsjäl 2026. Foto: Sören Densjö.

Rotary har 1,4 miljoner medlemmar fördelade på över 46 000 klubbar runt om i världen. Rotarys medlemmar är män och kvinnor som representerar näringsliv, yrkesliv och samhälle med ett gemensamt åtagande att göra världen till en bättre plats genom humanitär service.

Den första Uppsalaklubben startade 1936 och i dag finns här åtta klubbar som samlar ca 500 medlemmar. I Knivsta finns en klubb med 30 medlemmar. Rotarys kärnvärden är tjänande, kamratskap, mångfald, integritet och ledarskap. Till de större projekten kan nämnas att utrota polio, End Polio Now, i samarbete med WHO samt Bill och Melinda Gates Foundation. Uppsalaklubbarna arbetar sedan flera år med ett omfattande vattenprojekt i Mutomo, Kenya.