”Jag kommer aldrig sluta kämpa för mina barn, även om det tar allt jag har.”

På Norrtäljegatan i Uppsala är volontärer i full gång med att bära in livsmedel och sortera det i matkassar. Strax efter Ukrainakrigets början startade den ideella föreningen Refugee support Uppsala, vars syfte är att ge nödhjälp till flyktingar från Ukraina.

Magnus Mankan Torneus är en av volontärerna som har varit med nästan sedan starten. Han berättar att flyktingarna som kom till Sverige inte bemöttes särskilt väl när det gällde materiellt stöd och att systemet med bidrag inte riktigt fungerade, vilket ledde till att många inte fick tillgång till varken hygienartiklar eller mat.

– Vi tänkte att vi behövde göra någonting åt det, men vi trodde inte att vi skulle behövas länge.

I början riktade de sig främst till de flyktingar som kom till Uppsala, men nu för tiden kommer det människor från hela Sverige. Många kommuner har infört möjligheten för ukrainska flyktingar att åka gratis lokaltrafik om de uppvisar ett ukrainskt pass.

– Det kommer många fler familjer hit än vad vi hade förväntat oss, säger Mankan.

Refugee support Uppsala önskar ta emot donationer i form av livsmedel, hygienartiklar och husgeråd. På sociala medier lägger de ut listor över vad som behövs, till exempel bindor är det ofta ett stort behov av. De vill ta emot sådant som är lätt att fördela på många och som håller ett relativt bra näringsvärde.

För att ha rätt till nödhjälp behöver man visa upp ett LMA-kort som visar att man är flykting från Ukraina under massflyktsdirektivet. En gång i månaden får man ta emot nödhjälp från Refugee support Uppsala, och Mankan berättar att ungefär 1100 familjer besöker dem varje månad. De håller öppet tre dagar i veckan, onsdag, fredag och söndag. Ungefär 60–180 familjer besöker dem dagligen, vilket gör att det är en utmaning att få nödhjälpen att räcka till alla. Allt hänger på hur många donationer de får.

– Det är ett lotteri för dem att åka hit, det kan bli riktigt bra eller så kan det bli nästan katastrof, säger Mankan. Det är lite trögt att få företag att donera, men vi har några jättebra företag som har skänkt jättemycket. Även en del privatpersoner har skänkt jättemycket.

Behovet av nödhjälp har förändrats över tid och idag kommer det fler familjer till dem än tidigare, vilket Mankan tror beror på att det var en topp i januari då fler kom till Sverige. Men en del av dem som kom första året är inte i behov av nödhjälp längre eftersom de fått ett arbete eller åkt tillbaka till Ukraina.

– En del tycker att förhållandena här är för svåra och åker hellre tillbaka dit. Det har blivit bättre när de har fått personnummer, men det är jättemånga trösklar som är svåra att ta sig över.

Mankan skickar också sändningar till den ukrainska militären med saker de behöver. Han betalar mycket själv, men gör också insamlingar bland vänner och följare på sociala medier. De är bland annat i stort behov av bilar, och Mankan har skickat iväg både sin egen och grannens bil.

– Det är de som befinner sig vid fronten som kan få stopp på det här.

De som har besökt Refugee support Uppsala under åren är väldigt glada över att hjälpen finns, och många av besökarna arbetar också själva som volontärer där. Mankan konstaterar att det är mycket jobb men att de tillsammans lyfter varandra för att ta sig igenom ytterligare en dag, en dag i taget.

– Målet sedan starten har varit att inte behövas. Förhoppningsvis kommer en dag när vi inte behövs längre, avslutar Mankan.

/Lina-Maria Hjortell

Under våren har tre nya detaljplaner för Gottsunda antagits. Planerna möjliggör nya bostäder, en ny simhall, fler verksamheter och nya mötesplatser. Sammantaget innebär det viktiga steg i utvecklingen av Gottsunda som stadsnod i södra Uppsala.

Nu tas ytterligare steg i utvecklingen av Gottsunda då kommunfullmäktige beslutat att anta detaljplanerna för ”Gottsunda stadsstråk etapp 2”, norr om Gottsunda centrum och ”Gottsunda Östra”. Tidigare i år har även ”Gottsunda stadsstråk etapp 1” antagits. Planerna ger tillsammans förutsättningar för en omfattande utveckling av området.

– Med tre detaljplaner på plats i centrala Gottsunda är vi redo för att komplettera Gottsunda med nya radhus, bostadsrätter, ett stadsdelstorg och ett nytt större bad för Uppsalas växande befolkning. Detaljplanerna är viktiga pusselbitar i arbetet med att utveckla Gottsunda till en ännu starkare stadsnod med fler bostäder, bättre service och tryggare stadsmiljöer. Fler människor i rörelse, fler verksamheter och bättre kopplingar mellan olika delar av stadsdelen och övriga Uppsala stärker stadslivet och tryggheten, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande.

Detaljplanerna är en del av ett större sammanhang kring Gottsunda stadsstråk, där Gottsunda allé och Hugo Alfvéns väg ska utvecklas till en trädplanterad stadsgata med spårväg, biltrafik samt gång- och cykelvägar. Längs stråket planeras nya kvarter med bostäder – bland annat radhus – service, handel och offentliga platser som torg och parker. Området berörs av flera fastigheter med både kommunala och privata ägare.

– Detaljplanerna tillsammans utvecklar centrala Gottsunda enligt kommunens översiktsplan och planprogram. Fokus ligger på social hållbarhet, mötesplatser och ett mer varierat bostadsutbud, säger Andreas Melén, projektledare, Uppsala kommun.

I området finns i dag bland annat Gottsunda torg, en bussgata med hållplatser samt ytor för parkering och grönska. Platsen där Gottsunda allé, Musikvägen och Valthornsvägen möts kommer att göras om så att det blir utrymme för ett nytt torg och en ny simhall i ett centralt läge. Platsen kommer också bli en viktig knutpunkt för spårväg och buss.

Den planerade simhallen ska ersätta den befintliga i Gottsunda och rymma en undervisningsbassäng, barnpool och en 25-metersbassäng som är större än den nuvarande i Gottsunda. I bottenvåningen planeras lokaler för publika verksamheter som café, gym eller närservice, för att skapa liv och rörelse under större delen av dagen.

Utformningen av både byggnad och torg ställer höga krav på kvalitet och gestaltning. Simhallen ska ges en öppen karaktär med generösa glaspartier och hållbara fasadmaterial, och tillsammans med torget bidra till ökat stadsliv och en tryggare miljö i centrala Gottsunda.

Även barns rörelser har varit en viktig utgångspunkt i planeringen. Nya förbättrade gång- och cykelstråk skapar ett mer sammanhängande och trafiksäkert nät, vilket stärker möjligheten att röra sig tryggt till fots och med cykel i stadsdelen.

Tillsammans med utvecklingen i Gottsunda Östra – som omfattar bostäder, en ny förskola och aktivitetsytor – bidrar planerna till ett mer sammanhållet, levande och hållbart Gottsunda, där stadsliv, service och bostäder utvecklas sida vid sida.

Nästa steg i processen är markanvisningar och förberedelser för byggstarter.

Simhallen ska ges en öppen karaktär och tillsammans med torget bidra till ökat stadsliv och en tryggare miljö i centrala Gottsunda.

För många är Theo Blanco känd för att ha gjort amerikansk fotboll till en stor publiksport i Uppsala. Idag är han också en ledande lokalpolitiker. Det här är resan i en stad som har allt att vinna på att tro mer på sig själv.

Det finns ögonblick då en stad ser sig själv på ett nytt sätt. För Uppsala kom ett sådant ögonblick på Studenternas, när Theo Blanco spelade sin första match för Uppsala 86ers. Christer Engqvist på P4 Uppland har beskrivit det som att Theo förändrade Uppsala på bara några sekunder.

Med Theo i Uppsala 86ers blev amerikansk fotboll något nytt. Publiken drogs in. Tempot, kraften och showen skapade en känsla av att Uppsala kunde vara mer än det lågmälda och akademiska. Sporten blev stadens största publiksport och laget vann två SM-guld.
– Det var aldrig bara sporten. Det var känslan. Uppsala kan underskatta sig själv, men när staden samlas finns en otrolig kraft, säger Theo Blanco.

Senare under 90-talet tog han med sig samma energi ut på Uppsalas gator och torg. 1996 var han en av dem som skapade Fyrisfestivalen. Året efter nådde festivalen, med scener på stadens torg, en halv miljon besökare.
– Hela city blev ett vardagsrum. Människor blir stolta när de ser vad som går att göra tillsammans.

Efter arbete som sportkommentator på TV3 och några år i Norrköping återvände Theo 2007 till Uppsala som marknadschef på Upsala Nya Tidning.
– På UNT lärde jag känna Uppsala på djupet. Jag träffade företagare och eldsjälar som kämpade varje dag. Så mycket av stan bärs upp av människor som inte får de stora rubrikerna.

Efter fler uppdrag inom media märkte han på sina barn hur mycket tid som gick åt till iPads.
– Jag förstod att vi behövde göra något åt en generation som rör sig mindre. Det behövdes en ny typ av arena, där alla barn kan känna glädjen att röra sig.

Idén till Turbo var född. För tio år sedan öppnade verksamheten i Uppsala.
– Alla barn känner sig inte hemma i den vanliga idrotten, men många vill röra på sig. En del stod vid sidan. Sedan testade de. De växte av att våga.

Genom Turbo mötte Theo också barn och familjer som stod vid sidan av samhället. En av dem var Juma, en ung afghansk pojke som kommit till Sverige utan att kunna styrka sin ålder. När passet fanns kvar i Turkiet reste Theo dit.
– Juma var den modiga. Inte jag. Jag såg bara en ung människa som behövde en chans.

För Theo avgörs integrationen i vardagen.
– Det handlar om skola, fritid, jobb och vuxna som bryr sig. Om att någon känner: jag behövs här. Många vill bidra, men samhället måste öppna fler dörrar.

Idag är Theo Blanco förstanamn på Utvecklingspartiet demokraternas lista i kommunvalet och ledamot i arbetsmarknadsnämnden.
– Jag tror på Uppsala. Det är därför jag engagerat mig. Inte för att allt är dåligt, utan för att så mycket kan bli bättre.

Han talar gärna om föreningslivet, barnen, skolan och de små företagen.
– Ett barn som hittar en förening hittar vänner, vuxna förebilder och en riktning. Många Uppsalabor är trötta på att saker fastnar. Kommunen måste bli bättre på att använda kraften hos företagare, föreningar och personalen i skolan och omsorgen.

Theo valde Utvecklingspartiet demokraterna för att allt börjar i engagemanget för Uppsala och för att de har fokus på samarbete istället för politiska bråk och ideologi. 
– Vi ska vara stolta över Uppsala, inte bara över domkyrkan och universitetet, utan över människorna som bygger staden varje dag. Jag vill att Uppsala ska vara en stad där fler känner framtidstro. Där vi enas om att förbättra villkoren i skolan, för våra äldre, får fler i arbete och skapar en trygg stad att vara stolt över.

/ I samarbete med HSU