Väck nyfikenheten med en kurs i höst

Att gå en kurs och lära sig något nytt kan vara spännande, roligt och socialt. Kanske är det i höst dags att fräscha upp franskan, gå en konstkurs eller gå med i en bokklubb. Eller varför inte äntligen börja skriva på den där romanen?  Folkuniversitetet har många öppna kurser och studiecirklar i höst, för den som vill lära sig något nytt.

– Att få lära sig nya saker är både härligt och utvecklande, säger Martina Wallin, utbildningsledare på Folkuniversitetet i Uppsala.

Hon jobbade under många år som lärare på högstadiet, och började sedan själv som kursledare i svenska på Folkuniversitetet. Hon slogs av skillnaden i engagemang och lust till lärande bland deltagarna i Folkuniversitetets kurser.

– Våra kurser är öppna för alla att anmäla sig till. Våra ledord är fritt och frivilligt, vilket verkligen stämmer eftersom alla som kommer hit själva sökt upp en kurs för att de faktiskt vill gå och lära sig något. Det föder ofta ett stort engagemang och ett gemensamt lärande i våra klassrum, säger hon.

I sin nuvarande roll som utbildningsledare på Folkuniversitetet jobbar Martina med folkbildning, ett brett arbete som både innefattar kurser och att erbjuda stöd till studiecirklar. En studiecirkel med fokus på en speciell aktivitet eller intresse kan vem som helst starta i samarbete med Folkuniversitetet., Någon i gruppen lär då ut eller alla lär sig tillsammans.

Folkuniversitetet har en bredd av kurser inom olika områden, allt från språkkurser där man träffas mer frekvent, till enstaka kurstillfällen i exempelvis konst eller skrivande.

– Folkbildning kan ses som ett komplement till ordinarie utbildning och det är viktigt att det finns möjlighet för den som vill lära sig något nytt. Det är en del av vår demokrati att utbildning ska vara tillgängligt för alla, säger Martina.

Gemensamt för alla kurser är att det inte sätts några betyg, något som ofta både kursledare och deltagare upplever som skönt. Det minskar pressen att prestera och fokus blir istället på nyfikenhet att lära sig mer. Något som Martina ser som positivt är att många deltagare i olika åldrar hittar till kurserna, även äldre.

– Alla kan lära sig nya saker. Det är roligt och kanske speciellt för äldre väldigt nyttigt att fortsätta göra det.

För många som går kurser hos Folkuniversitetet blir kursen också ett socialt sammanhang och en viktig möjlighet att träffa andra med ett gemensamt intresse. Martina vet många som hittat goda vänner genom en kurs, och berättar om språkkurser där deltagarna på eget initiativ gjort språkresor eller träffas utanför kurstillfällena för att umgås.

– För vissa klasser, där många deltagare fortsätter påbyggnadskurserna, träffas de regelbundet i flera år. Det blir en möjlighet att mötas och få en gemenskap med andra också.

I höst finns det närmare ett hundratal kurser att utforska på Folkuniversitetet i Uppsala, samt över ettusen kurser på distans. Mer information hittar du på Folkuniversitetets webbplats.

/Emma Tapper

Eva Salomon och Johan Rylander arbetar båda i vården och ser följderna när patienter faller mellan kommunens och regionens ansvar. De vill flytta resurser från administration till patientnära vård och ge personalen större möjlighet att påverka arbetet.

Den äldre personen skrivs ut från sjukhuset. Hemma måste läkemedel, hemsjukvård, hemtjänst och uppföljning fungera från första dagen. Samtidigt undrar anhöriga vem som har ansvaret och personalen försöker få tiden att räcka till.

Eva Salomon är specialistsjuksköterska och en av Utvecklingspartiet demokraternas profiler i vård- och äldrefrågor.
– För den som är sjuk spelar det ingen roll om kommunen eller regionen är huvudman. Man vill få hjälp, känna trygghet och veta att någon ser till hela situationen.

Johan Rylander är sjukvårdsbiträde på ortopedavdelningen vid Akademiska sjukhuset och kandidat för UP i regionen.
– Regionen har för länge försökt administrera sig ur problem som i grunden handlar om bemanning, arbetsmiljö och bristande ansvarskedjor. När vårdpersonalen säger att systemet inte håller måste politiken lyssna.

Region Uppsala måste styras om från administration till mer patientnära vård.
– Vi måste sluta låtsas som att vårdkrisen kan lösas med fler styrdokument och administrativa projekt. Det som saknas är tid, kontinuitet, vårdplatser, fungerande vårdkedjor och tillit till professionerna, säger Eva.

Bristerna är särskilt tydliga när äldre skrivs ut från sjukhuset menar Eva.
– Hemgången från sjukhus är ofta en känslig punkt. En patient kan vara medicinskt färdigbehandlad, men ändå inte trygg hemma. Är hemtjänsten informerade? Är läkemedlen genomgångna? Förstår patienten planen? Har anhöriga fått information?

Johan lyfter också hur viktigt det är att patientens hela mående tas hänsyn till inom sjukvården.
– Vi borde införa omvårdnadsronder där vi inte bara frågar om prover och läkemedel, utan även om patienten sovit, förstår vårdplanen och om det finns någon oro inför hemgång.

UP vill införa en särskild akutmottagning för äldre i Uppsala län.
– Många äldre som kommer till akuten har flera olika besvär. De behöver ofta mer tid och annan kompetens än vad en hårt pressad akutmottagning alltid kan ge. Med en särskild akutmottagning för äldre kan vi avlasta den vanliga akuten och samtidigt ge äldre patienter ett bättre omhändertagande, säger Eva.

På Akademiska sjukhuset vill Eva och Johan flytta makten närmare sjukhusgolvet. Självstyrande team ska ge professionerna större ansvar och bättre möjlighet att utveckla arbetet. De vill också se tydligare språkkrav och mer språkutbildning.
– Svenska språket är inte en detalj i vården. Det är patientsäkerhet. Patienten måste förstå vad personalen säger och vad nästa steg i vården är.

För UP är det viktigt att politiken också genomförs. Här lyfter Eva Silveravtalet, som UP slöt med kommunstyret om äldreomsorgen. Avtalet har bland annat bidragit till minskad sjukfrånvaro, bättre uppföljning, ökat inflytande för pensionärsorganisationer och steg mot minskad minutstyrning i hemtjänsten. Eva pekar på att trygghet och värdighet ofta används i retoriken, men orden måste få praktisk betydelse.
– Värdig vård är att det finns personal. Att de har tid att utföra sitt arbete och att äldre inte lämnas ensamma med oro. Att vården hänger ihop. Och viktigast av allt att patienten blir sedd som människa.

Johan menar att det är detta som regionvalet ytterst handlar om. 
– Ska regionen fortsätta lägga kraft på byråkrati, dyra projekt och central styrning, eller ska resurserna flyttas till vården, personalen och patienterna?

Det här vill UP

• Ta bort minutstyrningen i hemtjänsten.
• Inrätta en särskild akutmottagning för äldre.
• Kraftigt stärka BUP, även med seriösa privata utförare för att kunna ge barn snabbare hjälp.
• Stärka förlossningsvården med fler barnmorskor, fler platser, bättre stöd vid förlossningsrädsla och stärkt eftervård.
• Införa omvårdnadsronder som tar hänsyn till patientens hela mående.
• Flytta resurser från administration till patientnära vård och införa självstyrande team.
• Ställa tydligare språkkrav och stärka stödet i yrkessvenska.

/I samarbete med Hela staden Uppsala

Vid Hamnplan nedanför Islandsfallet i Fyrisån guppar en gömd skatt i vattnet. M/S Enköping är världens äldsta passagerarfartyg som fortfarande är i trafik. Idag tar hon passagerare på bland annat turer från Uppsala till Skoklosters slott.

Det är förmiddag och M/S Enköping ligger förtöjd vid Hamnplan nedanför Islandsfallet. Christer Ahlberg och Marjo Hansson är två av de som jobbar ombord i sommar. Under åtta sommarveckor går passagerarfartyget enligt tidtabell torsdag till söndag från Hamnplan i Fyrisån. Under dagarna styr skutan mot Skoklosters slott och på kvällarna blir det räkkryssning.

Christer och Marjo har ansvar för serveringen, baren och ser till att passagerarna har det bra ombord. Christer gör sin femte säsong på M/S Enköping, är dessutom utbildad däcksman och assisterar kaptenen vid avfärd och förtöjning.

M/S Enköping byggdes 1868 och är det äldsta fartyget i världen som fortfarande går i reguljär trafik. För Christer, Marjo och den övriga besättningen blir det långa och intensiva dagar, men arbetsmiljön ombord klagar de inte på. Jämfört med andra jobb är de överens om att M/S Enköping slår det mesta.

– Det är en fantastisk båt och en helt underbar miljö att jobba i, säger Christer.

Precis som passagerarna uppskattar de möjligheten att få se djurlivet både på Fyrisån och i Ekoln under turerna. Bäver, häger, kungsfiskare, iller och vattensnok är några djur de fått se ombord i sommar.

Turerna till Skokloster går till och med 16 augusti och räkkryssningen till och med den 15 augusti i år. Resten av året ligger M/S Enköping hemmavid i Stockholms Nybrokajen och kör charterbokningar, där de som bokar själv bestämmer turen. Fartyget kan bokas till allt från företagsfester till examensfirande och bröllop. Motorn går varm mellan april och december, men även enstaka turer förekommer under vintermånaderna.

– Men veckorna nu på sommaren när vi kör enligt tabell är något extra. Det är helt fantastiskt, säger Marjo, som får medhåll från Christer.

Idag är båten k-märkt och inredd enligt 1920-talsstil. Båten rymmer två matsalar och två utedäck. Med sina 158 år har M/S Enköping varit med om en hel del. Christer berättar i mån av tid mer än gärna om båtens historia, turerna och namnen som hon haft genom åren. Båten har dessutom råkat ut för incidenter som bränder, grundstötningar och även sjunkit på grunt vatten. Lika många gånger har hon reparerats, och restaurerades 1989-1990 när Strömma AB köpte båten och tog tillbaka det ursprungliga namnet Enköping.

Sommarturerna är populära både bland turister som vill se fartyget och upptäcka Skoklosters slott, semesterfirare och en del sällskap som återvänder år efter år. Många passagerare imponeras av den vackra båten och barn framförallt vill gärna se förarhytten, vilket de gärna får göra när tillfälle ges.

– Alla som kommer ombord är här för att de verkligen vill vara här. De är glada, uppskattar det vackra fartyget och att få komma ut på vattnet, säger Christer.

Mer information om bokningar och biljetter hittar du på stromma.com

/Emma Tapper

Anna Nygren har arbetat med barn i behov av särskilt stöd sedan 1990-talet. I ett samtal med en anonym Uppsalamamma får hon svart på vitt hur bristfälligt arbetet är för barn med särskilda behov i skolan. Mamman har fått kämpa för varenda insats för sina barn som har språkstörningar, adhd och autism.”Det här är ett systemfel”, säger Anna Nygren som är ansvarig för utbildningspolitik hos Utvecklingspartiet demokraterna.

När mamman berättar om sina barns skolgång berättar hon ärligt och naket om en vardag fylld av kamp för sina fyra barn. Möten på möten, åtgärdsprogram, logopeder som inte finns och bristande anpassning.

Om barn som ligger gråtande på golvet. Om att gråta i duschen så ingen ser och för att orka.
– Jag har sprungit överallt. Till skolan, till vården, till möten på möten. Jag har försökt få alla att förstå vad mina barn behöver. Ska det vara så att allt bygger på att jag kämpar? Hur är det för barn vars föräldrar inte längre orkar, säger hon.

Systemfel när föräldrarna blir projektledare
Mitt emot henne sitter Anna Nygren, lärare och kandidat i kommunvalet för Utvecklingspartiet demokraterna.
– Det du beskriver är tyvärr precis det jag har sett under många år från skolor runt om i Sverige. Det handlar inte om att enskilda lärare inte bryr sig. Det handlar om ett system där stödet ofta kommer för sent eller uteblir för att det är för personberoende, där uppföljningen brister och där föräldrarna tvingas bli projektledare för sina barns skolgång, säger Anna.

Inget logopedstöd erbjuds nu
En av de frågor som berör mamman mest är barnens språkstörningar.
– För mitt äldsta barn fanns det mer hjälp, han fick tillgång till logoped. Med min yngsta som är 10 år nu så är logopedstödet borta. Vi försöker själva hemma, men det är inte så det ska vara.
– Barn med språkstörning behöver tidiga, regelbundna och professionella insatser. Språket påverkar nästan allt i skolan. Om vi missar språket tidigt missar vi många barns chans att lyckas i skolan och därmed i livet.

För första gången fick mitt barn hjälp
Mamman berättar också om när skolan verkligen kunnat hjälpa till då en speciallärare hållit ihop stödet.
– För första gången fick mitt barn rätt hjälp. Då ville barnet gå till skolan.
– Jag förstår det, när stödet fungerar förändras inte bara resultaten. Barnets självbild förändras. Skolan går från att vara en plats för misslyckanden till en plats där man kan lyckas.

UP kräver att speciallärare, logopeder och resurspedagoger ska finnas på plats i alla grundskolor.
– Det är precis de här yrkesrollerna som inte har funnits där i dina barns liv, säger Anna. Logopederna behövs i skolorna. Speciallärarna behövs nära eleverna. Resurspedagoger behövs för att stödet ska fungera i vardagen. Och trygghetsvärdar kan bidra till att miljön på skolan blir bättre för alla elever.

När samtalet sammanfattas är Anna Nygren tydlig.
– Det här är ett felbyggt system. Inte för att alla i skolan gör fel, utan för att ansvaret blir för otydligt, stödet för ojämnt och vårdnadshavarna blir för ensamma.

Mamman säger att hon hoppas att hennes berättelse kan göra skillnad för andra.
– Jag vet hur det är att kämpa. Men jag tänker på alla barn där ingen orkar kämpa. De måste också få hjälp.
– Skolan ska inte fungera bara för de barn som passar in i mallen. Och den ska inte fungera bara för de föräldrar som orkar ligga på. Den ska fungera för alla barn. Det är därför den här berättelsen måste tas på största allvar, säger Anna Nygren avslutningsvis.

Hur vill Utvecklingspartiet demokraterna förbättra skolan i Uppsala.
1. Säkerställ stöd till barn med särskilda behov redan från förskolan
2. Speciallärare, logopeder och resurs-pedagoger måste finnas på plats på alla skolor.
3. Ge barn till arbetslösa och föräldralediga rätt till 30 timmars förskolevecka.
4. Öka resurserna till förskolan och minska barngrupperna
5. Inför trygghetsvärdar på alla skolor.

/Samarbete