”Jag springer ju inte på varenda boll längre”

Publicerad 2025-10-25 – av Anna Löfving

– Populärt att spela badminton vid fyllda 60

– Den äldsta har fyllt 93, säger Fyrisfjäderns hall- och serviceansvariga Petra Juremalm med ett leende. Och har inga planer på att sluta träna.

Det är torsdag förmiddag och i entrén hos badmintonklubben är det mycket folk. De allra duktigaste, elitspelarna, har tränat sedan tidig morgon, ungdomar som går badmintoninriktning på gymnasiet ska snart sätta fart och en efter en öppnar de lite äldre spelarna dörren till hallen. 

– Välkommen in, ropar Petra. Ska jag sätta igång bastun? 

Idéen till att starta badmintonträning för de som fyllt 60 år fick de klubbansvariga i våras. På 60-plusmässan, där de deltog, träffade de många intresserade och redan veckan efter var de igång. Petra nickar.

– Det var många redan från början och sedan har det blivit fler och fler. Det sprider sig i bekantskapskretsar och andra sammanhang. 

Alla vet hur viktigt det är att röra på sig när man kommer upp i åren. Och hur svårt det är att komma igång. Därför ställer klubben inga krav på de som vill prova 60plus-träningen, som arrangeras två gånger i veckan. Den som är nybörjare är lika välkommen som den som spelat mycket. De flesta som deltar har någon gång spelat badminton, men för många är det länge sedan de sist höll i ett rack.

– Det kan ha gått 40 år sedan sist, säger Petra. Men det spelar ingen roll.

Huvudtränare Mariia Kholodna, som tidningen skrivit om tidigare, är själv en mycket duktig spelare, men anpassar träningen till rätt nivå. De börjar med uppvärmning och sprider sedan ut sig på banorna. En del väljer att spela dubbel, andra singel och vissa sätter sig först på en motionscykel eller går till bordtennisbordet.

– Den som vill spela bordtennis eller pickleball kan göra det, säger Petra. Men badminton är förstås huvudsporten för oss. 

Att badminton skulle vara speciellt snabbt eller tufft för den som är äldre håller inte Petra riktigt med om. Det mesta går att anpassa till den kapacitet som spelarna har och som någon ropar från banan: ”Jag springer ju inte på varenda boll längre!”

Träningen försiggår två gånger i veckan och vissa av de äldre är med antingen tisdagseftermiddagar eller torsdagsförmiddagar. De flesta dyker dock upp vid båda tillfällena och att döma av stämningen i hallen skulle de kunna träna ännu oftare. Skratten och hejaropen klingar.

– Kom igen gubbe! Bättre kan du!

Idag är praoeleven Marius Moen den som tränar de äldre. Han spelar själv badminton flera gånger i veckan och tränar ofta de yngsta deltagarna. Han säger att skillnaden är stor mellan de yngre och de äldre.

– Det här är mycket lugnare, säger Marius och ler. Alla lyssnar och gör som man säger. 

På grund av en lättare förkylning tar 76-årige Ludde Larsson det väldigt lugnt idag. Han och hans fru Kicki bor på landet och tycker det är roligt att komma till hallen ibland. De gillar att spela badminton, men också att socialisera med de andra. 

– Det är det bästa, skrattar Ludde. Badminton är kul, men jag är glad om jag ens träffar bollen. 

Kjell Andersson och Nils-Anders Gunnarsson har båda alltid gillat bollsporter och badminton är numera ett bra alternativ. De säger att de har en hyfsad kondition, men att det tar på krafterna att spela.

– Hälsan påverkar förstås spelet, säger Kjell, men man får göra så gott man kan.

Nils-Anders berättar att det var Fyrisfjäderns Erik Jonzon som fick honom att börja spela och att han inte ångrar det.

– Lite svårare än jag trodde, säger Nils-Anders. Men väldigt roligt.

Petra avslutar med att hälsa den som är 60 plus och blir intresserad att höra av sig. Det går bra att komma på en träning utan att bestämma sig för att fortsätta och efteråt blir det fika och umgänge. 

– Man kan komma med en kompis eller ensam, säger Petra. Alla är välkomna hit!

/Anna Löfving

Badminton ska vara kul och enkelt! – Välkommen till Uppsalas stolthet – badmintonklubben Fyrisfjädern

Publicerad Igår 22:20 – av Anna Löfving

Det har blivit höst och utomhus känns det kyligt. Inomhus är det däremot varmt och välkomnande och en stämning som gör att man känner sig hemma. Åtminstone om man befinner sig i Fyrisfjäderns badmintonhall mitt i Uppsala.

– Hit ska alla känna sig välkomna, säger klubbens sportchef Kim Knudsen med ett leende. Oavsett nivå på badmintonspelet.

Kim, som ursprungligen kommer från Danmark där badminton är en nationalsport, har arbetat i klubben i många år. Han gjorde ett uppehåll några år, men ville tillbaka.

– Det är som en familj här, säger Kim. Man saknar sammanhanget när man inte är här.

Även om inte badminton är en lika stor sport som fotboll och ishockey är väldigt många roade av den välkända racketsporten. Jämfört med tennis och många andra bollsporter är badminton något som de flesta har provat hemma i trädgården eller på skolgården, med kompisar eller äldre släktingar. För Kims del började det med att hans föräldrar spelade med honom utomhus i trädgården och han blev fast.

– Det är ganska enkelt att träffa bollen och spela en spännande match. Sen krävs det åratal av hård träning för att bli riktigt duktig.

I Uppsalaklubben, numera Sveriges största badmintonklubb, finns det spelare av alla slag. Den riktiga sverigeeliten tränar på Fyrisfjäderns banor, liksom knattarna på fyra, fem år. Något som är viktigt för de ansvariga är begreppet inkludering och Kim poängterar hur välkomna såväl paraidrottare som de som fyllt 80 år är. Man har en 60-plusträningsgrupp, som växer för varje gång.

– Vi har medlemmar som är uppåt 90, berättar Kim. De tränar varje vecka och har väldigt roligt.

För några år sedan, när kriget i Ukraina bröt ut och det kom många flyktingar därifrån, öppnade Fyrisfjädern sina portar. Idag finns flera elitspelare med ukrainskt ursprung bland medlemmarna och bland både nybörjare och de som tränar på olika nivåer är ukrainarna välrepresenterade. Kim säger att engagemanget för människor på flykt och i andra svåra situationer betyder mycket i klubben. Bland annat är man engagerad i det som kallas Idrottsklivet, där man introducerar badminton till barn och unga i stadsdelen Gottsunda.

– Klubben har alltid varit engagerad i den typen av verksamhet, säger Kim.

Men att träna hårt och bli riktigt duktig, kanske vinna i Sverige och få tävla utomlands, är också en viktig del av Fyrisfjäderns arbete. Det går att se ganska tidigt vem som har en talang för sporten och är man villig att träna hårt och satsa på badminton finns det mycket goda möjligheter här. Inte mindre än 19 gånger har Fyrisfjädern vunnit Lag-SM i badminton, vilket Kim är mycket stolt över.

– Vi reser runt i hela Sverige och förstås även utomlands för att de som är allra bäst ska få möjligheter att satsa på badminton fullt ut. Vi tar också emot många mycket duktiga spelare här.

Något som symboliserar badminton i allmänhet och, om man får tro Kim, Fyrisfjädern i synnerhet, är den totala jämställdheten mellan könen som råder inom sporten. Prissummorna är exakt de samma för män och kvinnor och i lagtävlingar spelar alltid män och kvinnor ihop. Kanske är män till naturen större och starkare än kvinnor, men de är å andra sidan smidigare och ibland snabbare och tillsammans bildar ofta en man och en kvinna ett perfekt mixedpar. Så ser det inte ut i alla sporter.

– Det är ganska ovanligt, att män och kvinnor har precis samma status inom en idrottsgren. Det känns bra att kunna säga att i badmintonsporten satsas det alltid lika mycket på pojkar och flickor.

Idag är drygt 2000 uppsalabor medlemmar i Fyrisfjädern Badmintonklubb, men det finns plats för fler. Från den som nyss lärt sig gå till den som närmar sig 100 år. Ibland kommer hela familjen till hallen för att träna, träffa kompisar eller fika i cafeterian, ibland kommer någon som är helt ensam. Ofta passar föräldrar på att jobba eller äta lunch medan något av barnen tränar och ibland kommer hela skolklasser för att prova på att spela. En morgon i veckan träffas de som vill starta dagen med badminton i Frukostklubben och ibland anordnas det barnkalas med badmintonlek i centrum. Petra Juremalm är ansvarig för servicecentret och cafeterian och hon säger avslutningsvis att hennes jobb handlar om att alla ska känna sig välkomna och hemma hos dem.

– Vi tar emot alla på samma sätt. Kanske vill du ta en kopp kaffe och titta när barnen spelar, kanske vill du köra ett pass själv. Du är alltid välkommen, vem du än är och vad du än vill. Badminton ska vara kul och enkelt!

Fyndlyckan som lockar till Uppsalas second hand

Publicerad 2026-11-05 – av Anna Löfving

Vad är det egentligen som gör att en vanlig lördagförmiddag bland dammiga hyllor kan kännas som en liten äventyrsresa? I Uppsala har second hand-butikerna fått ett nytt liv, och allt fler vuxna söker sig dit inte bara för att handla billigt, utan för själva pirret: känslan av att vilken som helst låda kan gömma just den där skatten.

Spänningen i att aldrig veta vad som väntar

Det är precis den oförutsägbarheten som drar. En resa till Myrorna på Kungsgatan eller ett svep genom Stadsmissionens butik liknar på sätt och vis en skattjakt där ingen på förhand vet vad som dyker upp. För den som på kvällen vill ägna sig åt digital underhållning på ett tryggt sätt kan en genomgång av https://casinodjungel.se/casinon/svenska-casinon/ vara till god hjälp. Sajten granskar och rangordnar svensklicensierade onlinecasinon inför 2026 och jämför spelutbud, betalsätt, bonusar och säkerhet, samtidigt som ansvarsfullt spelande lyfts fram. Som en oberoende jämförelsetjänst hjälper den svenska spelare att hitta rätt bland alternativen, vilket är särskilt värdefullt för den som vill veta vilka sajter som verkligen håller måttet innan ett val görs. För den som känner igen sig i fyndjaktens dragningskraft är poängen densamma: det är stunden innan man vet som sätter guldkant på en helt vanlig dag.

Nostalgin som driver det hela

Bakom återvinningsvågen i Uppsala ligger en stark längtan tillbaka. Vinyler från sjuttiotalet, slitna läderfåtöljer, gamla emaljskyltar och teveapparater med rattar som faktiskt klickar – allt fler vill omge sig med saker som bär på en historia. Besökarna i butikerna längs Dragarbrunnsgatan vittnar om samma sak: det handlar inte bara om priset, utan om känslan.

En vas från ett gammalt svenskt glasbruk eller en bortglömd Rörstrand-servis väcker minnen och skapar samtal. Nostalgin fungerar nästan som en tidsmaskin, och den som vill fördjupa längtan efter svunna tider kan hämta inspiration från restips med nostalgisk prägel, där hela utflykter byggs kring känslan av hur det en gång var. Det är samma kraft som gör att retromöblerna i Uppsalas butiker säljer slut nästan lika snabbt som de kommer in.

Fynden som förvandlar en lördag

Det roliga med en bra fyndchans är att den aldrig känns garanterad. Ena veckan hittar man ingenting, nästa vecka står plötsligt en perfekt bevarad skinnjacka på galgen för en spottstyver. Den där oförutsägbarheten håller besökarna återkommande, vecka efter vecka.

Uppsala är på intet sätt ensamt om trenden. Runtom i landet blomstrar loppisar och återbrukshallar, och den som vill planera en helgutflykt kan botanisera i en guide län för län som listar höjdpunkter runtom i landet. Men det finns något särskilt med Uppsalas utbud. Tack vare studentstadens ständiga genomströmning av människor fylls hyllorna på i rask takt, och det som en person ratar blir nästa persons bästa köp.

När slumpen blir en del av nöjet

Det går inte att komma ifrån likheten med annan tur-baserad underhållning. Precis som den som snurrar ett lyckohjul på en höstmarknad vet att utgången är oviss, vet fyndjägaren att dagens skörd ligger utanför den egna kontrollen. Och det är just det som gör det kul.

Psykologin bakom är välkänd: den lilla osäkerheten skapar en spänning som ren förutsägbarhet aldrig kan matcha. Därför blir varje besök en liten berättelse i sig. Kanske blir det ingenting i dag, men kanske står där just den vinylskiva som varit svår att hitta i åratal. Samma mekanism som gör att klassiska lotterier och spel om små summor fascinerat svenskar i generationer. Skillnaden är att fyndet på second hand stannar i hemmet långt efter att pirret lagt sig – en möbel, ett smycke eller en skiva som påminner om dagen då turen var med.

Så ser du skillnad på skräp och skatt

För den som vill ta steget från tillfällig besökare till rutinerad fyndjägare finns en hel del att lära. Allt gammalt är nämligen inte värdefullt, och allt värdefullt ser inte dyrt ut vid första anblicken. Erfarna samlare talar om märkningar på porslinets undersida, om originalskick och om vilka designperioder som är hetast just nu.

Mittemellan fynden gömmer sig ibland verkliga klenoder, och den som vill lära sig känna igen dem kan ta del av hur proffsen tipsar om värdefull retro och vad som skiljer en loppisfavorit från en samlares dröm. I Uppsala finns gott om kunniga butiksföreståndare som gärna delar med sig, och det är ofta i den dialogen som nybörjaren börjar förstå vad man ska titta efter.

Ett hållbart nöje med guldkant

Det bästa med fyndjakten är att den förenar flera saker på en gång. Den är roligt, den är hållbar och den sätter guldkant på en helt vanlig helg. Varje köpt begagnad pryl är ett steg bort från slit-och-släng, och det är en poäng som väger allt tyngre för Uppsalas medvetna besökare.

Så nästa gång frågan dyker upp om vad som egentligen gör dammiga hyllor så lockande, finns svaret i kombinationen av nostalgi, slump och den där oslagbara känslan när turen plötsligt är med. Det är en spänning man kan uppleva om och om igen – alltid med möjligheten att dagens besök blir det där man minns länge. Och det, om något, är värt en lördagförmiddag.

Dags att söka elitidrottsstipendier – Ceremoni i Stadshuset – också för att fira Uppsalas elitidrottare som tagit medalj under 2026

Publicerad 2026-10-17 – av Anna Löfving

Uppsala kommun delar varje år ut elitidrottsstipendier till idrottare som är på väg mot nationell eller internationell elitnivå. Stipendiet är ett personligt stöd som kan användas till exempelvis träningsläger, tävlingar och tränarhjälp.

– Du kan söka stipendiet om du är medlem i en förening som är medlem i Riksidrottsförbundet - det behöver inte vara en bidragsberättigad förening hos idrotts- och fritidsnämnden, berättar de ansvariga på kommunen.

Det är möjligt att söka stipendiet för den som är aktiv idrottsutövare eller parasportare i sverigeeliten och satsar målmedvetet för att nå internationell framgång. Viktigt är också att man är en god förebild för barn och ungas verksamhet eller en förebild för agendamålen.

– Du måste vara bokförd i Uppsala kommun, men du kan vara verksam i en förening utanför kommunen om den aktuella idrotten inte finns i någon förening i Uppsala.

Det handlar om fyra stipendier på 50 000 kronor vardera och kategorierna är:

1. en manlig elitidrottare

2. en kvinnlig elitidrottare

3. en manlig elitidrottare inom parasport

4. en kvinnlig elitidrottare inom parasport.

Varje stipendiat får 50 000 kronor.

På kommunens hemsida kan man läsa:

Om du vill söka stipendiet ska du komma ihåg att din ansökan ska vara personlig. Av de inkomna ansökningarna väljer idrotts- och fritidsnämnden varje år ut de utövare som bäst passar in på kriterierna. Stipendierna delas ut i Uppsala stadshus (ingång via Stadshusets huvudentré) i samband med ett evenemang den 13 februari 2027.

– Entrén är fri och någon föranmälan behövs inte. Alla är välkomna dit!

Under ceremonin i Stadshuset, när de fyra elitidrottsstipendiaterna hyllas, kommer även  de elitidrottare som framgångsrikt tagit medaljer och representerat kommunen på seniornivå i tävlingar som SM, NM, EM, VM och OS att firas.

– Vi uppvaktar idrottare och lag som under 2026 gjort stora prestationer på seniornivå, SM-guld, internationella medaljer eller segrar på internationella tourer. Föreningen ska ha säte i Uppsala och vara ansluten till Riksidrottsförbundet, säger de ansvariga.

Fyra framstående idrottare från Uppsala fick 2025 års stipendium för sina imponerande prestationer och sitt engagemang. Två kvinnor och två män – varav två är parasportare – visar vägen för framtidens idrott. Elina Sheremey, (rytmisk gymnastik), Sakarias Ulriksson (innebandy), Ebba Årsjö (alpin parasport), Emil Mörtberg, (alpin parasport).

Dessa idrottare har inte bara nått framgång på hemmaplan, utan också internationellt. ”Med hårt arbete och stark vilja inspirerar de både Uppsala och svensk idrott”, skriver kommunen på sin hemsida.

Ansökningsperioden öppnar måndagen den 12 oktober och pågår fram till den 29 november.

Du hittar ansökningsblanketter och mer information på Uppsalakommun.se

Kontakta idrotts- och fritidsnämnden, telefon (kommunens kontaktcenter): 018-727 00 00, E-post:

idrotts-fritidsnamnden@uppsala.se om du har frågor.

Bilden: Den kvinnlig parasportaren Ebba Årsjö var en av 2025 års stipendiater.

/Samarbete

Variation och rörelseglädje på höstlovslägret

Uppdaterad 2026-10-09, Publicerad 2026-10-07 – av Emma Tapper

Uppsala sport camp hade sitt första läger i somras, och till höstlovet är det dags igen.

Lägret tar emot barn mellan 5 och 13 år, som under fyra dagar får prova på sporterna

tennis, friidrott, fotboll, basket, dans och innebandy.

– Det blir lite av varje sport varje dag. Dagarna går snabbt och alla är väldigt förväntansfulla.

I slutet av dagen är barnen trötta, men nöjda, säger Lawrence som är lägerledare på

Uppsala sports camp.

Lawrence håller själv i friidrotten och leder lägret tillsammans med de andra lägerledarna.

Theia Schytzer är en av dem, som kommer att hålla i danspassen. Hon har själv dansat hela

livet, främst inom stilarna hiphop och feminine vibe. Under lägret får barnen lära sig en

koreografi, som de kommer att visa på en dansuppvisning för sina familjer sista lägerdagen.

– Det är jätteroligt att jobba med barn. De är så ärliga och nyfikna och tycker att det är kul

att få röra på sig på olika sätt, säger Theia.

För att vara med på lägret krävs ingen förkunskap. Poängen är att man ska få prova på olika

sporter och övningarna anpassas till olika nivåer. Fokuset är på rörelseglädje och att man får

utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Lawrence har varit tränare för barn i sport länge men nu är det främst inom tennisklubben

Uppsala tennis academy, som Hela staden tidigare skrivit om. Det bästa med att leda barn

och unga är att få se dem utvecklas, klara saker de inte först klarat och få ett ökat

självförtroende.

– Det kan nästan ge gåshud när man får träffa samma barn över en längre tid, och se hur de

växer och klarar nya utmaningar.

Lägret på höstlovet kommer att hålla till både inne i Svandammshallarna och ute i

stadsträdgården, samt på studenternas IP. Att barn och unga rör sig allt mindre är ett känt problem, som påverkar hälsan på både lång och kort sikt. Anledningarna kan vara många, men ofta läggs skärmarna fram som en trolig anledning till att unga blir mer stillasittande. Lawrence vågar inte säga själv om det är något han själv ser, men han har efter att ha jobbat med barn länge märkt att många av barnen har kortare uppmärksamhetsspann än för några år sedan.

– De har svårare att hålla fokus på en sak under längre tid, utan det krävs ständigt nya

intryck och instruktioner för att hålla kvar fokuset.

Just därför tycker Lawrence att det är viktigt att hitta det lustfyllda i sport och rörelse, och att

det inte alltid ska handla om tävling. Och han är helt övertygad om att det alltid finns någon

sport som passar alla.

– Allt passar inte alla, men det finns alltid något som passar alla. Det är därför vi vill låta barn

få prova på många olika sporter. Oftast är det någon eller några sporter som ett barn tycker

är extra kul, säger han.