– Populärt att spela badminton vid fyllda 60
– Den äldsta har fyllt 93, säger Fyrisfjäderns hall- och serviceansvariga Petra Juremalm med ett leende. Och har inga planer på att sluta träna.
Det är torsdag förmiddag och i entrén hos badmintonklubben är det mycket folk. De allra duktigaste, elitspelarna, har tränat sedan tidig morgon, ungdomar som går badmintoninriktning på gymnasiet ska snart sätta fart och en efter en öppnar de lite äldre spelarna dörren till hallen.
– Välkommen in, ropar Petra. Ska jag sätta igång bastun?
Idéen till att starta badmintonträning för de som fyllt 60 år fick de klubbansvariga i våras. På 60-plusmässan, där de deltog, träffade de många intresserade och redan veckan efter var de igång. Petra nickar.
– Det var många redan från början och sedan har det blivit fler och fler. Det sprider sig i bekantskapskretsar och andra sammanhang.
Alla vet hur viktigt det är att röra på sig när man kommer upp i åren. Och hur svårt det är att komma igång. Därför ställer klubben inga krav på de som vill prova 60plus-träningen, som arrangeras två gånger i veckan. Den som är nybörjare är lika välkommen som den som spelat mycket. De flesta som deltar har någon gång spelat badminton, men för många är det länge sedan de sist höll i ett rack.
– Det kan ha gått 40 år sedan sist, säger Petra. Men det spelar ingen roll.
Huvudtränare Mariia Kholodna, som tidningen skrivit om tidigare, är själv en mycket duktig spelare, men anpassar träningen till rätt nivå. De börjar med uppvärmning och sprider sedan ut sig på banorna. En del väljer att spela dubbel, andra singel och vissa sätter sig först på en motionscykel eller går till bordtennisbordet.
– Den som vill spela bordtennis eller pickleball kan göra det, säger Petra. Men badminton är förstås huvudsporten för oss.
Att badminton skulle vara speciellt snabbt eller tufft för den som är äldre håller inte Petra riktigt med om. Det mesta går att anpassa till den kapacitet som spelarna har och som någon ropar från banan: ”Jag springer ju inte på varenda boll längre!”
Träningen försiggår två gånger i veckan och vissa av de äldre är med antingen tisdagseftermiddagar eller torsdagsförmiddagar. De flesta dyker dock upp vid båda tillfällena och att döma av stämningen i hallen skulle de kunna träna ännu oftare. Skratten och hejaropen klingar.
– Kom igen gubbe! Bättre kan du!
Idag är praoeleven Marius Moen den som tränar de äldre. Han spelar själv badminton flera gånger i veckan och tränar ofta de yngsta deltagarna. Han säger att skillnaden är stor mellan de yngre och de äldre.
– Det här är mycket lugnare, säger Marius och ler. Alla lyssnar och gör som man säger.
På grund av en lättare förkylning tar 76-årige Ludde Larsson det väldigt lugnt idag. Han och hans fru Kicki bor på landet och tycker det är roligt att komma till hallen ibland. De gillar att spela badminton, men också att socialisera med de andra.
– Det är det bästa, skrattar Ludde. Badminton är kul, men jag är glad om jag ens träffar bollen.
Kjell Andersson och Nils-Anders Gunnarsson har båda alltid gillat bollsporter och badminton är numera ett bra alternativ. De säger att de har en hyfsad kondition, men att det tar på krafterna att spela.
– Hälsan påverkar förstås spelet, säger Kjell, men man får göra så gott man kan.
Nils-Anders berättar att det var Fyrisfjäderns Erik Jonzon som fick honom att börja spela och att han inte ångrar det.
– Lite svårare än jag trodde, säger Nils-Anders. Men väldigt roligt.
Petra avslutar med att hälsa den som är 60 plus och blir intresserad att höra av sig. Det går bra att komma på en träning utan att bestämma sig för att fortsätta och efteråt blir det fika och umgänge.
– Man kan komma med en kompis eller ensam, säger Petra. Alla är välkomna hit!
/Anna Löfving
