Enligt ordboken är ett landmärke en ”väl synlig byggnad eller anläggning som kan uppfattas som symbol för en stad eller dylikt”. Då måste det vara tillåtet att kalla Uppsala slott för ett landmärke. Naturligtvis kan Domkyrkan också förses med samma epitet, men dagens artikel handlar om slottet.

År 1549 påbörjades byggnationen av en försvarsanläggning på Kaseåsen i Uppsala. Gustav Vasa var kung då och platsen ansågs lämplig eftersom det var utsikt därifrån både över staden och landsbygden runt omkring. De fem kanonerna som placerades där var riktade mot domkyrkan och ärkebiskopsgården. Efter reformationen gav kungen order om att konfiskera stora delar av kyrkans egendom och sedan var förhållandet mellan kung och kyrka inte det bästa.

I borgen som kungen lät bygga uppe pÃ¥ Ã¥sen fanns en bostadsdel som blev kungligt gemak. Gustav Vasa bodde själv där till sin död och när sonen Erik XIV kröntes till kung 1561 var det stor fest pÃ¥ slottet. Men i detta slott har det inte bara hÃ¥llits fester. NÃ¥gra Ã¥r efter Kung Eriks kröning lät han mörda tre adelsmän som tillhörde Stureätten och ännu nÃ¥gra fler. Uppsala slotts historia innehÃ¥ller bÃ¥de fester och hemskheter. Bland de största festerna räknas den när drottning Kristina kröntes Ã¥r 1650 och festligheterna pÃ¥gick i mÃ¥nader. Det var ocksÃ¥ här hon avsade sig tronen 1654. 

I flera århundraden har Uppsala slott – bland mycket annat – varit landshövdingens bostad, och sedan april 2023 är det Stefan Attefall som bor där. Han efterträdde Cecilia Magnusson, som var tillförordnad landshövding en kort period 2023 efter Göran Enanader, som innehade posten från november 2016 till februari 2023. Den enda kvinna som suttit en längre tid som landshövding i Uppsala län är Ann-Cathrine Haglund, 1997-2002.

En av de mera kända landshövdingar som bott på Uppsala slott är Hjalmar Hammarskjöld som med sin familj flyttade in där 1907. Där växte sonen Dag upp och bodde på slottet ända till 1930. När han under sin tid som FN:s generalsekreterare omkom 1961, fördes hans kista till Uppsala slott och därifrån längs Öfre Slottsgatan till Gamla kyrkogården, där han begravdes.

Den 17 maj i Ã¥r händer nÃ¥got stort i Uppsala. DÃ¥ öppnar museet Uppsala slottshistoriska. Syftet med detta är att visa upp slottets och Uppsalas historia för allmänheten. Till öppningsutställningen ”Minnen frÃ¥n slottet” kan den som firat nÃ¥got där eller har andra minnen därifrÃ¥n skicka in dessa. PÃ¥ kommunens hemsida under rubriken ”Om Slottshistoriska” stÃ¥r det: ”Har du varit pÃ¥ bal, firat sista april, Ã¥kt pulka i backen, blivit svensk medborgare eller bara gÃ¥tt till jobbet en helt vanlig tisdag? Välkommen att delta i minnesinsamlingen.” MÃ¥nga har redan gjort det, som till exempel Ingrid och Lars Ekholm som gifte sig där den 25 maj 1965. De vigdes i Johan III:s galleri, Ã¥t middag i landshövdingens vÃ¥ning och dansade med sina 64 gäster i rikssalen. 

Många har redan berättat minnen från slottet och eftersom tiden inte går ut förrän den 17 maj hinner flera göra det.

/Birgitta Markendahl

I förra numret av Hela staden handlade historiesidan om S:t Eriks torg i Uppsala – det som tidigare kallades Oxtorget. Det stod också att torget omgavs av Saluhallen, Konsistoriehuset, Kyrkans hus, Vetenskaps-Socitetens hus och Akademikvarnen. I dag ska en av dem hamna i rampljuset en stund – saluhallen.

Uppsala saluhall ligger i hörnet S:t Eriks torg och Vattugränd. Den ritades av arkitekten Ture Stenberg år 1907 och invigdes två år senare. Stenberg var en välkänd arkitekt och kallades i lokaltidningar “det nyaste Uppsalas arkitekt”. Han utformade hallen som en basilika, det vill säga som en rektangulär kyrka indelad i längsgående skepp eller avdelningar med mittskeppet lite högre än de andra. Den halvrunda avslutningen mot öster är vänd mot Fyrisån. Bara några år senare byggdes saluhallen om och denna gång var det den andre store Uppsalaarkitekten Gunnar Leche som låg bakom.

PÃ¥ frÃ¥gan vad en saluhall egentligen är svarar AI: ”En saluhall är en inomhusmarknad, ofta en vacker och historisk byggnad, där försäljare säljer kvalitetslivsmedel som kött, fisk, ost, frukt, grönt och delikatesser, kombinerat med restauranger, caféer och matställen, som en modern mötesplats för matälskare och en utveckling av den gamla torghandeln. De byggdes förr för att förbättra hygien och skydda mot skadedjur, men idag är de populära sociala och gastronomiska center med fokus pÃ¥ hantverk och lokala rÃ¥varor.”

I maj 2002 bröt det ut eld i Saluhallens tak, som var av trä och hela hallen förstördes men byggdes upp igen nÃ¥got Ã¥r senare. Den ägs sedan 2013 av Svenssons krogar och lokalerna har fÃ¥tt genomgripande renoveringar. Flera välbesökta restauranger finns  där ocksÃ¥. Under vÃ¥r och sommar kan man äta lunch, middag eller ta en drink pÃ¥ restaurang Ã…kanten precis intill FyrisÃ¥n.

PÃ¥ det övre planet av Saluhallen ligger festvÃ¥ningen Hyllan, där detaljer frÃ¥n Saluhallens ursprung finns kvar, kombinerade med modern teknik. Den gÃ¥r att hyra för fester av olika slag. Ibland är det nattklubb i lokalen och vissa helger skaldjursfrossa. Den som är rullstolsburen har inga problem med utrymme och pÃ¥  gatan finns handikapparkering. Saluhallen lovar i sin reklam att vissa rÃ¥varor ”har färdats lÃ¥ngt, andra har växt upp här, nÃ¥gra är pÃ¥ tillfälligt besök”.

Den 18 april blir det ”en fantastisk dinner show” med Tommy Körberg på Hyllan. ”Under 90 oförglömliga minuter bjuder Tommy på ett noga urval ur sin långa musikaliska karriär, blandat med sin omisskännliga humor och spännande historier från hans liv.”

Och redan nu uppmanar Ã…kanten Uppsalaborna att boka bord vid restaurangens klassiska julbord.

/Birgitta Markendahl