I Hela staden Uppsalas gömmor finns bland annat en bunt med studenttidningen Ergo från slutet av 1950- och början av 1960-talet. Det är intressant och stundtals nostalgisk läsning. Tidningen, som strålkastarljuset hamnar på idag, är från 1959, tryckt i svartvitt och består av 16 sidor. Det var först på 1970-talet som tidningar började komma ut i färg i större utsträckning. Ergo trycktes på Wretmans boktryckeri och lösnummer kostade 75 öre. Enligt SCB:s prisomräknare motsvarar det ungefär 12 kronor i dag. Prenumeranter betalade 9 kronor per år eller 5 kronor per termin. Till och med 2019 utkom Ergo som papperstidning men är nu en webbtidning.
På första sidan i den tidning vi hittat finns en artikel med rubriken ”Lästeknik och textkritik gnuggas i studentklinik”, och i ingressen står det bland annat: ”Att lära studenter läsa – är inte det en överloppsgärning? Nej, svarar fil.lic. Åke W. Edfeldt vid Stockholms högskolas pedagogiska institut.” En läsklinik hade öppnats för att hjälpa studenterna att komma i gång med studierna. Ur föregående termins recentiorsgrupp hade 40 stycken med ”markerade lässvårigheter” plockats ut och fick undervisning av sju lärare. Studenterna var inte ordblinda men hade ”allmänt dålig läsförmåga”. Visst hörs samma tongångar i dag? ”Studenternas dåliga läsförmåga är ett samhällshot”. Citatet är hämtat ur Göteborgs-Posten, som lyfter hur problemen nu har förflyttats hela vägen från grundskola upp till universiteten där studenter har svårt att ta till sig kurslitteratur. Ja, ”inget nytt under solen”.
Den största rubriken på Ergos första sida är ”Carolinas skyddsrum dröjer”. Det är en lång artikel som fortsätter längre in i tidningen. Tydligen hade man begärt anslag till skyddsrum på Carolina i årets statsverksproposition men fått avslag. Till tillbyggnad av läsesalar hade dock beviljats 500 000 kronor. Artikelförfattaren tar också upp vikten av ett rökrum ”för Carolinas klientel”. Förkylningsfrekvensen var hög bland forskarna, som fick stå på trappan och ”njuta sitt nikotin”. Artikeln avslutas: ”Ett enda litet skjul med ’rökning tillåten’ ber de om, medan de styrande på Carolina arbetar för skyddsrum åt sina dyrgripar.” Med facit i hand vet vi nu att Carolina fick sitt skyddsrum 1965. Rökrummet kom till vid en ombyggnad 1970-71 och då installerades också kaffeautomater. I dag behövs som bekant bara de sistnämnda.
”Stockholms Högskola skall försvinna” kan man läsa på sidan 2. Ja, så blev det. Den 3 september 1960 var saken klar och Stockholms universitet var fött. Ergo skriver nu: ”Tillåt en 482-åring att uttrycka glada förhoppningar inför den stundande tilldragelsen.” Ja, Uppsalastudenterna kunde stolta skryta med att deras universitet grundats redan 1477.
Vid den här tiden hade Uppsalastudenterna Folke Bohlin som kårordförande. Han hade då hunnit bli filosofie kandidat och i vårt nummer av Ergo skrev han en ruta med titeln ”För de få och för de många.” Alltför mycket kultur erbjöds och det var svårt för studenterna att välja. Bolin uppmanar humanisterna att ta tag i detta och sedan ”dela med sig generöst”. Åren 1954 – 1964 var han sånganförare vid Norrlands nation och också dirigent för Norrlands nations manskör. Detta var bara början på Folke Bohlins lysande akademiska bana. I år fyller Folke Bohlin 95 år och är professor emeritus i musikvetenskap vid Lunds universitet.
Annonserna är många i detta nummer av Ergo. På Drottninggatan 10 fanns ”Kajsas kafferum”, och i Kåhres matsalar vid Vaksala torg serverades ”Förstklassig råkost och vegetariska varmrätter” Kött och fisk fick beställas. ”Delmonico” på Sysslomansgatan 15 och ”Delfinen” på Drottninggatan 12 var ”bra matställen för studenter”. Domtrappkällaren, som funnits sedan 1939, lockade med ”GOD MAT & Gott KAFFE”. Korsett och behå fanns för damerna – ”oavsett figurtyp” – hos Sjöbergs på S:t Persgatan 6.
/Birgitta Markendahl





