Laddar...
☀️ Laddar...
Liknande artiklar:

https://helastadenuppsala.nu/historia/port-arthur-ett-av-uppsalas-manga-valkanda-hus/

Historia

Port Arthur – ett av Uppsalas många välkända hus 

Publicerad 2025-01-07 – av öfre slotts media
3 min läsning

MÃ¥nga hus i Uppsala har anor frÃ¥n gÃ¥ngna tider och ett av dem – Port Arthur – har 120 Ã¥r pÃ¥ nacken. 

Uppsala järnvägsstation invigdes 1866 när tÃ¥gtrafiken mellan Uppsala och Stockholm inleddes. Efter en tid behövde Statens järnvägar bostäder till sin personal och en fördel var om dessa kunde ligga i närheten av järnvägen. PÃ¥ tomten Frode 1+3 fanns en tomt till salu och SJ:s pensionsinrättning köpte den för 20 292 kronor och 25 öre. Lagfarten godkändes i mars 1904 och Ã¥ret efter var huset klart för inflyttning. 

Det nÃ¥got främmande namnet Port Arthur har sin förklaring. Just Ã¥r 1904 utkämpades ett slag mellan ryssar och japaner vid hamnstaden och marinbasen Port Arthur i nordöstra Kina – dÃ¥ i rysk ägo. Mycket skrevs om detta även i svenska tidningar och Port Arthur blev ett känt namn. Vad var dÃ¥ naturligare än att kalla det nya huset sÃ¥? 

SJ hade en egen chefsarkitekt som hette Folke Zettervall och han ritade huset. Tegel köptes frÃ¥n tegelbruk i närheten. Huset byggdes i U-form med flyglar mot nordväst. Av de 70 lägenheterna i huset var de flesta pÃ¥ ett rum och kök. Huset, som fortfarande är fullt bebott, har sju trappuppgÃ¥ngar frÃ¥n A till G. I uppgÃ¥ng D finns nÃ¥gra lägenheter som är större och när huset var ungt var dessa reserverade för högre tjänstemän inom SJ. Redan frÃ¥n början fanns el, vatten och avlopp i huset och snart började man använda gasspisar. 

Lägenheterna värmdes upp med kakelugnar och köksspisar. Ved köptes av bönderna pÃ¥ landsbygden och de boende i Port Arthur hade en gemensam sÃ¥gklinga. Veden sÃ¥gades i kubbar och kastades sedan ner i källargluggar till de olika lägenheterna. I nedre botten pÃ¥ E-uppgÃ¥ngen fanns tre badrum och den som ville använda ett fick boka det i förväg. VattenbehÃ¥llaren i badrummet värmdes upp genom vedeldning. Torrdassen fanns i huskroppen med separata ingÃ¥ngar. TvÃ¥ familjer delade pÃ¥ ett dass. 

Ã…r 1930 köpte hyresgästerna ut sig frÃ¥n SJ och bildade en bostadsförening som naturligtvis fick namnet Port Arthur. Köpeskillingen var 385 600 kronor och taxeringsvärdet 459 000 kronor. Nu moderniserades huset och varje bostad fick en egen vattentoalett och en del fick duschar. 

Under första delen av 1950-talet fick Port Arthur centralvärme, och gas- och vedspisar byttes ut mot elspisar. I samma veva försvann mÃ¥nga – men inte alla – kakelugnar. Slut var det ocksÃ¥ med innanfönster och i stället blev det sÃ¥ kallade kopplade fönster. De hade uppfunnits redan mot slutet av 1800-talet men var för dyra för gemene man ända fram till 1930-talet. I Port Arthur dröjde det till 1963 innan bytet skedde. 

Uppsalas Port Arthur är i dag fyllt av boende och nu i adventstider 2024 har de som vanligt stärkt sammanhÃ¥llningen genom att träffas runt granen pÃ¥ gÃ¥rden och druckit glögg och haft trevligt. 

Bild: Den ryska kryssaren Pallada bombarderas av japanskt artilleri i Port Arthurs hamn. Striderna ägde rum 1 augusti 1904 – 2 januari 1905. 

Foto: Wikipedia 

https://helastadenuppsala.nu/historia/universitetsparken-i-uppsala-under-gangen-tid/

Historia

Universitetsparken i Uppsala under gången tid

Uppdaterad 2026-04-01, Publicerad 2026-03-31 – av öfre slotts media
3 min läsning
öfre slotts media
ville@ofreslottsmedia.se

Mitt i den mest anrika delen av Uppsala ligger universitet och dess park, som nu heter Universitetsparken. Under 1700-talet hette den Gustavianska Academiens trädgård och förvaltades som en del av universitetets botaniska verksamhet.

På den plats där universitetshuset ligger i dag fanns sedan 1600-talet en byggnad som hette Exercitiegården eller Stallgården. Sådana fanns vid universiteten i Uppsala, Lund och Åbo. Exercitier var övningar som unga adelsmän gjorde och behövde senare i livet. En språkmästare lärde dem att konversera på franska, italienska och spanska, en ridmästare lärde dem att rida, en fäktmästare att fäkta, en ritmästare att rita och en dansmästare att dansa. Musik var viktigt och Director musices ansvarade för universitets musikliv. Bland berömda sådan kan nämnas Hugo Alfvén och Wilhelm Stenhammar. Stallgården revs på 1880-talet och på den platsen uppfördes sedan universitetshuset, som invigdes den 17 maj 1887.

Exercitiegården var en envåningsbyggnad med två flyglar. Huvudbyggnaden, som kallades Exercitie mästarens rum, låg mot norr och hade en flygel mot öster och en mot väster. Den östra kallades Stallet och den västra Beridare huset. Beridare är ”en yrkestitel för en person som yrkesmässigt rider in och utbildar unga hästar till och med svår nivå.” Mellan flyglarna fanns en öppen gårdsplan som avgränsades av en mur mot söder.

Runt Stallgården var det murar och trädgården där innanför höjde sig i terrasser upp mot byggnaden. Från 1813 var trädgården ibland öppen för allmänheten som kunde bjudas på uppvisningar i gymnastiska och idrottsliga färdigheter som fäktning och ridning. Voltigering, som också förekom, var gymnastik på hästryggen.

När universitetshuset hade byggts på 1880-talet ändrades trädgården radikalt, och bakom denna förändring låg Thore Fries, professor i botanik och mellan 1893 och 1899 rektor för Uppsala universitet. Nu planterades träd av olika sorter främst för att studenterna skulle lära sig känna igen olika trädslag. Även om parken fick ett lyft inför 500-årsjubileet 1977, finns grundkaraktären kvar än i dag. Nu finns ungefär 100 träd i parken fördelade på omkring 40 arter. Hälften av träden planterades 1887 och sedan 1970-talet har träden beskurits, och nya träd har planterats. Parkens lindar beskars 2010 för att öka deras livslängd med cirka 20 år.

I oktober 1888 invigdes poeten och historikern Erik Gustaf Geijers staty mitt i universitetsparken. Den är gjord av skulptören John Börjesson. På sockeln sitter en kvinnogestalt, som ska symbolisera Geijers ”tanke”. Enligt vissa genusforskare speglar kvinnan vid Geijers fötter en patriarkal syn, och UNT skrev för några år sedan en artikel om statyn och den vandalism som drabbat både Geijer själv och kvinnan vid hans fötter.

Universitetsparken har förnäma grannar som nästan alla omskrivits vid olika tillfällen i Hela staden, nämligen Gustavianum, Ekermanska huset, Södermanlands-Nerikes nation, Universitetshuset, Kyrkans hus och ärkebiskopsgården.

/Birgitta Markendahl

öfre slotts media
ville@ofreslottsmedia.se

https://helastadenuppsala.nu/historia/norra-kvarngardet-en-massa-gator-med-kvarnanknytning/

Historia

Norra Kvarngärdet – en massa gator med kvarnanknytning

Uppdaterad 2026-03-25, Publicerad 2026-03-25 – av öfre slotts media
3 min läsning
öfre slotts media
ville@ofreslottsmedia.se

I dag är Uppsala Sveriges fjärde största stad med nästan 250 000 invånare.  På 1960-talet var den sjunde största med ungefär 73 000, men under det årtiondet skedde mycket - främst i stadens nordostliga delar, där Norra Kvarngärdet ligger.

I två omgångar under slutet av 1950- och början av 1960-talet ritades planer för byggnation på Norra Kvarngärdet, som vid den tiden var så gott som obebyggt. Arkitekt Stig Ancker, 1908-1992, ritade hus som sedan Uppsalahem lät bygga där – de första på våren 1961. Dåliga grundförhållanden gjorde att inga höghus byggdes utan uteslutande tvåvåningshus. Den typ av hus hade Byggnadsstyrelsen tidigare ansett vara oekonomiskt att bygga, men då man här slapp dyra kostnader för djup pålning gick förslaget igenom.

Fil. dr Anna Vikstrand skrev i augusti 2009 i ”En arkitekturhistorisk analys och värdering av ett bostadsområde statt i förändring”, att Norra Kvarngärdet med största sannolikhet är Sveriges första större område som bebyggdes med tätt liggande, låga flerfamiljshus. Området anses så viktigt att det har klassats som riksintresse, det vill säga skyddat och viktigt ur nationell synvinkel.

Vid institutionen för arkitektur vid KTH lade Mats Edblom och Christina Engdahl 1966 fram en licentiatavhandling om hur de boende uppfattar trafik- och insynsproblem samt inköpsmöjligheter i tätbebyggda områden med tvåvåningshus. De hade velat höra sig för i olika bostadsområden med tät bebyggelse, men det gick inte eftersom det vid tiden knappt fanns ”några dylika utförda i Sverige utom ett, nämligen Norra Kvarngärdet i Uppsala”.

Norra Kvarngärdet är naturligtvis genomkorsat av gator namngivna utifrån olika aspekter, och om inte namnet Kvarngärdet skulle färga av sig i några gatunamnen vore det konstigt. Vad Liggargatan och Lurgatan har med kvarnar att göra kanske inte alla känner till. Men Mats Wahlberg vet. Han är docent i nordiska språk, särskilt ortnamnsforskning, och före detta forskningschef vid Namnarkivet. Hans forskning är inriktad på uppländska ortnamn och han har delat med sig av sin forskning, bland annat i boken Uppsalas gatunamn.

Liggargatan fick – som alla andra ”kvarnnamn” – sitt namn 1960. Den har fått  det efter den undre av de två kvarnstenarna – den som ligger fast.

Att Hjulgatan har med kvarnar att göra förstår alla. Förr placerades vattenhjul i strömmande vatten för att driva kvarnen. Vattenkraften fick hjulet att rotera, och via axlar och kugghjul överfördes den till kvarnstenarna.

När det gäller betydelsen av Kvarnhästgatan skriver Wahlberg att ordet kvarnhäst är flertydigt. Det hade olika betydelser beroende på var i landet det brukades. En enkel förklaring är att det helt enkelt var en häst som drev kvarnen.

Varifrån Kvarnskogatan har fått sitt namn är svårt att gissa. Men Wahlberg hjälper oss: ”En kvarnsko är en skakande ränna, som leder det som skall malas från kvarntratten ned i den övre kvarnstenens öga.”

De två kvarnstenarna går igen också i gatunamnet Löpargatan. Här är det den övre, rörliga av de två kvarnstenarna som gett namn till gatan.

Lurgatan har ingenting med verbet lura att göra. I västra Sverige, Norrland och Norge är en kvarnlur kvarnstenarnas infattning och underlag.

Namnet Trattgatan är enkelt att förklara. Den tratt som säden hälldes genom när den skulle malas kallades kvarntratt.

”Uppsalahem” skriver på sin hemsida: ”Kvarngärdet har under åren 2008-2014 genomgått en omfattande förnyelse såväl invändigt i lägenheterna som utvändigt, med fina upprustade gårdsmiljöer. Målet är att efter ombyggnaden kunna erbjuda moderna, funktionella och energieffektiva lägenheter.”

Men gatornas namn har inte ändrats.

/Birgitta Markendahl

öfre slotts media
ville@ofreslottsmedia.se

https://helastadenuppsala.nu/historia/robert-von-kraemer-har-satt-spar-i-uppsala/

Historia

Robert von Kræmer har satt spår i Uppsala

Uppdaterad 2026-03-18, Publicerad 2026-03-11 – av Zihadul Islam
3 min läsning
Zihadul Islam
xiadul.dev@gmail.com

I artiklar på den här sidan i Hela staden Uppsala förekommer ofta personer som betytt mycket för Uppsala, bland andra några som varit landshövdingar i länet. En av dem är Robert von Kræmer, som var ståthållare på Slottet och landshövding mellan 1830 och 1862.

Under Kræmers tid som landshövding skrev Gunnar Wennerberg sångsamlingen Gluntarne, och i Glunt nummer 4 hyllas Kræmer som var ”bra för staden”.

En månskensnatt på Slottsbacken

Kors, vad den Kræmer är bra för staden!
Han bygger broar och planterar trän.
Längs utmed ån, där du ser Promenaden,
betade fordom några magra fän.

Och där i Hamnen, som förr stod öde,
undsätts nu hela Uppsala län.
Kors, vad den Kræmer är bra för staden!
Han bygger broar och planterar trän.

”Längs utmed ån …” syftar på promenaden från Flustret och ner mot Ulleråker, där Kræmer lät plantera träd och anlägga Stadsträdgården. Det området hade dittills använts som humlegård, betesvall och lertäkt och kallades Tegelhagen.

”Han bygger broar …” står det i dikten. Järnbron, som nu förbinder Sankt Johannesgatan och Linnégatan, kom till på initiativ av landshövding Kræmer. Uppsala hade vid denna tid drabbats av missväxt, och arbetslösheten var hög. Kræmer försökte skapa nödhjälpsarbeten, och Jernbron blev en del av detta projekt. Bron låg förr vid nuvarande Sankt Olofsgatan, som då hette Järnbrogatan, men den bytte namn när bron flyttades och gatan breddades. Järnbron ritades av arkitekten Georg Theodor Chiewitz och invigdes år 1848. I dag är ingen biltrafik tillåten på Järnbron.

En kort tid innan den officiella invigningen hette bron ”Prins Carls bro” efter dåvarande kronprins Carl, som just då studerade vid Uppsala universitet. Ett minne av detta är de förgyllda monogrammen på bron – ett C med en krona och årtalet 1847.

Våra dagars landshövdingar har inte stor makt om man jämför med gårdagens, och von Kræmer utnyttjade sin till fullo. Han reste runt i länet och deltog i socknarnas kommunalstämmor – mest i Uppsalas. Ofta tog han initiativ och såg till att besluten sedan genomfördes. Det var han som gjorde så att ett statligt lantbruksinstitut inrättades vid Ultuna 1848. Det är nu Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Litterära salonger hölls ofta på Uppsala slott under von Kraemers tid, och där deltog bland andra prins Gustav, Erik Gustav Geijer, Per Daniel Amadeus Atterbom, Carl Jonas Love Almqvist, Gunnar Wennerberg och Malla Silfverstolpe – alla på sin tid stora kulturpersonligheter. Den sistnämnda inbjöd till ”litterära salonger” i sitt hem vid Stora torget och landshövdingen var en självskriven gäst.

År 1855 avtäcktes Kræmers porträtt i Uppsala rådhus och till det tillfället hade följande hyllningsdikt skrivits:

Det samhällsliv, här blommar tryggt,
den fägring staden vann,
den flit, Du ur sin dvala ryckt,
ser der den ärestod Du byggt,
som tidens makt ej störta kan,
Du förste Borgersman.

Redan som 6-åring hade Robert von Kræmer fått sin första militära grad, då han blev sergeant i arméns flotta, Sveaborgs eskader. För fadern

Carl Gustaf von Kræmer, som var överste vid samma eskader, var den militära banan självskriven för sonen, som också valde den. Åren 1813-14 deltog han i fälttåg i Tyskland, Danmark och Norge. Han avancerade till major i generalstaben 1826, men den militära banan avbröts när han 1830 utnämndes till landshövding i Uppsala län.

Robert von Kræmer avled den 25 maj 1880 och ligger begravd tillsammans med sin hustru på Uppsala gamla kyrkogård.

Bild 1. Robert Fredrik von Kræmer i Andra Gardesregementets (Göta Livgarde)) uniform, med Svärdsordens riddartecken på bröstet. Målning från 1825 av Johan Gustaf Sandberg.

/Birgitta Markendahl

Zihadul Islam
xiadul.dev@gmail.com

https://helastadenuppsala.nu/historia/uppsalas-saluhall-ett-gastronomiskt-centrum/

Historia

Uppsalas saluhall – ett gastronomiskt centrum

Publicerad 2026-02-10 – av öfre slotts media
2 min läsning

I förra numret av Hela staden handlade historiesidan om S:t Eriks torg i Uppsala – det som tidigare kallades Oxtorget. Det stod också att torget omgavs av Saluhallen, Konsistoriehuset, Kyrkans hus, Vetenskaps-Socitetens hus och Akademikvarnen. I dag ska en av dem hamna i rampljuset en stund – saluhallen.

Uppsala saluhall ligger i hörnet S:t Eriks torg och Vattugränd. Den ritades av arkitekten Ture Stenberg år 1907 och invigdes två år senare. Stenberg var en välkänd arkitekt och kallades i lokaltidningar “det nyaste Uppsalas arkitekt”. Han utformade hallen som en basilika, det vill säga som en rektangulär kyrka indelad i längsgående skepp eller avdelningar med mittskeppet lite högre än de andra. Den halvrunda avslutningen mot öster är vänd mot Fyrisån. Bara några år senare byggdes saluhallen om och denna gång var det den andre store Uppsalaarkitekten Gunnar Leche som låg bakom.

PÃ¥ frÃ¥gan vad en saluhall egentligen är svarar AI: ”En saluhall är en inomhusmarknad, ofta en vacker och historisk byggnad, där försäljare säljer kvalitetslivsmedel som kött, fisk, ost, frukt, grönt och delikatesser, kombinerat med restauranger, caféer och matställen, som en modern mötesplats för matälskare och en utveckling av den gamla torghandeln. De byggdes förr för att förbättra hygien och skydda mot skadedjur, men idag är de populära sociala och gastronomiska center med fokus pÃ¥ hantverk och lokala rÃ¥varor.”

I maj 2002 bröt det ut eld i Saluhallens tak, som var av trä och hela hallen förstördes men byggdes upp igen nÃ¥got Ã¥r senare. Den ägs sedan 2013 av Svenssons krogar och lokalerna har fÃ¥tt genomgripande renoveringar. Flera välbesökta restauranger finns  där ocksÃ¥. Under vÃ¥r och sommar kan man äta lunch, middag eller ta en drink pÃ¥ restaurang Ã…kanten precis intill FyrisÃ¥n.

PÃ¥ det övre planet av Saluhallen ligger festvÃ¥ningen Hyllan, där detaljer frÃ¥n Saluhallens ursprung finns kvar, kombinerade med modern teknik. Den gÃ¥r att hyra för fester av olika slag. Ibland är det nattklubb i lokalen och vissa helger skaldjursfrossa. Den som är rullstolsburen har inga problem med utrymme och pÃ¥  gatan finns handikapparkering. Saluhallen lovar i sin reklam att vissa rÃ¥varor ”har färdats lÃ¥ngt, andra har växt upp här, nÃ¥gra är pÃ¥ tillfälligt besök”.

Den 18 april blir det ”en fantastisk dinner show” med Tommy Körberg på Hyllan. ”Under 90 oförglömliga minuter bjuder Tommy på ett noga urval ur sin långa musikaliska karriär, blandat med sin omisskännliga humor och spännande historier från hans liv.”

Och redan nu uppmanar Ã…kanten Uppsalaborna att boka bord vid restaurangens klassiska julbord.

/Birgitta Markendahl