På Norrtäljegatan i Uppsala är volontärer i full gång med att bära in livsmedel och sortera det i matkassar. Strax efter Ukrainakrigets början startade den ideella föreningen Refugee support Uppsala, vars syfte är att ge nödhjälp till flyktingar från Ukraina.

Magnus Mankan Torneus är en av volontärerna som har varit med nästan sedan starten. Han berättar att flyktingarna som kom till Sverige inte bemöttes särskilt väl när det gällde materiellt stöd och att systemet med bidrag inte riktigt fungerade, vilket ledde till att många inte fick tillgång till varken hygienartiklar eller mat.

– Vi tänkte att vi behövde göra någonting åt det, men vi trodde inte att vi skulle behövas länge.

I början riktade de sig främst till de flyktingar som kom till Uppsala, men nu för tiden kommer det människor från hela Sverige. Många kommuner har infört möjligheten för ukrainska flyktingar att åka gratis lokaltrafik om de uppvisar ett ukrainskt pass.

– Det kommer många fler familjer hit än vad vi hade förväntat oss, säger Mankan.

Refugee support Uppsala önskar ta emot donationer i form av livsmedel, hygienartiklar och husgeråd. På sociala medier lägger de ut listor över vad som behövs, till exempel bindor är det ofta ett stort behov av. De vill ta emot sådant som är lätt att fördela på många och som håller ett relativt bra näringsvärde.

För att ha rätt till nödhjälp behöver man visa upp ett LMA-kort som visar att man är flykting från Ukraina under massflyktsdirektivet. En gång i månaden får man ta emot nödhjälp från Refugee support Uppsala, och Mankan berättar att ungefär 1100 familjer besöker dem varje månad. De håller öppet tre dagar i veckan, onsdag, fredag och söndag. Ungefär 60–180 familjer besöker dem dagligen, vilket gör att det är en utmaning att få nödhjälpen att räcka till alla. Allt hänger på hur många donationer de får.

– Det är ett lotteri för dem att åka hit, det kan bli riktigt bra eller så kan det bli nästan katastrof, säger Mankan. Det är lite trögt att få företag att donera, men vi har några jättebra företag som har skänkt jättemycket. Även en del privatpersoner har skänkt jättemycket.

Behovet av nödhjälp har förändrats över tid och idag kommer det fler familjer till dem än tidigare, vilket Mankan tror beror på att det var en topp i januari då fler kom till Sverige. Men en del av dem som kom första året är inte i behov av nödhjälp längre eftersom de fått ett arbete eller åkt tillbaka till Ukraina.

– En del tycker att förhållandena här är för svåra och åker hellre tillbaka dit. Det har blivit bättre när de har fått personnummer, men det är jättemånga trösklar som är svåra att ta sig över.

Mankan skickar också sändningar till den ukrainska militären med saker de behöver. Han betalar mycket själv, men gör också insamlingar bland vänner och följare på sociala medier. De är bland annat i stort behov av bilar, och Mankan har skickat iväg både sin egen och grannens bil.

– Det är de som befinner sig vid fronten som kan få stopp på det här.

De som har besökt Refugee support Uppsala under åren är väldigt glada över att hjälpen finns, och många av besökarna arbetar också själva som volontärer där. Mankan konstaterar att det är mycket jobb men att de tillsammans lyfter varandra för att ta sig igenom ytterligare en dag, en dag i taget.

– Målet sedan starten har varit att inte behövas. Förhoppningsvis kommer en dag när vi inte behövs längre, avslutar Mankan.

/Lina-Maria Hjortell

Under våren har tre nya detaljplaner för Gottsunda antagits. Planerna möjliggör nya bostäder, en ny simhall, fler verksamheter och nya mötesplatser. Sammantaget innebär det viktiga steg i utvecklingen av Gottsunda som stadsnod i södra Uppsala.

Nu tas ytterligare steg i utvecklingen av Gottsunda då kommunfullmäktige beslutat att anta detaljplanerna för ”Gottsunda stadsstråk etapp 2”, norr om Gottsunda centrum och ”Gottsunda Östra”. Tidigare i år har även ”Gottsunda stadsstråk etapp 1” antagits. Planerna ger tillsammans förutsättningar för en omfattande utveckling av området.

– Med tre detaljplaner på plats i centrala Gottsunda är vi redo för att komplettera Gottsunda med nya radhus, bostadsrätter, ett stadsdelstorg och ett nytt större bad för Uppsalas växande befolkning. Detaljplanerna är viktiga pusselbitar i arbetet med att utveckla Gottsunda till en ännu starkare stadsnod med fler bostäder, bättre service och tryggare stadsmiljöer. Fler människor i rörelse, fler verksamheter och bättre kopplingar mellan olika delar av stadsdelen och övriga Uppsala stärker stadslivet och tryggheten, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande.

Detaljplanerna är en del av ett större sammanhang kring Gottsunda stadsstråk, där Gottsunda allé och Hugo Alfvéns väg ska utvecklas till en trädplanterad stadsgata med spårväg, biltrafik samt gång- och cykelvägar. Längs stråket planeras nya kvarter med bostäder – bland annat radhus – service, handel och offentliga platser som torg och parker. Området berörs av flera fastigheter med både kommunala och privata ägare.

– Detaljplanerna tillsammans utvecklar centrala Gottsunda enligt kommunens översiktsplan och planprogram. Fokus ligger på social hållbarhet, mötesplatser och ett mer varierat bostadsutbud, säger Andreas Melén, projektledare, Uppsala kommun.

I området finns i dag bland annat Gottsunda torg, en bussgata med hållplatser samt ytor för parkering och grönska. Platsen där Gottsunda allé, Musikvägen och Valthornsvägen möts kommer att göras om så att det blir utrymme för ett nytt torg och en ny simhall i ett centralt läge. Platsen kommer också bli en viktig knutpunkt för spårväg och buss.

Den planerade simhallen ska ersätta den befintliga i Gottsunda och rymma en undervisningsbassäng, barnpool och en 25-metersbassäng som är större än den nuvarande i Gottsunda. I bottenvåningen planeras lokaler för publika verksamheter som café, gym eller närservice, för att skapa liv och rörelse under större delen av dagen.

Utformningen av både byggnad och torg ställer höga krav på kvalitet och gestaltning. Simhallen ska ges en öppen karaktär med generösa glaspartier och hållbara fasadmaterial, och tillsammans med torget bidra till ökat stadsliv och en tryggare miljö i centrala Gottsunda.

Även barns rörelser har varit en viktig utgångspunkt i planeringen. Nya förbättrade gång- och cykelstråk skapar ett mer sammanhängande och trafiksäkert nät, vilket stärker möjligheten att röra sig tryggt till fots och med cykel i stadsdelen.

Tillsammans med utvecklingen i Gottsunda Östra – som omfattar bostäder, en ny förskola och aktivitetsytor – bidrar planerna till ett mer sammanhållet, levande och hållbart Gottsunda, där stadsliv, service och bostäder utvecklas sida vid sida.

Nästa steg i processen är markanvisningar och förberedelser för byggstarter.

Simhallen ska ges en öppen karaktär och tillsammans med torget bidra till ökat stadsliv och en tryggare miljö i centrala Gottsunda.

Det ser lugnt ut på utsidan, men innanför Fyrisgårdens väggar bubblar det av aktivitet. Dagarna före midsommar pågår ett av Fyrisgårdens många läger, Summer camp, som riktar sig till barn, unga och vuxna med funktionsvariation. Årets tema är midsommar, och det pysslas med mängder av blommor och kransar, skapas musik och dansas för fullt.

I ett rum inne i Fyrisgårdens gula byggnad pustar deltagarna precis ut för vattenpaus. Lisa, Isa och Edvin är tre av deltagarna i gänget som idag får prova på dans på olika sätt.

– Vi har fått värma upp, och hälsat på varandra med olika delar av kroppen, berättar Lisa.

– Vi har också fått dansa som olika känslor, fyller Isa i.

Fyrisgården är en hemgård som finns för att skapa gemenskap och goda möten för alla, oavsett ålder, ursprung och funktionsförmåga. På Fyrisgården finns en mängd olika aktiviteter, kurser, café och olika evenemang. Under sommaren anordnas flera

olika läger, för barn och unga både med och utan funktionsvariation. På årets Summer camp, som är sommarens första läger, deltar 52 personer i olika åldrar. Lägret pågår i tre dagar och många av deltagarna provar olika aktiviteter under olika dagar.

Igår var Lisa i musikgruppen och både Edvin och Isa var i idrottsgruppen, som håller till i en idrottshall i närheten. Trion känner varandra sedan tidigare, då de har gått på Fyrisgårdens fritids tillsammans.

–  Det är kul här, för man kan göra så mycket olika saker och vara med kompisar, säger Isa och får medhåll från vännerna.

Linnea Glassel är en av ledarna för dansgruppen. Hon berättar att många av deltagarna på lägret känner varandra från Fyrisgårdens andra aktiviteter, medan vissa är helt nya och deltar i lägret för första gången.

– Det är en väldigt trygg grupp som gärna välkomnar nya. Det är fint att se alla dansa tillsammans, utifrån sina egna förutsättningar, säger Linnea.

I andra änden av Fyrisgården, i rummet för skapande, hörs bara musiken från dansgruppen på avstånd. Deltagarna sitter runt borden och småpratar medan de pysslar. Med vackra kransar som hängts upp, och blommor i olika färger, form och material märks midsommartemat tydligt även här. Deltagaren Mathias visar stolt upp kransen som han har skapat, som sitter upphängd bredvid de andra.

– Det är kul att vara här och det finns mycket att göra. De som jobbar här är också snälla och coola, säger Mathias.

En annan i pysselgruppen är Freja. Hon har också skapat en fin krans och blommor av alla dess slag.

– Man kan både pärla blommor, göra dem av kaffefilter och papper, eller tova dem, berättar Freja.

Hon var med i pysselgruppen även igår, och Mathias var då i idrottsgruppen. De båda har varit på Summer camp förut och de gillar speciellt årets midsommartema.

– Jag tycker att det är fint att vara här, säger Freja.

Runt halsen har Mathias precis som alla andra deltagare på lägret ett deltagarkort som visar vilka aktiviteter han ska göra under de olika dagarna. Mest ser han fram emot avslutningen, då alla ska visa upp vad de gjort på lägret.

Ulrica Backlund, verksamhetschef på Fyrisgården, är också med och skapar. Hon berättar att Summer camp på Fyrisgården f fyller tio år i år, vilket också ska firas.

– Det är fantastiskt att vi funnits så länge. Det är uppskattat av deltagare i alla åldrar och det är roligt att se att det funkar så bra, säger Ulrica.

Hon berättar att lägret startades för att det inte fanns några läger för målgruppen och sedan dess har deltagandet varit stadigt i alla år. Lägret anpassas efter deltagarnas behov och de erbjuder ett smörgåsbord av olika aktiviteter, så att alla ska få möjlighet att prova på nya saker, utifrån sina egna förutsättningar.

Från övervåningen hörs ljudet av trummor från gruppen som ägnar sig åt musik. Beata och Julia är två av deltagarna som precis ska vara med i en rytmövning ledd av lägerledaren Sigmund Runebjörk. Deltagarna sitter i ring och Sigmund visar och förklarar hur de ska stampa och klappa i takt. Beata berättar att hon ofta är på Fyrisgården och har varit på Summer camp flera gånger tidigare.

– Det roligaste är att vara med kompisar här och att spela och lyssna på musik, säger Beata.

Idag har hon skrivit en låt som handlar om henne och en kompis. Men nu ska hon fortsätta med rytmövningen.

I rummet intill sitter några koncentrerade deltagare och skriver låtar.

– Man ska tänka på att inte ta någon annans låt och att hitta på en bra text och melodi, säger Tindra, en av deltagarna.

Att skriva låtar är lite svårt, men det går bättre ju mer man övar, menar Tindra. Hon tycker att hon redan har blivit bättre på trummor, rytm och takt.

Fler läger kommer att anordnas på Fyrisgården under sommaren och alla läger 2026 är kostnadsfria. Mer information och anmälan hittar du på Fyrisgårdens webbplats.

/Emma Tapper

Vid Gryttjoms flygfält är det full aktivitet, inte bara av flygplan och fallskärmshoppare. I luften och på marken myllrar, surrar och flaxar en stor mängd olika arter som fjärilar, fåglar och bin, bland en bred flora av växter. I projektet Ett hopp för pollinatörerna, som drivs av Upplandsstiftelsen, har nu över 600 arter kartlagts vid flygfältet.

2021 gjorde Svenska flygsportförbundet en kartläggning över många flygfält i landet, och Gryttjoms flygfält sydväst om Tierp visade sig ha en stor artrikedom. Det valdes då ut som ett av de fält man skulle satsa på för att gynna den biologiska mångfalden. 2024 startade Upplandsstiftelsen projektet tillsammans med Stockholms fallskärmsklubb som nyttjar flygfältet. Sedan dess har arbetet med kartläggningen av arter fortsatt, och en mängd insatser för att gynna pollinatörer och fåglar på flygfältet har genomförts.

– Det vi gör är som ett helt bibliotek av insatser. Var för sig är det ganska enkla medel, men som gör stor nytta för artrikedomen här vi Gryttjoms flygfält, säger Cajsa Björkén,

naturvårdsspecialist på Upplandsstiftelsen.

Bland de över 600 arterna som kartlagts finns över 150 arter av bin, fjärilar och andra pollinatörer, varav 12 är rödlistade. För dem har man byggt insektshotell, sandbäddar och lerbäddar –  favoritplatser för många bin att bygga bo i. Även bland fågelarterna finns en stor bredd, och till fåglar och fladdermöss har man satt ut holkar.

Varför behövs pollinatörerna?

– Vi är helt beroende av pollinatörerna för att kunna odla den mat vi äter, samtidigt som många arter hotas av dagens jordbruk, säger Cajsa.

Stora delar av Upplandsslätten har länge brukats som åkermark och genom tillförsel av konstgödsel blivit mycket näringsrik. Cajsa förklarar att den kväverika jorden bara gynnar ett fåtal växtarter som lätt konkurrerar ut andra. Gryttjom har länge nyttjats som

flygfält, och har varken gödslats eller plöjts, vilket har lett till en näringsfattig mark och en

artrik flora.

Därför är det viktigt att värna om den näringsfattiga marken och bidra till att den utmarglas ännu mer. På Gryttjoms flygfält har det gjorts genom att samla upp höet efter slåtterna och bränna fjolårets kvarvarande gräs på våren.

På så vis får de konkurrensstarka arterna en chans att slå rot, vilket i sin tur gynnar pollinatörerna. Under en livscykel kan en art behöva flera olika eller en specifik växt för att kunna leva och föröka sig.

– En fjäril kanske behöver nektar som mat från en viss sorts växt, men lägger sina ägg på en annan.

Det har dessutom anlagts en helt ny äng vid flygfältet, där det tidigare varit åkermark. Den näringsrika jorden har grävts bort, ersatts med ängsjord och lokalt insamlade frön har såtts in.

– Där har det tidigare bara varit maskrosor. Nu, den första säsongen är ängen helt blå av blåklint. Det är lite häftigt att se uppifrån av de som hoppar fallskärm, säger Cajsa.

Projektet Ett hopp för pollinatörerna drivs av Upplandsstiftelsen tillsammans med Stockholms fallskärmsklubb, Upplands ornitologiska förening, Naturskyddsföreningen i Tierp, markägaren och Svenska flygsportförbundet för att gynna pollinatörer och fåglar. Medfinansiärer är Leader Dalälven och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Hjälp pollinatörerna!

Du kan själv hjälpa viktiga pollinatörer som bin och fjärilar genom att sätta ut insektshotell, odla bivänliga blommor i din balkonglåda, eller låta bli att klippa gräsmattan på de ställen där det växer mycket blommor.

/Emma Tapper