Retrolyckan satsar på kvalitet och hållbarhet över tid 

Uppdaterad 2026-03-25, Publicerad 2026-03-25 – av Redaktionen

Inredningsbutiken Retrolyckan har funnits i Svartbäcken sedan 2017. Den första butiken öppnade dock redan 2014 i Eriksberg. Ägaren Jessica Hillerström har tillsammans med sin man haft detta intresse ända sedan de träffades. Jessica jobbar ensam i butiken medan hennes man jobbar mycket bakom kulisserna.

– Den här butiken ligger bra i hörnet mot Svartbäcksgatan och med en stor parkering utanför, så här kommer jag vara kvar, säger Jessica.

I butiken finns främst möbler och inredning från 1940–80-talet, men ibland även lite äldre och nyare föremål. Där finns lampor, möbler, keramik och glas, varav majoriteten är nordisk design men även italiensk och tysk design går att finna.

– Det är väldigt bra skick på det som kommer in, och det ska se rent och fint ut på hyllorna, säger Jessica.

Möblerna och inredningen i butiken kommer främst från att Jessica köper in delar från hem, till exempel dödsbon eller från någon som ska flytta. Det är inget hon annonserar ut utan allt sker via kontakter. Det kan till exempel vara en kund som har handlat hos henne i många år och behöver hjälp att sälja saker från en förälders hem. För de som är intresserade av att sälja saker är det bara att ringa, maila eller komma till butiken och fråga. Antingen kan man packa ihop sakerna i kartonger och föra till butiken själv eller så hämtar Jessica sakerna. Hon försöker hålla sig inom Uppsala län.

– De skickar oftast bilder innan, så att jag inte åker ut till ett hem och ödslar en halv dag och så är det fel saker. Jag kan inte ta in allt eftersom jag har en sån liten butik och den är nischad.

Jessica tycker att det är viktigt med ett hållbarhetstänk och att köpa saker som håller över tid. I butiken finns hyllor, byråer och lampor från 40–50-talet som fortfarande är stabila och fina, till skillnad från nyproduktion som ofta inte har samma typ av kvalitet. Hon vill heller inte att folk hoppar på trender och stressköper, utan det är bättre att fokusera på det som man själv vill ha i stället för vad influencers, tv eller tidningar säger att man borde tycka om.

– Jag vill att kunderna väljer med hjärtat, och då blir det också hållbart.

Responsen från kunderna är positiv och Jessica säger att de tycker det är jättekul att besöka Retrolyckan. Det är verkligen olika slags kunder som besöker butiken, allt från unga som ska flytta hemifrån till äldre. Jessica vill att alla som besöker hennes butik ska kunna koppla av när de går in genom dörren och känna lugn och harmoni. Just alla positiva möten med kunderna är något som hon uppskattar väldigt mycket med sitt jobb.

– Jag tycker att det är jättemysigt när folk kommer in och hälsar. Även om de inte ska handla så hälsar de på i butiken och frågar hur jag mår.

Retrolyckan har ett gott samarbete med andra företag omkring. De tipsar vidare kunder till varandra, vilket har lett till att kunderna ofta tar sig en tur mellan dem alla. Jessica är också väldigt aktiv på instagram och där har hon både kontakt med kunder och andra liknande företag runt om i landet.

– Vi företagare ger varann tips och råd i arbetet.

Under årens lopp har intresset för miljöfrågor ökat, till exempel genom politiken, auktionsprogram och återbrukskonton på instagram. Jessica hoppas att hela Sverige vill hjälpa till med att öka intresset ännu mer och att fler ska våga starta småföretag i hållbarhetens tecken.

– Jag tycker det är jätteskönt att jag kan jobba heltid med något som underlättar för miljötänket. Det här är mitt sätt att hjälpa till, avslutar Jessica.

/Lina-Maria Hjortell

Taps Wine Bar vill bidra till nya smakupplevelser

Publicerad Igår 15:35 – av Redaktionen

För nio år sedan startade Gabriel Källberg, Lisa Ledung och Hans Nilsson Taps Beer Bar, och i juni i fjol öppnade de vinbaren Taps Wine Bar på St: Johannesgatan i Uppsala. Då anslöt även Maja Erkstam till projektet. De har ett stort vinintresse och kände att det fanns ett behov av en vinbar i Uppsala. Vid årsskiftet lämnade Gabriel och Lisa verksamheten, och Hans och Maja är nu ensamma ägare till Taps Beer Bar och Taps Wine Bar.

– Vi tyckte att det saknades en plats i Uppsala där man kunde gå ut och dricka vin på glas och samtidigt få variation och bredd bland vinerna, säger Hans.

På Taps Wine Bar erbjuder de europeiska viner från olika länder. Där finns nio kranar, flaskor och ett stort utbud av vin på glas. Det finns bland annat naturviner, mer lättdruckna viner och tyngre viner. Det finns både klassiska smaker och lite mer annorlunda smaker.

– Vi startade med två distributörer, men nu håller vi på att utöka det så att vi täcker fler länder, berättar Maja.

Maja och Hans vill erbjuda vin från så många olika europeiska länder som möjligt. Kroatien är ett land som de båda är väldigt förtjusta i, och från start har de haft en del kroatiska viner.

– Det är fantastiska viner där, men de har inte spridits så mycket, konstaterar Hans.

Förutom att besökarna på deras vinbar ska få fantastiska smakupplevelser är det också viktigt att alla känner sig välkomna. Inredningen ska också bidra till en hemtrevlig känsla och Maja och Hans försöker sätta sin egen prägel på vinbaren och skapa en atmosfär som speglar dem.

– Det är jätteviktigt för oss att skapa en vardagsrumskänsla, det ska inte vara pretentiöst, säger Maja.

Taps Wine Bar har fått ett fantastiskt mottagande av Uppsalaborna och öppningsdagen i fjol blev en väldigt positiv överraskning. Maja och Hans hade tagit höjd för att det kunde komma mycket folk, men att kön skulle ringla sig ända bort till korsningen var inte något de var beredda på.

 – Det är fortfarande nya människor som kommer och upptäcker oss, vilket är roligt, säger Maja.

Besökarna är i olika åldrar och vintrenderna skiljer sig lite åt i olika åldersgrupper. Äldre väljer oftast mer välkända viner, medan naturviner är mer populära bland yngre. Det är också trendigt att dricka mindre alkoholstarka viner.

Taps Wine Bar erbjuder också alkoholfria alternativ och öl. Där finns också en matmeny med både lite lättare och mer rejäl mat. Bland annat flatbread, skaldjur samt ost och chark. Tanken är också att maten ska passa ihop med vinerna.

– Vi vill att folk ska kunna sitta kvar, de ska inte behöva gå iväg när de är hungriga, säger Maja.

– Men vi ska inte bli fine dining, det är inte våran grej, fortsätter Hans.

Framöver hoppas de hitta fler spännande vinländer. I nuläget har de fyra större distributörer och en mindre. Det finns också en vision om att börja importera själva, och då inte bara från en vingård utan från ett helt område. Hans och Maja är kreativa själar och de har många idéer kring vad som kan utvecklas i vinbaren.

– Eftersom det är så bra här nu finns det så mycket mer fantastiskt man kan göra, säger Hans. Det är resan som är själva grejen, att göra det här och att utvecklas.

/Lina-Maria Hjortell

På Landsberga gård sluts cirkeln – Nu är höstskörden igång

Publicerad 2026-08-18 – av Redaktionen

Just idag känns hösten avlägsen, men för David Sandqvist och de andra på Landsberga gård har höstsäsongen nu inletts. David skrattar.

– Vi har börjat med årets höstskörd. För ett par dagar sedan var det dags att ta fram traktor och skördetröska och starta skördearbetet. Först ut är höstvetet och snart följer de andra grödorna efter.

Familjen Sandqvist har funnits på Landsberga gård – mellan Uppsala och Enköping – sedan 1888. Davids farfars farfar var först på plan och sedan dess har generationer med lite olika fokus på gården och marken runt den verkat här. David trivs utmärkt med sitt eget arbete på gården och tror på en framtid bland hönsen, de närproducerade varorna som säljs på caféet och i butiken och på grödorna som växer på fälten runt honom.

– Det är omväxlande och roligt och man lär sig mycket av att bo och jobba här. Jag tycker verkligen om det.

Den huvudsakliga sysselsättningen på Landsberga idag är skötseln av de cirka 45 000 hönorna, som tillsammans värper en stor mängd ägg varje år. De flesta säljs i butiker i Mellansverige och i butiken på gården. Att vara självförsörjande när det gäller fodret som hönorna behöver tycker David är viktigt.

– En mindre del av vetet som skördas nu mals till mjöl i vår stenkvarn, men det mesta blir till mat för våra hönor.

På många gårdar som producerar hönsfoder runt om i Sverige mals säden ner så att hönsen får ett mjukt foder. Även om det har vissa fördelar berättar David att de på Landsberga gör tvärtom.

– Eftersom hönorna gillar att picka och leta godbitar när de äter försöker vi behålla kornen hela. Det gör djuren glada märker vi och är deras naturliga sätt att få i sig föda.

Förutom vete odlar man till exempel raps och havre på fälten vid Landsberga och det som ytterligare krävs – bland annat kalk och soja – för att hönsen ska må bra köper man in. Det mesta finns dock att tillgå på de egna fälten och David tycker det känns bra.

– Att cirkeln blir sluten kan man säga. De vi odlar här, går åt här.

Just det här året är veteskörden inte riktigt så bra som tidigare år. Det beror på den kalla vintern och att snön inte låg kvar som ett skydd särskilt länge. Hur fort det går att skörda beror på vädret de kommande veckorna, och David hoppas på torrt och lagom varmt väder, så att grödorna torkar och snart går att använda.

– När vi skördat lägger vi det på tork i den röda ladan här.

Att det på grund av klimatförändringar tycks bli varmare och varmare i Sverige är något som annars påverkar skördarna negativt och David säger att han och de andra behöver ta hänsyn till den utvecklingen – och planera för ett annat sätt att odla framöver.

– I dagsläget bevattnar vi ingenting, men fortsätter det att bli allt varmare kan det bli ett måste.

En viss del av grödorna som mals till mjöl på gården blir så småningom till bröd, som bakas i köket på Landsberga och säljs i cafét eller i butiken. Från ”ax till limpa” och ”från korn till ägg” är ett sätt att jobba som passar David och hans familj och personal perfekt.

– Att sluta cirkeln på det här sättet känns rätt för oss, avslutar David. Välkomna hit när ni vill!

/Anna Löfving

Appen som hjälper dig att flytta, rensa, hämta och återvinna – BUMS

Publicerad 2026-08-16 – av Redaktionen

– Snabbt, smidigt, prisvärt och bättre för miljön!

William Apelgren är 22 år och har precis börjat läsa Retail management vid Handelshögskolan i Stockholm. Att starta företag och studera är två saker han brinner för.

– Både företagandet och studierna ger mig mycket energi. Att Bums snabbt har blivit uppskattat av många känns väldigt roligt.

William har alltid varit intresserad av teknik och apputveckling. Sin första app byggde han redan som 14-åring. Nu har han på egen hand utvecklat Bums, en digital marknadsplats för praktisk hjälp i vardagen.

Affärsmodellen i Bums är så kallat tvåsidig. Den som behöver hjälp med att till exempel flytta saker, hämta en möbel, återvinna prylar eller utföra något praktiskt i hemmet publicerar ett uppdrag och bestämmer vilket pris som erbjuds. Personer som vill utföra uppdraget, så kallade helpers, kan därefter anmäla sitt intresse. Uppdragsgivaren väljer själv vem som får jobbet och kan se att helpern är identifierad med BankID. William förklarar:

– Uppdragsgivaren bestämmer vad uppdraget är värt och väljer sedan den person som känns bäst lämpad. Det skapar en enkel och transparent marknad.

Betalningen hanteras tryggt genom appen. När uppdraget har slutförts betalar Bums ut ersättningen till helpern. Förutom en serviceavgift på 19 kronor behåller Bums 20 procent av uppdragets värde. Helpern får därmed behålla 80 procent.

Bums har hittills byggts och finansierats helt av William, utan externt kapital. Nu när tjänsten är lanserad öppnar bolaget sin första investeringsrunda och söker två miljoner kronor.

– Produkten är redan lanserad och används av riktiga kunder och helpers. Kapitalet ska framför allt användas till marknadsföring, kundanskaffning och fortsatt expansion.

Sedan tio år tillbaka finns ett annat företag som arbetar på ett liknande sätt. William tror att Bums, som erbjuder enklare flöden, fler betalningsalternativ och bättre villkor för dem som utför uppdragen, kommer att kunna konkurrera.

– Det mesta mår bra av konkurrens. Vår närmaste konkurrent tar 25 procent i provision, medan Bums tar 20 procent. För kunderna tror jag att det är positivt att det nu finns ett tydligt alternativ på marknaden.

Miljö och återbruk är också en viktig del av Bums. Genom initiativet Klimatnyttan uppskattar appen hur stora koldioxidutsläpp som kan undvikas när en sak återbrukas i stället för att slängas eller ersättas med en nytillverkad produkt.

– Vi måste göra det enklare att återbruka, ge bort och återvinna så mycket som möjligt. Det hållbara alternativet måste också vara det smidigaste alternativet.

Bums kan användas i hela Sverige, även om den första satsningen sker i Mellansverige med fokus på Stockholm och Uppsala. I Uppsala finns redan omkring 25 helpers som väntar på kunder och uppdrag.

Den som behöver en snabb och enkel lösning på ett praktiskt problem laddar ner appen och registrerar sig. Att använda tjänsten är enkelt. Uppdragsgivaren beskriver vad hen behöver hjälp med, gärna med en bild, väljer ett pris och publicerar uppdraget. Därefter kan personer som är identifierade med BankID anmäla sitt intresse.

– Det ska självklart kännas tryggt och säkert att anlita någon genom Bums, samtidigt som det ska gå snabbt, smidigt och vara prisvärt.

/Anna Löfving

Vården måste hänga ihop hela vägen hem

Publicerad 2026-08-15 – av Redaktionen

Eva Salomon och Johan Rylander arbetar båda i vården och ser följderna när patienter faller mellan kommunens och regionens ansvar. De vill flytta resurser från administration till patientnära vård och ge personalen större möjlighet att påverka arbetet.

Den äldre personen skrivs ut från sjukhuset. Hemma måste läkemedel, hemsjukvård, hemtjänst och uppföljning fungera från första dagen. Samtidigt undrar anhöriga vem som har ansvaret och personalen försöker få tiden att räcka till.

Eva Salomon är specialistsjuksköterska och en av Utvecklingspartiet demokraternas profiler i vård- och äldrefrågor.
– För den som är sjuk spelar det ingen roll om kommunen eller regionen är huvudman. Man vill få hjälp, känna trygghet och veta att någon ser till hela situationen.

Johan Rylander är sjukvårdsbiträde på ortopedavdelningen vid Akademiska sjukhuset och kandidat för UP i regionen.
– Regionen har för länge försökt administrera sig ur problem som i grunden handlar om bemanning, arbetsmiljö och bristande ansvarskedjor. När vårdpersonalen säger att systemet inte håller måste politiken lyssna.

Region Uppsala måste styras om från administration till mer patientnära vård.
– Vi måste sluta låtsas som att vårdkrisen kan lösas med fler styrdokument och administrativa projekt. Det som saknas är tid, kontinuitet, vårdplatser, fungerande vårdkedjor och tillit till professionerna, säger Eva.

Bristerna är särskilt tydliga när äldre skrivs ut från sjukhuset menar Eva.
– Hemgången från sjukhus är ofta en känslig punkt. En patient kan vara medicinskt färdigbehandlad, men ändå inte trygg hemma. Är hemtjänsten informerade? Är läkemedlen genomgångna? Förstår patienten planen? Har anhöriga fått information?

Johan lyfter också hur viktigt det är att patientens hela mående tas hänsyn till inom sjukvården.
– Vi borde införa omvårdnadsronder där vi inte bara frågar om prover och läkemedel, utan även om patienten sovit, förstår vårdplanen och om det finns någon oro inför hemgång.

UP vill införa en särskild akutmottagning för äldre i Uppsala län.
– Många äldre som kommer till akuten har flera olika besvär. De behöver ofta mer tid och annan kompetens än vad en hårt pressad akutmottagning alltid kan ge. Med en särskild akutmottagning för äldre kan vi avlasta den vanliga akuten och samtidigt ge äldre patienter ett bättre omhändertagande, säger Eva.

På Akademiska sjukhuset vill Eva och Johan flytta makten närmare sjukhusgolvet. Självstyrande team ska ge professionerna större ansvar och bättre möjlighet att utveckla arbetet. De vill också se tydligare språkkrav och mer språkutbildning.
– Svenska språket är inte en detalj i vården. Det är patientsäkerhet. Patienten måste förstå vad personalen säger och vad nästa steg i vården är.

För UP är det viktigt att politiken också genomförs. Här lyfter Eva Silveravtalet, som UP slöt med kommunstyret om äldreomsorgen. Avtalet har bland annat bidragit till minskad sjukfrånvaro, bättre uppföljning, ökat inflytande för pensionärsorganisationer och steg mot minskad minutstyrning i hemtjänsten. Eva pekar på att trygghet och värdighet ofta används i retoriken, men orden måste få praktisk betydelse.
– Värdig vård är att det finns personal. Att de har tid att utföra sitt arbete och att äldre inte lämnas ensamma med oro. Att vården hänger ihop. Och viktigast av allt att patienten blir sedd som människa.

Johan menar att det är detta som regionvalet ytterst handlar om. 
– Ska regionen fortsätta lägga kraft på byråkrati, dyra projekt och central styrning, eller ska resurserna flyttas till vården, personalen och patienterna?

Det här vill UP

  • Ta bort minutstyrningen i hemtjänsten.
  • Inrätta en särskild akutmottagning för äldre.
  • Kraftigt stärka BUP, även med seriösa privata utförare för att kunna ge barn snabbare hjälp.
  • Stärka förlossningsvården med fler barnmorskor, fler platser, bättre stöd vid förlossningsrädsla och stärkt eftervård.
  • Införa omvårdnadsronder som tar hänsyn till patientens hela mående.
  • Flytta resurser från administration till patientnära vård och införa självstyrande team.
  • Ställa tydligare språkkrav och stärka stödet i yrkessvenska.

 

/I samarbete med Hela staden Uppsala