Johan Wahlfeldt och Jon Hedman har haft ett intresse för racketsport sedan barndomen, och under åtta år arbetade de tillsammans på Uppsala tennisklubb. Drömmen om att driva en egen anläggning blev verklighet i juli 2020 när de öppnade utomhusanläggningen City padel i Boländerna. Där finns åtta padelbanor, en tennisbana samt ett pingisbord.

– Vi har byggt anläggningen för att det ska vara en rolig plats där man fyller på med positiv energi, säger Johan. Vi vänder oss till alla åldrar, allt från barnfamiljer till seniorer är här.

Den sociala gemenskapen och servicen är det absolut viktigaste på City padel, och för att skapa en trivsam atmosfär är det alltid bemannat under öppettiderna, musik spelas i högtalarna och det finns en cafeteria samt 100 sittplatser på området. Johan berättar att tanken är att människor inte bara spelar, utan också att det skapas en social gemenskap efteråt.

– Spelarna har gett oss väldigt mycket glädje och energi. Vi tror och hoppas att spelarna som kommer känner ett varmt välkomnande oavsett om de är här första gången eller tionde gången.

Att de valt att ha sin anläggning utomhus har också en positiv inverkan på helhetsupplevelsen, med fågelkvitter och solens strålar som lyser upp banorna. Samtidigt kan det vara en utmaning vid sämre väder eftersom de flesta vill ha bra väder för att spela. Just att de är utomhus och har mycket fokus på att det ska vara en festlig stämning tror Johan är unikt för deras anläggning.

– Man firar midsommar utomhus och får ut det bästa av dagen, på samma sätt tycker vi att det är helt underbart att vara ute och aktivera sig.

När de öppnade 2020 var det coronatider, och väldigt många började spela padel då för att det var en sport som var tillgänglig under restriktionerna. Efter hypen pratades det om att padel kommer att dö ut, men intresset är fortfarande stort.

– Med tanke på hur många som är aktiva och spelar padel så är padeln här för att stanna, vilket vi är superglada över, konstaterar Johan.

City padel ordnar fyra större tävlingar per år. Matchaktiviteter är också väldigt populära, vilket betyder att man spelar kortare matcher mot många olika spelare. Aktiviteterna hålls i sommar på måndagar, tisdagar, torsdagar och söndagar. Det är på olika nivåer och riktar sig till alla åldrar. Johan berättar att de tar emot möhippor, svensexor och företag som har sina sommaravslutningar. Då finns möjligheten att kombinera aktivitet med mat, och de grillar hamburgare från O'learys.

– Responsen från besökarna är positiv och de tycker att det är trevligt här.

Det finns mycket tankar på att utveckla verksamheten framöver. Målet är att kunna ta emot ännu fler besökare och att anpassa anläggningen utifrån vad folk efterfrågar samt vad de själva tror på. Inför sommaren finns stora förhoppningar om att det ska bli fint väder.

– Vi har skojat lite om att när Sveriges fotbollslag är med i VM, då brukar det bli bra väder i Sverige, som sommaren 1994 och 2018. Så nu när de har kvalificerat sig är vi positiva till att det ska bli en kanonsommar i år, avslutar Johan med ett leende.

/Lina-Maria Hjortell

I stadsdelen Svartbäcken i Uppsala ligger badanläggningen och idrottsarenan Fyrishov, som har mer än 1,5 miljoner besökare varje år. Det är både en badplats och en idrottsarena. Fyrishov tillkom åren 1990-91, och Uppsala simsällskap hade länge Fyrishov som sin hemmaarena. Bassängen, som är den samma som förr hette Fyrisbadet, är 50x25 meter.

Men uppsalabornas intresse för bad och simning började många år tidigare än så. Ungefär där Fyrishov ligger i dag fanns det redan på 1700-talet en badplats vid Fyrisån kallad Lerviken. Under senare delen av 1700-talet bodde ungefär 4 000 personer i Uppsala, som förstås såg helt annorlunda ut än i dag. Badplatsen Lerviken låg ganska långt från staden.

Där gångbron Eddaspången ligger i dag byggdes år 1857 ett Kallbadhus vid östra stranden av Fyrisån. Adressen var Svartbäcksgatan 36. Anläggningen bestod av ett hus som stod på pålar och ett hopptorn där hoppen ledde direkt ner i ån. Det var här det så kallade Mollbergska hoppet år 1857 genomfördes för första gången i samband med magisterpromotioner – främst för herrar. Damerna hoppade också, men promoverades mindre spektakulärt.

Åskådarna satt på andra sidan ån. Simläraren Anders Fredrik Mollberg, som var verksam i Uppsala vid den här tiden, har fått ge namn till detta hopp. Han beskrivs som ”en excentrisk herre med långt svart helskägg som en gammaltestamentlig profet” och var en baddare att hoppa simhopp. Mollberg kunde slå ”hur många volter som helst, när som helst och var som helst, på land, i luften eller i vattnet”. Han lämnade Sverige 1880 och efter det vet ingen vad som hände honom.

Upsala simsällskap drev anläggningen under många år, men år 1924 revs badhuset. Redan nästa år byggdes ett nytt bad på pålar i Fyrisån och det kom att ligga där Fyrishov ligger idag och ansågs då vara Sveriges modernaste simstadion. Fyrisbadet ägdes av kommunen, men även det drevs av Upsala simsällskap. Simundervisning gavs i den djupa delen av bassängen som kallades djupsumpen, medan de icke simkunniga fick hålla till i grundsumpen. En läktare för 1 000 åskådare byggdes på motsatta stranden av Fyrisån, och de numrerade bänkarna var stadigt förankrade i marken. Badet var ursprungligen uppdelat med skilda avdelningar för damer och herrar, men fick senare en strand gemensam för båda könen.

Fram till 1955 användes den första upplagan av Fyrisbadet, som revs året därpå. Fyra år senare, den 4 juni 1959, invigdes Nya fyrisbadet, som då var  Sveriges största simstadion med klorerat, uppvärmt vatten.  Redan första sommaren kom 100 000 besökare till Nya fyrisbadet. Det kostade 1 krona för vuxna och 50 öre för barn att komma in.

I början på januari 1991 byggdes Fyrishov samman med Fyrishallen, Idrottens hus, och det blev en komplett bad-, sport- och rekreationsanläggning.

Efter ny- och ombyggnad öppnade Fyrishov i augusti 2013 fyra stora multihallar som har gjort många aktiviteter möjliga där. I dag har Fyrishov i genomsnitt 1 500 besökare per dag enbart till badanläggningen och 10 000 totalt.

Men nu blåser nya vindar. Simsällskapet har nyligen flyttat sin verksamhet till den nybyggda Uppsala simarena, Edith Södergrans gata 12, och Uppsala kommun meddelar på sin hemsida: ”Nu ska bassängerna i Uppsala simarena fyllas med vatten.” De bassängerna finns i Gränby, men ”det är en annan historia”.

/Birgitta Löfving

I Uppsala är det många som gillar sporten badminton och nästa lördag – den 23 maj klockan 16.00 – vankas det en riktig högtidsstund för dem. Fyrisfjäderns sportchef Kim Knudsen ser nöjd ut.

– Det är dags för final i årets Lag-SM i badminton och i år möter Uppsalalaget ärkerivalerna från Täby. Det är två giganter i Badmintonsverige.

Att Fyrisfjädern går långt i SM och till och med vinner – det har hänt hela18 gånger – är inte ovanligt. Nu är det dock några år sedan och senaste vinsten var 2022. Täby har vunnit SM-bucklan tre gånger tidigare.

Spelare som möts på lördag känner varandra väl eftersom flera av dem tränar varje dag på det välkända nationella centret i Uppsala – Badminton Sweden Elite Center. Kim är ändå säker att de kommer att kämpa hårt för att ta hem vinsten.

– Även om de är vänner privat kommer det att bli stenhårt och de kommer att göra allt för att ta hem SM-guldet. Den här matchen vill ingen förlora!

Han berättar att hemmalaget Fyrisfjädern besegrade Påvelund utanför Göteborg i semifinalserien efter två mycket spännande matcher och att Täby, efter en dramatisk semifinalserie, vann den tredje och helt avgörande matchen mot Trollhättan.

– Det är verkligen de två bästa lagen i Sverige som möts på Fyrishov i SM-finalen nu.

Det spelas både herr- och dam-singlar, liksom herr-, dam- och mixeddubbel. Varje lag består av ett större antal spelare än de som tas ut till finalen och ofta avgör dagsformen och taktiska dispositioner vem som får spela. Idag är Tilda Sjöö och Oscar Reuterhäll från Fyrisfjädern och Max Svensson och Sofia Strömvall från Täby i hallen för att träna. De hoppas alla på att bli uttagna nästa lördag.

– Det vore jätteroligt, säger Sofia. Man vill alltid tävla och speciellt i en SM-final.

Sofia Strömvall är 19 år och en av de yngsta deltagarna i årets lagfinal. De andra är några år äldre och Fyrisfjäderns Tilda Sjöö, som själv började spela när hon var 3 år, berättar att badmintonspelare ofta är som bäst i 30-årsåldern.

– Så det är bra att vi är ganska unga, då har vi tid på oss att utvecklas.

Alla fyra berättar att de började spela badminton tidigt. Täbys dubbelspelare Max Svensson var sex år när han första gången stod med sin pappa bredvid en badmintonplan och tittade på sina syskon. Oscar från Fyrisfjädern säger att han sysslade med andra sporter också, men att han nu satsar helt på badminton.

– Jag är från Sandviken, så bandy kom naturligt. Sen kom jag in på badmintongymnasiet här och blev kvar i sporten.

De tycker alla mycket om att spela badminton och Sofia säger att en anledning är att sporten är så allsidig.

– Det krävs bollsinne, kondition, smidighet och att man är snabb.

Kategorien mixeddubbel är unik för badmintonsporten, där killar och tjejer både tränar och tävlar tillsammans. Det vanliga i mixeddubbel är att killen är längst bak eftersom han är starkare och kan slå längre och hårdare medan tjejen tar hand om spelet vid nätet. Tilda ler.

– Och längst fram gäller det för oss tjejer att vara snabb med racket och att ha kontroll på bollen.

Badminton är en jämställd och jämlik sport. Det tilltalar alla fyra, som säger att de trivs med att träna tillsammans. Det blir roligare och mer spännande på olika sätt.

– Och färre konflikter och intriger, säger Tilda. När man blandar killar och tjejer.

Även om de fyra spelarna som träffats idag känner varandra väl och alla är med i det svenska landslaget känner de av rivaliteten som råder inför Lag SM-finalen. Lördag den 23 maj är det kampen om att bli bästa badmintonlaget i Sverige som är det viktiga och Oscar är säker på sin sak.

– Vi kommer att ge allt för att vinna den här SM-bucklan. Den är superviktig!

/Anna Löfving

Hade du kunnat byta skrämtid mot tid i naturen? Precis det har Uppsalafamiljen Björk Örde gjort under fem månader i projektet Skärm mot skärm. I samband med smygpremiären av friskvårdsaktiviteten Hittaut hölls ett avslutningsevent för projektet på OK Linné i Norby i Uppsala.

Familjen Björk Örde valdes ut bland över 200 sökande att byta scroll mot skog - skärmtid mot mer tid i naturen.

– Skärmarna var en stor källa till konflikter i familjen. Det var för mycket skärmtid, vi föräldrar behövde säga nej och det blev mycket tjat och bråk. Vi visste vad vi skulle göra, och då dök det här projektet upp, berättar mamma Lisa.

Familjen sätter sig i backen bakom OK Linné, men snabbt försvinner barnen iväg åt olika håll med Jonas hack i häl medan Lisa fortsätter berätta.

Från december har familjen fått veckoutmaningar från Svenska orienteringsförbundet med fokus på rörelse och utevistelse; allt från hinderbanor till pulkastafett och mästarnas mästare.

– Vi behövde verkligen en nystart, och aktiviteterna gjorde allt lättare. Nu har det blivit en självklar del av vår vardag. Igår frågade barnen “vad ska vi göra idag?”, säger Lisa.

Under projektet har familjen minskat skärmtiden drastiskt. Målet var inte att utesluta skärmar helt, utan att hitta en balans.

– Det finns ju jättemycket bra att hämta från skärmar också. Men fokus har varit på att skärmen inte ska inkräkta på annat.

Men det har också funnits utmaningar, även för föräldrarna.

– Det är ju smidigt med skärmar. Man låter barnen kolla lite så att det blir lugnt och för att få en stressig vardag att gå ihop.

Trots en del utmaningar så har projektet resulterat i mer tid tillsammans, bättre sammanhållning och mindre konflikter. En framgångsfaktor var ett omtag med reglerna kring skärmarna, vilket gjorde det tydligare för barnen vad som gäller. Upplägget att dra ut direkt efter jobb och skola, och att ta med maten ut har också varit ett vinnande koncept.

– Stormköket som vi investerade i har underlättat mycket. Annars blir maten lätt ett hinder för att ta sig ut, säger Lisa och får medhåll av Jonas som hittat tillbaka till slänten bakom OK Linné.

– Det största har varit att vi kommit ut i alla väder, inte bara när det varit fint, säger han.

Lisa har också märkt av att barnen har blivit mer kreativa när det kommer till att underhålla sig själva.

– Det räcker med att vi kommer ut, som nu bara, säger hon och nickar mot barnen, – så springs det och byggs kojor.

I och med dagens event, som sammanfaller med smygpremiären av Hittaut i Uppsala, så avslutas också projektet skärm mot skärm. Projektet har dokumenterats i sociala medier och finns att se på Svenska orienteringsförbundets Youtubekanal. Men resan med mindre skärmtid och mer utevistelse fortsätter för familjen – dock med lite lättade regler.

– Det har varit en fantastiskt givande resa, och vi kör på.

/Emma Tapper