Fyrishov – en arena med anor

Uppdaterad 2026-06-04, Publicerad 2026-06-01 – av Anna Löfving

I stadsdelen Svartbäcken i Uppsala ligger badanläggningen och idrottsarenan Fyrishov, som har mer än 1,5 miljoner besökare varje år. Det är både en badplats och en idrottsarena. Fyrishov tillkom åren 1990-91, och Uppsala simsällskap hade länge Fyrishov som sin hemmaarena. Bassängen, som är den samma som förr hette Fyrisbadet, är 50x25 meter.

Men uppsalabornas intresse för bad och simning började många år tidigare än så. Ungefär där Fyrishov ligger i dag fanns det redan på 1700-talet en badplats vid Fyrisån kallad Lerviken. Under senare delen av 1700-talet bodde ungefär 4 000 personer i Uppsala, som förstås såg helt annorlunda ut än i dag. Badplatsen Lerviken låg ganska långt från staden.

Där gångbron Eddaspången ligger i dag byggdes år 1857 ett Kallbadhus vid östra stranden av Fyrisån. Adressen var Svartbäcksgatan 36. Anläggningen bestod av ett hus som stod på pålar och ett hopptorn där hoppen ledde direkt ner i ån. Det var här det så kallade Mollbergska hoppet år 1857 genomfördes för första gången i samband med magisterpromotioner – främst för herrar. Damerna hoppade också, men promoverades mindre spektakulärt.

Åskådarna satt på andra sidan ån. Simläraren Anders Fredrik Mollberg, som var verksam i Uppsala vid den här tiden, har fått ge namn till detta hopp. Han beskrivs som ”en excentrisk herre med långt svart helskägg som en gammaltestamentlig profet” och var en baddare att hoppa simhopp. Mollberg kunde slå ”hur många volter som helst, när som helst och var som helst, på land, i luften eller i vattnet”. Han lämnade Sverige 1880 och efter det vet ingen vad som hände honom.

Upsala simsällskap drev anläggningen under många år, men år 1924 revs badhuset. Redan nästa år byggdes ett nytt bad på pålar i Fyrisån och det kom att ligga där Fyrishov ligger idag och ansågs då vara Sveriges modernaste simstadion. Fyrisbadet ägdes av kommunen, men även det drevs av Upsala simsällskap. Simundervisning gavs i den djupa delen av bassängen som kallades djupsumpen, medan de icke simkunniga fick hålla till i grundsumpen. En läktare för 1 000 åskådare byggdes på motsatta stranden av Fyrisån, och de numrerade bänkarna var stadigt förankrade i marken. Badet var ursprungligen uppdelat med skilda avdelningar för damer och herrar, men fick senare en strand gemensam för båda könen.

Fram till 1955 användes den första upplagan av Fyrisbadet, som revs året därpå. Fyra år senare, den 4 juni 1959, invigdes Nya fyrisbadet, som då var  Sveriges största simstadion med klorerat, uppvärmt vatten.  Redan första sommaren kom 100 000 besökare till Nya fyrisbadet. Det kostade 1 krona för vuxna och 50 öre för barn att komma in.

I början på januari 1991 byggdes Fyrishov samman med Fyrishallen, Idrottens hus, och det blev en komplett bad-, sport- och rekreationsanläggning.

Efter ny- och ombyggnad öppnade Fyrishov i augusti 2013 fyra stora multihallar som har gjort många aktiviteter möjliga där. I dag har Fyrishov i genomsnitt 1 500 besökare per dag enbart till badanläggningen och 10 000 totalt.

Men nu blåser nya vindar. Simsällskapet har nyligen flyttat sin verksamhet till den nybyggda Uppsala simarena, Edith Södergrans gata 12, och Uppsala kommun meddelar på sin hemsida: ”Nu ska bassängerna i Uppsala simarena fyllas med vatten.” De bassängerna finns i Gränby, men ”det är en annan historia”.

/Birgitta Markendahl

Dags att söka elitidrottsstipendier – Ceremoni i Stadshuset – också för att fira Uppsalas elitidrottare som tagit medalj under 2026

Publicerad 2026-10-17 – av Anna Löfving

Uppsala kommun delar varje år ut elitidrottsstipendier till idrottare som är på väg mot nationell eller internationell elitnivå. Stipendiet är ett personligt stöd som kan användas till exempelvis träningsläger, tävlingar och tränarhjälp.

– Du kan söka stipendiet om du är medlem i en förening som är medlem i Riksidrottsförbundet - det behöver inte vara en bidragsberättigad förening hos idrotts- och fritidsnämnden, berättar de ansvariga på kommunen.

Det är möjligt att söka stipendiet för den som är aktiv idrottsutövare eller parasportare i sverigeeliten och satsar målmedvetet för att nå internationell framgång. Viktigt är också att man är en god förebild för barn och ungas verksamhet eller en förebild för agendamålen.

– Du måste vara bokförd i Uppsala kommun, men du kan vara verksam i en förening utanför kommunen om den aktuella idrotten inte finns i någon förening i Uppsala.

Det handlar om fyra stipendier på 50 000 kronor vardera och kategorierna är:

1. en manlig elitidrottare

2. en kvinnlig elitidrottare

3. en manlig elitidrottare inom parasport

4. en kvinnlig elitidrottare inom parasport.

Varje stipendiat får 50 000 kronor.

På kommunens hemsida kan man läsa:

Om du vill söka stipendiet ska du komma ihåg att din ansökan ska vara personlig. Av de inkomna ansökningarna väljer idrotts- och fritidsnämnden varje år ut de utövare som bäst passar in på kriterierna. Stipendierna delas ut i Uppsala stadshus (ingång via Stadshusets huvudentré) i samband med ett evenemang den 13 februari 2027.

– Entrén är fri och någon föranmälan behövs inte. Alla är välkomna dit!

Under ceremonin i Stadshuset, när de fyra elitidrottsstipendiaterna hyllas, kommer även  de elitidrottare som framgångsrikt tagit medaljer och representerat kommunen på seniornivå i tävlingar som SM, NM, EM, VM och OS att firas.

– Vi uppvaktar idrottare och lag som under 2026 gjort stora prestationer på seniornivå, SM-guld, internationella medaljer eller segrar på internationella tourer. Föreningen ska ha säte i Uppsala och vara ansluten till Riksidrottsförbundet, säger de ansvariga.

Fyra framstående idrottare från Uppsala fick 2025 års stipendium för sina imponerande prestationer och sitt engagemang. Två kvinnor och två män – varav två är parasportare – visar vägen för framtidens idrott. Elina Sheremey, (rytmisk gymnastik), Sakarias Ulriksson (innebandy), Ebba Årsjö (alpin parasport), Emil Mörtberg, (alpin parasport).

Dessa idrottare har inte bara nått framgång på hemmaplan, utan också internationellt. ”Med hårt arbete och stark vilja inspirerar de både Uppsala och svensk idrott”, skriver kommunen på sin hemsida.

Ansökningsperioden öppnar måndagen den 12 oktober och pågår fram till den 29 november.

Du hittar ansökningsblanketter och mer information på Uppsalakommun.se

Kontakta idrotts- och fritidsnämnden, telefon (kommunens kontaktcenter): 018-727 00 00, E-post:

idrotts-fritidsnamnden@uppsala.se om du har frågor.

Bilden: Den kvinnlig parasportaren Ebba Årsjö var en av 2025 års stipendiater.

/Samarbete

Variation och rörelseglädje på höstlovslägret

Uppdaterad 2026-10-09, Publicerad 2026-10-07 – av Emma Tapper

Uppsala sport camp hade sitt första läger i somras, och till höstlovet är det dags igen.

Lägret tar emot barn mellan 5 och 13 år, som under fyra dagar får prova på sporterna

tennis, friidrott, fotboll, basket, dans och innebandy.

– Det blir lite av varje sport varje dag. Dagarna går snabbt och alla är väldigt förväntansfulla.

I slutet av dagen är barnen trötta, men nöjda, säger Lawrence som är lägerledare på

Uppsala sports camp.

Lawrence håller själv i friidrotten och leder lägret tillsammans med de andra lägerledarna.

Theia Schytzer är en av dem, som kommer att hålla i danspassen. Hon har själv dansat hela

livet, främst inom stilarna hiphop och feminine vibe. Under lägret får barnen lära sig en

koreografi, som de kommer att visa på en dansuppvisning för sina familjer sista lägerdagen.

– Det är jätteroligt att jobba med barn. De är så ärliga och nyfikna och tycker att det är kul

att få röra på sig på olika sätt, säger Theia.

För att vara med på lägret krävs ingen förkunskap. Poängen är att man ska få prova på olika

sporter och övningarna anpassas till olika nivåer. Fokuset är på rörelseglädje och att man får

utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Lawrence har varit tränare för barn i sport länge men nu är det främst inom tennisklubben

Uppsala tennis academy, som Hela staden tidigare skrivit om. Det bästa med att leda barn

och unga är att få se dem utvecklas, klara saker de inte först klarat och få ett ökat

självförtroende.

– Det kan nästan ge gåshud när man får träffa samma barn över en längre tid, och se hur de

växer och klarar nya utmaningar.

Lägret på höstlovet kommer att hålla till både inne i Svandammshallarna och ute i

stadsträdgården, samt på studenternas IP. Att barn och unga rör sig allt mindre är ett känt problem, som påverkar hälsan på både lång och kort sikt. Anledningarna kan vara många, men ofta läggs skärmarna fram som en trolig anledning till att unga blir mer stillasittande. Lawrence vågar inte säga själv om det är något han själv ser, men han har efter att ha jobbat med barn länge märkt att många av barnen har kortare uppmärksamhetsspann än för några år sedan.

– De har svårare att hålla fokus på en sak under längre tid, utan det krävs ständigt nya

intryck och instruktioner för att hålla kvar fokuset.

Just därför tycker Lawrence att det är viktigt att hitta det lustfyllda i sport och rörelse, och att

det inte alltid ska handla om tävling. Och han är helt övertygad om att det alltid finns någon

sport som passar alla.

– Allt passar inte alla, men det finns alltid något som passar alla. Det är därför vi vill låta barn

få prova på många olika sporter. Oftast är det någon eller några sporter som ett barn tycker

är extra kul, säger han.

Skian – en av Roslagens pärlor – bjöd in till fest

Publicerad 2026-07-15 – av Anna Löfving

Mia Allwin, som arbetar i Uppsala och bor i Stockholm, har sedan hon var liten tillbringat somrarna i den vackra orten Skian, strax utanför Östhammar. Det började med att hennes föräldrar hyrde ett hus där redan på 60-talet och när Mia blev äldre köpte hon och hennes man Patrik en egen tomt i området.

– Jag älskar Skian, säger Mia med ett leende. Det är vackert, lugnt, mysigt och med en härlig gemenskap grannarna emellan.

Det finns ungefär 150 hus i området och de allra flesta är sommargäster. Några bor där hela året, men skillnaden mellan vinter och sommar är stor. Mia tycker det är fint att komma dit även när det mörknar och blir kyligare, men allra bäst trivs hon och hennes man på somrarna. Så fort våren och värmen är på väg reser de dit.

– Man kopplar av på ett annat sätt än hemma i stan, samtidigt som det alltid finns att göra.

För att alla ska känna sig hemma i Skian och få chans att lära känna varandra började paret, tillsammans med några andra familjer, för några år sedan att arrangera särskilda sommarfester. Eftersom en hel del nya människor hade flyttat in kändes det angeläget att ses under glada och avslappnade former för att lära känna varandra. I år är det femårsjubileum för sommarfesterna och Mia berättar om upplägget.

– Vi håller till hos en familj, som har sin stuga precis vid havet och där många får plats. I år var vi ungefär 120 gäster stycken som deltog.

Planerandet har pågått sedan i vintras och eftersom arrangörerna bor på olika ställen i landet har man mest setts genom teamsmöten. Också det är ett sätt att hålla kontakten och bygga gemenskap bland sommargästerna i Skian.

– Det är ganska mycket arbete med att få ihop allting, men väldigt roligt, säger Mia. Särskilt eftersom responsen från alla är stor.

Ett viktigt inslag i arrangemanget är att hitta sponsorer, främst företagare i Östhammar- och Öregrundsområdet, som kan bidra med vinster och annat som behöver köpas in. Mia säger att samarbetet med företagare också är ett sätt att lyfta fram eldsjälar i trakterna runt Skian.

– Nästa år ska vi bjuda in alla som sponsrar vår fest, så att de själva får berätta om sin verksamhet.

Festen ägde i år rum lördagen den 9 juli och turligt nog var vädret väldigt bra. Under hela dagen deltog grannarna i olika lekar, tävlingar och samarbeten och framåt kvällen blev det dans. Den här sommarens fest blev lite extra speciell.

– Lekar och dans fick samsas med Norges stora match i fotbolls-VM, vilken ju många vill titta på.  Ralf och Emma hade fixat en stor bildskärm i båthuset, dit de som var intresserade begav sig.

Aktiviteter som erbjuds var til exempel pil- och stövelkastning, gissningslekar och diktskrivande. Maten som intogs hade deltagarna själva med sig, men det bjöds också på hemgjord sockerkaka och glass till efterrätt. Även om just den här festen är exklusiv för de som bor i Skian avslutar Mia med att hälsa alla välkomna till en av Roslagens verkliga pärlor. Här kombineras vacker natur, enskilda platser med sköna dopp från bryggor och klippor med sång, musik, fest och gemenskap och en sammanhållning – iallafall i det område som Mia känner väl till – som knappt går att hitta någon annanstans.

– Vi är så glada över att få tillbringa våra somrar här och välkomnar alla hit vilken vacker sommardag som helst!

/Anna Löfving

Rörelseglädje för alla

Publicerad 2026-06-06 – av Anna Löfving

Torsdagen den 28 maj samlades över tvåhundra taggade barn i den soliga Årstaparken för att delta i Hugoloppet, loppet där alla kan vara med. Loppet arrangerades i Uppsala för femte året, och fem anpassade skolor var med och rullade, sprang eller gick i mål.

I Årstaparken står en klunga av lärare, en ninja turtle och en Superman. De stämmer av det sista förberedelserna, och snart börjar elever och personal från de anpassade skolorna i Årsta, Johannesbäck, Östra Stenhagen, Berga och Gottsunda anlända för att delta i Hugoloppet. Under Supermandräkten finns Maria Nordmark, verksamhetsledare för Hugolppet. Över tvåhundra elever har anlänt och väntar i klungor på att något ska hända, när Maria ställer sig framför dem och greppar en megafon. Det har blivit dags för uppvärmning.

– Är ni redo? ropar hon mot havet av elever och får ett jublande “JAA” till svar.

Anna Brandberg, lärare på Gottsunda anpassad skola och Lotta Gradin, lärare på Gottsunda och Johannesbäck anpassade skolor, leder uppvärmningen. De skruvar upp volymen på högtalaren och visar rörelserna i takt till musiken, vända mot havet av elever.

Hugoloppet arrangeras av Glädjeruset, ett lopp där alla kan vara med, oavsett om man springer, rullar eller går. Hugoloppet riktar sig specifikt till anpassade grund- och gymnasieskolor med målet att skapa rörelse och sänka tröskeln till fysisk aktivitet, oavsett förutsättningar.

Några av eleverna som deltar i loppet är Valter, Adam, Tilda och Asmau. De är alla taggade på att köra igång och tycker det är roligt att träffa så många andra barn.

– Det har blivit en jätterolig tradition som både eleverna och vi lärare ser fram emot, säger Anna.

För många elever är det stort att få genomföra loppet och få en fin medalj, och att få träffa elever från andra skolor. Att det är så många skolor och barn som deltar gör också att det skapas en festlig stämning.

– Det betyder jättemycket för barnen och de känner sig stolta att få delta i ett riktigt proffsigt arrangerat lopp, säger Lotta.

Uppvärmda och redo har det blivit dags att röra sig mot startlinjen. Starten går på Annas signal i megafonen, och med ett ståhej beger sig alla iväg, påhejade av varandra. Snabbt sticker de mest taggade iväg, tätt följda av ytterligare tvåhundra elever som tar sig runt banan i sin egen takt.

Maria berättar att Hugoloppet arrangeras årligen på omkring 10-15 orter i lite större skala, där loppet i Uppsala är det som blivit störst hittills. Många skolor, hela 120 stycken förra året, arrangerar också Hugoloppet på egen hand med stöd från arrangörerna.

– Det är fantastiskt roligt att göra detta, och för många barn blir det något återkommande att se fram emot. Det är också väldigt enkelt arrangerat och helt kostnadsfritt för skolorna, säger Maria.

I målgången möts eleverna av applåder och jubel, och får en medalj runt halsen. Några elever har inte fått nog – de kör ett varv till.

/Emma Tapper