För några veckor sedan skrev Hela staden på den här sidan om Exercitiehuset i Uppsala. Det uppfördes på 1600-talet och låg ungefär på den plats där dagens universitetshus ligger. Universitets- och rikskansler Axel Oxenstierna ansåg att unga adelsmän som studerade vid universitetet också skulle utbildas i idrotter som fäktning och ridning samt inom dans. De skulle kunna föra sig vid utländska hov. För dessa unga män ordnades alltså en övningsbana här, men något hus att gymnastisera i fanns inte då.
I början av 1800-talet uppstod intresset för gymnastik på riktigt, och det berodde mycket på gymnastikpedagogen och skalden Per Henrik Ling, som levde mellan 1776 och 1839. Han har kallats ”den svenska gymnastikens fader”, och han grundade och var första föreståndare för Gymnastiska centralinstitutet, som nu heter Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
Vid Exercitiehuset Uppsala fanns alltså inget utrymme för gymnastik utan i stället gjordes under 1800-talet ett rum i Gustavianum om till gymnastiksal. Men studenterna i Uppsala blev fler och fler och i slutet av 1800-talet flyttade verksamheten över till Katedralskolans gymnastiksal och till olika lokaler i staden, som studenterna själva ordnat.
Mycket aktiv i frågan om gymnastiklokal – i första hand för studenterna – var professorn i fysiologi Frithiof Holmgren (1831-1897). Han bildade 1874 Uppsala studenters gymnastiska förening och var dess ordförande fram till sin död. Arkitekten Ture Stenberg anlitades och han ritade både ett gymnastikhus och en idrottsplats, nuvarande Studenternas IP. Den sistnämnda invigdes 1909 och året därpå var gymnastikhuset klart och kunde invigas den 3 mars. Det var då ett av Sveriges modernaste, byggt i jugendstil och öppet för alla. Att i samma byggnad kombinera gymnastiksal med simhall var något nytt. Den nya ”Uppsala studenters idrottsförening” skötte idrottsplatsen.
Gymnastikhuset har under årens lopp byggts om invändigt flera gånger. Omklädningsrum för damer fanns inte från början men har tillkommit. På 1930-talet byggdes en tennishall, ritad av arkitekten Ture Wennerholm (1892–1957). Den invigdes 1937 under namnet ”Kårens tennishall”, men har också kallats ”Studenternas tennishall”. Den räknas som en av Uppsalas första funktionalistiska byggnader.
I tennishallen har det inte bara spelats tennis. Den 17 februari 1939 hölls där det så kallade bollhusmötet. Studenterna hade bjudit in lärare och universitetskansler ”för att diskutera och taga ställning till statsmakternas eventuella beviljande av inrese-, uppehålls- och arbetstillstånd i riket för viss utländsk, framförallt intellektuell arbetskraft”. Arbetskraften bestod av ett mindre antal tyska, judiska läkare.
Studenthälsans aktiviteter flyttade år 2009 till den nybyggda Campus 1477 vid Blåsenhus. Varför 1477? Svar: Uppsala universitet grundades år 1477.
/Birgitta Markendahl





