Norra Kvarngärdet – en massa gator med kvarnanknytning

Uppdaterad 2026-03-25, Publicerad 2026-03-25 – av öfre slotts media
3 min läsning

I dag är Uppsala Sveriges fjärde största stad med nästan 250 000 invånare.  På 1960-talet var den sjunde största med ungefär 73 000, men under det årtiondet skedde mycket - främst i stadens nordostliga delar, där Norra Kvarngärdet ligger.

I två omgångar under slutet av 1950- och början av 1960-talet ritades planer för byggnation på Norra Kvarngärdet, som vid den tiden var så gott som obebyggt. Arkitekt Stig Ancker, 1908-1992, ritade hus som sedan Uppsalahem lät bygga där – de första på våren 1961. Dåliga grundförhållanden gjorde att inga höghus byggdes utan uteslutande tvåvåningshus. Den typ av hus hade Byggnadsstyrelsen tidigare ansett vara oekonomiskt att bygga, men då man här slapp dyra kostnader för djup pålning gick förslaget igenom.

Fil. dr Anna Vikstrand skrev i augusti 2009 i ”En arkitekturhistorisk analys och värdering av ett bostadsområde statt i förändring”, att Norra Kvarngärdet med största sannolikhet är Sveriges första större område som bebyggdes med tätt liggande, låga flerfamiljshus. Området anses så viktigt att det har klassats som riksintresse, det vill säga skyddat och viktigt ur nationell synvinkel.

Vid institutionen för arkitektur vid KTH lade Mats Edblom och Christina Engdahl 1966 fram en licentiatavhandling om hur de boende uppfattar trafik- och insynsproblem samt inköpsmöjligheter i tätbebyggda områden med tvåvåningshus. De hade velat höra sig för i olika bostadsområden med tät bebyggelse, men det gick inte eftersom det vid tiden knappt fanns ”några dylika utförda i Sverige utom ett, nämligen Norra Kvarngärdet i Uppsala”.

Norra Kvarngärdet är naturligtvis genomkorsat av gator namngivna utifrån olika aspekter, och om inte namnet Kvarngärdet skulle färga av sig i några gatunamnen vore det konstigt. Vad Liggargatan och Lurgatan har med kvarnar att göra kanske inte alla känner till. Men Mats Wahlberg vet. Han är docent i nordiska språk, särskilt ortnamnsforskning, och före detta forskningschef vid Namnarkivet. Hans forskning är inriktad på uppländska ortnamn och han har delat med sig av sin forskning, bland annat i boken Uppsalas gatunamn.

Liggargatan fick – som alla andra ”kvarnnamn” – sitt namn 1960. Den har fått  det efter den undre av de två kvarnstenarna – den som ligger fast.

Att Hjulgatan har med kvarnar att göra förstår alla. Förr placerades vattenhjul i strömmande vatten för att driva kvarnen. Vattenkraften fick hjulet att rotera, och via axlar och kugghjul överfördes den till kvarnstenarna.

När det gäller betydelsen av Kvarnhästgatan skriver Wahlberg att ordet kvarnhäst är flertydigt. Det hade olika betydelser beroende på var i landet det brukades. En enkel förklaring är att det helt enkelt var en häst som drev kvarnen.

Varifrån Kvarnskogatan har fått sitt namn är svårt att gissa. Men Wahlberg hjälper oss: ”En kvarnsko är en skakande ränna, som leder det som skall malas från kvarntratten ned i den övre kvarnstenens öga.”

De två kvarnstenarna går igen också i gatunamnet Löpargatan. Här är det den övre, rörliga av de två kvarnstenarna som gett namn till gatan.

Lurgatan har ingenting med verbet lura att göra. I västra Sverige, Norrland och Norge är en kvarnlur kvarnstenarnas infattning och underlag.

Namnet Trattgatan är enkelt att förklara. Den tratt som säden hälldes genom när den skulle malas kallades kvarntratt.

”Uppsalahem” skriver på sin hemsida: ”Kvarngärdet har under åren 2008-2014 genomgått en omfattande förnyelse såväl invändigt i lägenheterna som utvändigt, med fina upprustade gårdsmiljöer. Målet är att efter ombyggnaden kunna erbjuda moderna, funktionella och energieffektiva lägenheter.”

Men gatornas namn har inte ändrats.

/Birgitta Markendahl

Villa Göth – arkitekten Lennart Holms första hus

Publicerad 2026-07-08 – av öfre slotts media
3 min läsning

I slutet av den senaste artikeln på den här sidan nämndes ”Villa Göth” och det är ett så intressant hus att det får vara med även den här veckan.

Under 1930-talet ritade Sveriges arkitekter hus som krävde dyrt material medan de under 1940-talet, påverkade av kriget, tvingades rita hus som krävde billigare material. Det blev en mjukare stil som kallades ”folkhemsarkitektur”. I början av 1940-talet grundade Ingvar Kamprad IKEA och alla vet vad som kännetecknar de möblerna.

I början av 1950-talet kom från England en ny arkitekturstil som i Sverige kallades ”The new brutalism”, och Villa Göth lär ha varit den byggnad för vilken begreppet myntades. Arkitekterna strävade efter att göra enkla och funktionella byggnader, vars former varken kunde ge associationer eller skapa känslor. Lennart Holm och Bengt Edman ritade 1950 huset till Holms morbror Elis Göth. Ny mark hade brutits inom arkitekturen och begreppet nybrutalism var myntat.

När Villa Göth för några år sedan var till salu sa mäklaren enligt UNT: ”Det är något för dem som vill kunna säga 'Det här har bara vi.’ ”

Karl Johan Eklund, länsantikvarie i Uppsala län, har skrivit om tillkomsten av Villa Göth och varför det blev ett byggnadsminne. Många har ifrågasatt att ett så nytt hus klassats som byggnadsminne, men Eklund hävdar att det inte finns några anvisningar om ett hus ålder, men huset i fråga ska ”vara synnerligen märkligt”.

Arkitekturhistorikern Eva Rudberg har också uttalat sig om Villa Göth och hävdar att det är en av de få byggnader som placerat Sverige på den internationella arkitekturhistoriens karta. ”Byggnaden har kommit att bli symbol för och är det första exemplet på den riktning inom arkitekturhistorien som kallas ’brutalism’. Begreppet står både för ett förhållningssätt och ett arkitektoniskt uttryck. Det innebär en klarhet och enkelhet i funktionalismens kompromisslösa anda, resursmedvetenhet och funktionsuppfyllande i planlösningar, materialval och konstruktioner.”

En originell lösning som tillämpats i Villa Göth är att ytterväggarna och de bärande innerväggarna är murade i halvstenstegel. Det betyder att man använder en halv tegelsten vid murning för att till exempel avsluta hörn eller skapa vackra mönster. En halv tegelsten kallas också koppsten. Innerväggarna ser ut som ett slags vertikalt blixtlås som bildas av tegelstenarnas kortsidor när de går ut i ytterfasaden. ”Det finns inget romantiskt eller insmickrande i denna praktiska och genomtänkta byggnad”, säger Eklund.

Omkring 1950, när villan byggdes, var Elis Göth vd för Pharmacia som nu hade lokaliserats till Uppsala, främst för att kunna samarbeta med forskare vid Uppsala universitet. Göth hade av Uppsala kommun blivit anvisad en tomt på Kåbo gärde och systersonen Lennart Holm, nybliven arkitekt, fick uppdraget att rita ett hus, vilket han alltså gjorde tillsammans med kollegan Bengt Edman. Göth önskade få en funktionell bostad för en sin familj men också rejäla utrymmen för representationen som krävdes av en Pharmaciachef. Under hösten 1950 byggdes villan under den välkände byggmästaren Nils Jorilds ledning, och vid årsskiftet 1951 var den inflyttningsklar.

Den dominerande arkitekten i Uppsala hade under många år varit Gunnar Leche, vars hus inte alls såg ut som detta nya i Kåbo. När han fick se ritningarna i samband med bygglovsansökan, lär han ha sagt: "Det är tur att det finns träd.” Folk i allmänhet var också lite undrande inför detta nya hus, som i folkmun kom att kallas ”transformatorstationen”.

Hur länge Villa Göth sedan var i familjen Göths ägo finns inga uppgifter om, men att den senaste ägaren övertog den 2018 finns belägg för.

/Birgitta Markendahl

Kåbo – många arkitekters verk

Publicerad 2026-06-18 – av öfre slotts media
4 min läsning

Uppsala är i dag en stor stad indelad i mer än 80 områden och stadsdelar. En av dem är Kåbo, som tidigare hette Kåbo gärde och var en by i Bondkyrka socken. Dagens uppsalabor säger att man bor ”på Kåbo”. Ja, ett gärde bor man ju ”på”. Kåbo gärde tillhörde ursprungligen Uppsala slott, men domprosten, ärkebiskopen och ärkedjäknen disponerade också vissa delar av det.

Första gången området omtalas i skrift är 1278, då domprosten i Uppsala Andreas And fick en jordlott i det som nu heter Kåbo. And var en betydelsefull person som under några år i början av 1300-talet bland annat var riksråd, det vill säga kungens rågivare. I Uppsala lever hans minne kvar genom äldreboendet Stiftelsen Andreas Ands minne på Luthagen: ”Det familjära äldreboendet med den goda maten”. Det har funnits här ända sedan 1925.

Ortnamnsforskaren Mats Wahlberg skriver i sin bok om Uppsala gatunamn att Kåbo, som 1316 hette de Kaby och senare Koby, på 1500-talet fick namnet Kåbo gärde. Han funderar på om ”Ka” kan ha något med ordet kaja att göra. De många kajorna fanns förmodligen på gärdena här redan då, men han hittar inget belägg för detta.

Wahlberg skriver att Kåbo år 1548 låg ”väster om Kungsgärdet och 1556 hart under slottet”. På en karta från 1699 över Uppsala stads åkrar var Kåbo Gärdet ett område innanför nuvarande Norbyvägen, Kåbovägen, Döbelnsgatan och Dag Hammarskjölds väg. Wahlberg skriver också: ”I senare tid har man med Kåbo gärde avsett området för nuvarande Kåbo villastad.” Nu bor där omkring 3 000 personer – i stora villor ritade av olika arkitekter. Några få hus är från 1800-talet men de allra flesta ritades under 1900-talet av olika namnkunniga arkitekter. Eftersom villorna ofta går i arv i generationer är det sällan några till salu, men de som bjuds ut är dyra.

På 1910-talet började Kåbo bebyggas och den första arkitekten var Per Hallman, som också var Stockholms förste stadsplanedirektör. Han var  specialist på stadsplaner och ivrade för moderna och sunda idéer på detta område. Stadsdelen ligger mellan olika universitetsområden, och de första som bodde där var professorer och universitetslärare men också militära tjänstemän.

Viktor Holmgren var en annan för Uppsala och Kåbo betydelsefull arkitekt som levde mellan 1882 och 1957. Han hade varit lärling hos den välkände arkitekten Ture Stenberg, som omnämnts i dessa spalter i många olika sammanhang. När Stenberg gått bort övertog Holmgren rörelsen, och år 1909 ritade Holmgren Zoologen i Uppsala och under 1920-talet flera villor i Kåbo.

Arkitekten Gunnar Leche ligger bakom ett flertal stora villor i Kåbo och gjorde flera tillbyggnader på villor i det området. Radhusen på Slöjdgatan ligger han också bakom. För fyra år sedan såldes en trevåningsvilla i Kåbo från 30-talet, ritad av honom. Utropspriset var 14 800 000 kronor.

En annan känd arkitekt var Albin Brag som levde mellan 1878 och 1937. Han har genom de hus han ritade satt spår i många städer i Sverige och i Uppsalas Kåbo. För några år sedan såldes en 320 kvadratmeter stor, röd nio-rumsvilla på Södra Rudbecksgatan med ett utgångspris på 21 miljoner kronor där. Huset är ett av de första som byggdes på gatan och enligt mäklaren är det ovanligt att sådana villor lämnar släkten.

Sten Hummel-Gummælius var stadsarkitekt ett antal år i både Enköping och Sala och drev samtidigt en egen arkitektverksamhet i Uppsala från 1939. Han ritade bland annat Uplands och Smålands nationer, Salabackekyrkan,  Eriksbergskyrkan och Domprostgården. Det välkända Bror Hjorts hus i Kåbo ritade han i början av 1940-talet i samråd med familjen Hjort.

Bengt Edman & Lennart Holm är arkitektduon som bland annat ritat Villa Göth på Döbelnsgatan i Kåbo, 1950. Det var från början Pharmaciachefen Elis Göths bostad och är klassat som byggnadsminne. Huset har gett upphov till beteckningen brutalism, en stil som uppkom i England i början av 1950-talet. Den kännetecknas av rå, oputsad betong, synliga konstruktioner och monumentala former.

/Birgitta Markendahl

Här hålls Uppsalastudenternas hälsa i trim

Uppdaterad 2026-05-28, Publicerad 2026-05-26 – av öfre slotts media
2 min läsning

För några veckor sedan skrev Hela staden på den här sidan om Exercitiehuset i Uppsala. Det uppfördes på 1600-talet och låg ungefär på den plats där dagens universitetshus ligger. Universitets- och rikskansler Axel Oxenstierna ansåg att unga adelsmän som studerade vid universitetet också skulle utbildas i  idrotter som fäktning och ridning samt inom dans. De skulle kunna föra sig vid utländska hov. För dessa unga män ordnades alltså en övningsbana här, men något hus att gymnastisera i fanns inte då.

I början av 1800-talet uppstod intresset för gymnastik på riktigt, och det berodde mycket på gymnastikpedagogen och skalden Per Henrik Ling, som levde mellan 1776 och 1839. Han har kallats ”den svenska gymnastikens fader”, och han grundade och var första föreståndare för Gymnastiska centralinstitutet, som nu heter Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.

Vid Exercitiehuset Uppsala fanns alltså inget utrymme för gymnastik utan i  stället gjordes under 1800-talet ett rum i Gustavianum om till gymnastiksal.  Men studenterna i Uppsala blev fler och fler och i slutet av 1800-talet flyttade verksamheten över till Katedralskolans gymnastiksal och till olika lokaler i staden, som studenterna själva ordnat.

Mycket aktiv i frågan om gymnastiklokal – i första hand för studenterna – var professorn i fysiologi Frithiof Holmgren (1831-1897). Han bildade 1874 Uppsala studenters gymnastiska förening och var dess ordförande fram till sin död. Arkitekten Ture Stenberg anlitades och han ritade både ett gymnastikhus och en idrottsplats, nuvarande Studenternas IP. Den sistnämnda invigdes 1909 och året därpå var gymnastikhuset klart och kunde invigas den 3 mars. Det var då ett av Sveriges modernaste, byggt i jugendstil och öppet för alla. Att i samma byggnad kombinera gymnastiksal med simhall var något nytt.  Den nya ”Uppsala studenters idrottsförening” skötte idrottsplatsen.

Gymnastikhuset har under årens lopp byggts om invändigt flera gånger. Omklädningsrum för damer fanns inte från början men har tillkommit. På 1930-talet byggdes en tennishall, ritad av arkitekten Ture Wennerholm (1892–1957). Den invigdes 1937 under namnet ”Kårens tennishall”, men har också kallats ”Studenternas tennishall”. Den räknas som en av Uppsalas första funktionalistiska byggnader.

I tennishallen har det inte bara spelats tennis. Den 17 februari 1939 hölls där det så kallade bollhusmötet. Studenterna hade bjudit in lärare och universitetskansler ”för att diskutera och taga ställning till statsmakternas eventuella beviljande av inrese-, uppehålls- och arbetstillstånd i riket för viss utländsk, framförallt intellektuell arbetskraft”. Arbetskraften bestod av ett mindre antal tyska, judiska läkare.

Studenthälsans aktiviteter flyttade år 2009 till den nybyggda Campus 1477 vid Blåsenhus. Varför 1477? Svar: Uppsala universitet grundades år 1477.

/Birgitta Markendahl

Grillska gården – enda bevarade stadsgården i Uppsala

Publicerad 2026-05-06 – av öfre slotts media
2 min läsning

I den anrika staden Uppsala finns det mängder av hus med historisk tyngd. Domkyrkan, Slottet och Carolina Rediviva är några av dem. Men av så kallade stadsgårdar finns det en enda bevarad och det är Grillska gården. Den ligger längs med Trädgårdsgatan och Slottsgränd i kvarteret Munken i centrala Uppsala. En tomt med bostadshus och ekonomibyggnader, som ofta bildade en sluten fyrkant runt en innergård, kallas stadsgård.

Släkten Grill, som har gett namn till gården, härstammar från Tyskland och anfadern hette Andreas Grill. Släkten inflyttade till Sverige på 1600-talet. Sonsonen Anthoni Grill var guldsmed och blev chef för Rikets myntverk. Hans söner blev grosshandlare och räknas till den så kallade Skeppsbroadeln i Stockholm under 1700-talet. Namnet kommer av att många av dem hade sina kontor och bostäder samt lager och magasin vid Skeppsbron i Gamla stan.

Vem som lät bygga Grillska gården i Uppsala är inte helt klart, men flera källor uppger att Claes Grill, som levde mellan 1705 och 1767, startade bygget. Den nuvarande byggnaden stod färdig 1766. Bakom sådana ståndsmässiga bostäder stod ofta förmögna bruksägare, som skaffade sig bostäder att ha vid besöken inne i staden. Familjen Grill ägde bland annat Österby bruk. Vid resor mellan bruken och Stockholm kunde det också vara bra att ha ett hus i Uppsala att mellanlanda i. Många sådana hus har rivits och ersatts av moderna byggnader.

Grillska husets huvudbyggnad är det hus som ligger längs med Trädgårdsgatan. Det var ursprungligen i trä och rödmålat med den klassiska slamfärgen från Falu koppargruva. Putsen fick det vid en ombyggnad 1861.

Den andra stora byggnaden är ett stenhus som från början endast hade två våningar. Bottenvåningen innehöll gårdens stall och brygghus, och valvbågarna påminner om hur det kan ha sett ut då för länge sedan. Ett putsat envåningshus tillhör också gården. Flera gånger har grävskoporna varit farligt nära Grillska gården, men den har räddats för eftervärlden och är nu renoverad och i gott skick.

I dag ägs och förvaltas allt av bostadsrättsföreningen Grillska gården. Fram till 2013 ägdes Brygghuset av Röda korset som hade kontor där. Nu är Newmaninstitutet ägare av fastigheten. I stall- och fähuslängan har Röda korsets uppsalaförening kontor och här finns även deras mötesplats Träffpunkten för social verksamhet.

/Birgitta Markendahl