Uppsala slott – ett av Uppsalas främsta landmärken

”Som en ’Vasaborg’ ligger Televerkets hus i hörnet av Bangårdsgatan och Kungsängsgatan i centrala Uppsala.” Så skriver Länsstyrelsen Uppsala om detta hus, som inte väcker stort uppseende i dag. Huset är i fyra våningar och byggdes 1916-1917 i den nationalromantiska stil som hade slagit igenom inom arkitekturen på 1910-talet.

Fasaden i Televerkets hus är av mörkt, handslaget tegel. Det sistnämnda tillverkades genom en metod där blöt lera släpptes ner i en form för att brännas. På så sätt fick man fram en känsla av att det var gjort för hand med naturliga färgskiftningar och en schattering som gav ytan liv. Det var ett sätt att få sådana byggnader att se ålderdomliga ut. Huset har burspråk, det vill säga utbyggnader från den vanliga väggen med fönster – stora och småpröjsade. En spröjs är en list som delar ett fönster, och förr i tiden användes spröjs för att sätta samman många små glasrutor till ett stort fönster.

Arkitekten bakom Televerkets hus hette Aron Johansson och han levde mellan 1860 och 1936. Han var på sin tid en mycket omtalad och uppskattad arkitekt. Hans livsöde är intressant. Fadern var torpare i Småland och utvandrade med sin hustru till USA 1877. Då var sonen 17 år och tydligen en talang av stora mått. Han fick understöd av olika mecenater, bland andra den kände köpmannen och donatorn James Dickson. Aron Johansson var i slutet av 1800-talet en av Sveriges mest anlitade arkitekter. Allra mest känd för att han ritade både riksdags- och riksbankshuset i Stockholm 1894. Riksdagshuset användes första gången vid 1905 års riksdag. Bankbyggnaden var klar 1906. På 1920-talet ritade han telegrafhus i Lund och Halmstad. Det sistnämnda är ganska likt Uppsalas.

Länge var den stora byggnaden i centrum stadens telefon- och telegrafverksamhet, och i början av 1920-talet kunde omkring 10 000 lokalanslutningar administreras härifrån.

Ända fram till 1950-talet kunde uppsalabor utan egen telefon (till exempel studenter) gå till Televerkets hus i hörnet av Bangårdsgatan och Kungsängsgatan för att ringa. Där fanns det tysta hytter att gå in i när samtalet var klart att kopplas. Man kunde välja mellan vanligt samtal (som kunde ta timmar att få fram om det var kö på linjerna) eller ett dyrare il-samtal för att gå före i kön. När samtalet var över betalade man till någon av telefonisterna som arbetade där.

Televerkets hus användes av Televerket fram till 1977 och hade då kapacitet för omkring 10 000 abonnenter. I dag ägs huset av Uppsala akademiförvaltning, en fristående organisation som förvaltar stiftelser med anknytning till Uppsala universitet.

Det finns flera anledningar till att Televerkets hus är ett byggnadsminne:

Den till det yttre välbevarade byggnaden har ett betydande arkitekturhistoriskt värde som en av få nationalromantiska byggnader i Uppsala.

Byggnaden berikar intrycket av arkitektonisk mångfald i stadsdelen.

Televerkets hus berättar om teknikens historia, telefonens och kommunikationens historia och har såsom telefon- och telegrafstation ett stort kultur- och teknikhistoriskt värde.

I dag är Televerkets hus en modern kontors- och affärsfastighet i kvarteret Draken och ägs och förvaltas av Uppsala Akademiförvaltning. Det är en attraktiv plats för kommersiella verksamheter. Bland välkända kontorshyresgäster genom åren kan exempelvis Sveriges Radio nämnas.

Tidigare har det i gatuplanet varit klassiska skomakerier och hantverksbutiker och nu finns där butiker av olika slag.

/Birgitta Markendahl

I slutet av den senaste artikeln på den här sidan nämndes ”Villa Göth” och det är ett så intressant hus att det får vara med även den här veckan.

Under 1930-talet ritade Sveriges arkitekter hus som krävde dyrt material medan de under 1940-talet, påverkade av kriget, tvingades rita hus som krävde billigare material. Det blev en mjukare stil som kallades ”folkhemsarkitektur”. I början av 1940-talet grundade Ingvar Kamprad IKEA och alla vet vad som kännetecknar de möblerna.

I början av 1950-talet kom från England en ny arkitekturstil som i Sverige kallades ”The new brutalism”, och Villa Göth lär ha varit den byggnad för vilken begreppet myntades. Arkitekterna strävade efter att göra enkla och funktionella byggnader, vars former varken kunde ge associationer eller skapa känslor. Lennart Holm och Bengt Edman ritade 1950 huset till Holms morbror Elis Göth. Ny mark hade brutits inom arkitekturen och begreppet nybrutalism var myntat.

När Villa Göth för några år sedan var till salu sa mäklaren enligt UNT: ”Det är något för dem som vill kunna säga 'Det här har bara vi.’ ”

Karl Johan Eklund, länsantikvarie i Uppsala län, har skrivit om tillkomsten av Villa Göth och varför det blev ett byggnadsminne. Många har ifrågasatt att ett så nytt hus klassats som byggnadsminne, men Eklund hävdar att det inte finns några anvisningar om ett hus ålder, men huset i fråga ska ”vara synnerligen märkligt”.

Arkitekturhistorikern Eva Rudberg har också uttalat sig om Villa Göth och hävdar att det är en av de få byggnader som placerat Sverige på den internationella arkitekturhistoriens karta. ”Byggnaden har kommit att bli symbol för och är det första exemplet på den riktning inom arkitekturhistorien som kallas ’brutalism’. Begreppet står både för ett förhållningssätt och ett arkitektoniskt uttryck. Det innebär en klarhet och enkelhet i funktionalismens kompromisslösa anda, resursmedvetenhet och funktionsuppfyllande i planlösningar, materialval och konstruktioner.”

En originell lösning som tillämpats i Villa Göth är att ytterväggarna och de bärande innerväggarna är murade i halvstenstegel. Det betyder att man använder en halv tegelsten vid murning för att till exempel avsluta hörn eller skapa vackra mönster. En halv tegelsten kallas också koppsten. Innerväggarna ser ut som ett slags vertikalt blixtlås som bildas av tegelstenarnas kortsidor när de går ut i ytterfasaden. ”Det finns inget romantiskt eller insmickrande i denna praktiska och genomtänkta byggnad”, säger Eklund.

Omkring 1950, när villan byggdes, var Elis Göth vd för Pharmacia som nu hade lokaliserats till Uppsala, främst för att kunna samarbeta med forskare vid Uppsala universitet. Göth hade av Uppsala kommun blivit anvisad en tomt på Kåbo gärde och systersonen Lennart Holm, nybliven arkitekt, fick uppdraget att rita ett hus, vilket han alltså gjorde tillsammans med kollegan Bengt Edman. Göth önskade få en funktionell bostad för en sin familj men också rejäla utrymmen för representationen som krävdes av en Pharmaciachef. Under hösten 1950 byggdes villan under den välkände byggmästaren Nils Jorilds ledning, och vid årsskiftet 1951 var den inflyttningsklar.

Den dominerande arkitekten i Uppsala hade under många år varit Gunnar Leche, vars hus inte alls såg ut som detta nya i Kåbo. När han fick se ritningarna i samband med bygglovsansökan, lär han ha sagt: "Det är tur att det finns träd.” Folk i allmänhet var också lite undrande inför detta nya hus, som i folkmun kom att kallas ”transformatorstationen”.

Hur länge Villa Göth sedan var i familjen Göths ägo finns inga uppgifter om, men att den senaste ägaren övertog den 2018 finns belägg för.

/Birgitta Markendahl

Uppsala är i dag en stor stad indelad i mer än 80 områden och stadsdelar. En av dem är Kåbo, som tidigare hette Kåbo gärde och var en by i Bondkyrka socken. Dagens uppsalabor säger att man bor ”på Kåbo”. Ja, ett gärde bor man ju ”på”. Kåbo gärde tillhörde ursprungligen Uppsala slott, men domprosten, ärkebiskopen och ärkedjäknen disponerade också vissa delar av det.

Första gången området omtalas i skrift är 1278, då domprosten i Uppsala Andreas And fick en jordlott i det som nu heter Kåbo. And var en betydelsefull person som under några år i början av 1300-talet bland annat var riksråd, det vill säga kungens rågivare. I Uppsala lever hans minne kvar genom äldreboendet Stiftelsen Andreas Ands minne på Luthagen: ”Det familjära äldreboendet med den goda maten”. Det har funnits här ända sedan 1925.

Ortnamnsforskaren Mats Wahlberg skriver i sin bok om Uppsala gatunamn att Kåbo, som 1316 hette de Kaby och senare Koby, på 1500-talet fick namnet Kåbo gärde. Han funderar på om ”Ka” kan ha något med ordet kaja att göra. De många kajorna fanns förmodligen på gärdena här redan då, men han hittar inget belägg för detta.

Wahlberg skriver att Kåbo år 1548 låg ”väster om Kungsgärdet och 1556 hart under slottet”. På en karta från 1699 över Uppsala stads åkrar var Kåbo Gärdet ett område innanför nuvarande Norbyvägen, Kåbovägen, Döbelnsgatan och Dag Hammarskjölds väg. Wahlberg skriver också: ”I senare tid har man med Kåbo gärde avsett området för nuvarande Kåbo villastad.” Nu bor där omkring 3 000 personer – i stora villor ritade av olika arkitekter. Några få hus är från 1800-talet men de allra flesta ritades under 1900-talet av olika namnkunniga arkitekter. Eftersom villorna ofta går i arv i generationer är det sällan några till salu, men de som bjuds ut är dyra.

På 1910-talet började Kåbo bebyggas och den första arkitekten var Per Hallman, som också var Stockholms förste stadsplanedirektör. Han var  specialist på stadsplaner och ivrade för moderna och sunda idéer på detta område. Stadsdelen ligger mellan olika universitetsområden, och de första som bodde där var professorer och universitetslärare men också militära tjänstemän.

Viktor Holmgren var en annan för Uppsala och Kåbo betydelsefull arkitekt som levde mellan 1882 och 1957. Han hade varit lärling hos den välkände arkitekten Ture Stenberg, som omnämnts i dessa spalter i många olika sammanhang. När Stenberg gått bort övertog Holmgren rörelsen, och år 1909 ritade Holmgren Zoologen i Uppsala och under 1920-talet flera villor i Kåbo.

Arkitekten Gunnar Leche ligger bakom ett flertal stora villor i Kåbo och gjorde flera tillbyggnader på villor i det området. Radhusen på Slöjdgatan ligger han också bakom. För fyra år sedan såldes en trevåningsvilla i Kåbo från 30-talet, ritad av honom. Utropspriset var 14 800 000 kronor.

En annan känd arkitekt var Albin Brag som levde mellan 1878 och 1937. Han har genom de hus han ritade satt spår i många städer i Sverige och i Uppsalas Kåbo. För några år sedan såldes en 320 kvadratmeter stor, röd nio-rumsvilla på Södra Rudbecksgatan med ett utgångspris på 21 miljoner kronor där. Huset är ett av de första som byggdes på gatan och enligt mäklaren är det ovanligt att sådana villor lämnar släkten.

Sten Hummel-Gummælius var stadsarkitekt ett antal år i både Enköping och Sala och drev samtidigt en egen arkitektverksamhet i Uppsala från 1939. Han ritade bland annat Uplands och Smålands nationer, Salabackekyrkan,  Eriksbergskyrkan och Domprostgården. Det välkända Bror Hjorts hus i Kåbo ritade han i början av 1940-talet i samråd med familjen Hjort.

Bengt Edman & Lennart Holm är arkitektduon som bland annat ritat Villa Göth på Döbelnsgatan i Kåbo, 1950. Det var från början Pharmaciachefen Elis Göths bostad och är klassat som byggnadsminne. Huset har gett upphov till beteckningen brutalism, en stil som uppkom i England i början av 1950-talet. Den kännetecknas av rå, oputsad betong, synliga konstruktioner och monumentala former.

/Birgitta Markendahl