HER STORY – THE COAT

Publicerad 2026-06-10 – av öfre slotts media
2 min läsning

Den 5 juni öppnade utställningen HER STORY – THE COAT på Upplandsmuseet i Uppsala. Genom nordisk mytologi, konst, mode och återbruk skapar konstnären Maud Karlsson Lima de Faria en stark och samtida berättelse om kvinnors erfarenheter – då och nu. Utställningen visas till och med 17 januari 2027.

Utställningen ”HER STORY – THE COAT, Skogsrået, kvinnan, modet, konsten” tar avstamp i den nordiska myten om skogsrået och i en historisk hypotes om kvinnor som straffades och stöttes ut ur samhället. I centrum står berättelsen om kvinnan som blivit fråntagen sin plats, sin trygghet och sin röst – men som fortfarande bär kraft och närvaro.

Utställningen förenar kvinnohistoria med samtidens frågor om kropp, identitet, hållbarhet och mänskliga rättigheter. Här möts folklore, konst och mode i en omslutande och poetisk miljö där besökaren själv blir en del av berättelsen.

I centrum står Maud Karlsson Lima de Farias unika kappor – skapade av återbrukade material, handgjorda detaljer och traditionellt hantverk. Varje plagg bär spår av tidigare liv och blir samtidigt en symbol för skydd, styrka och självbestämmande.

– Jag ville skapa något vackert för den osynliggjorda kvinnan. Något som rymmer både sorg, styrka och omsorg, säger Maud Karlsson Lima de Faria.

Utställningen rör sig mellan mode, konstinstallation, berättelse och politisk kommentar. Feminism, återbruk och samtida frågor om kvinnors rättigheter vävs samman med mystik, humor och allvar.

– Genom berättelsen om skogsrået öppnas frågor om kvinnors villkor, kroppar och handlingsutrymme, frågor som fortfarande är högst aktuella idag. För oss på Upplandsmuseet är det viktigt att skapa utställningar som både berör och sätter historien i relation till vår samtid, säger Emeli Holmström, producent på Upplandsmuseet.

Utställningen vilar på en feministisk grund där kvinnors erfarenheter och berättelser står i centrum. Begreppet Her Story” har sina rötter i den feministiska rörelsen och syftar till att synliggöra kvinnors perspektiv i historien.

Projektet genomsyras också av ett hållbarhetsperspektiv där återbruk, långsamt hantverk och investeringar i kvinnors arbete står i fokus. HER STORY – THE COAT riktar sig till besökare med intresse för konst, hållbarhet, kvinnohistoria, mode, slöjd och samhällsfrågor.

Fakta

Utställning: HER STORY – THE COAT
Plats: Upplandsmuseet, Akademikvarnen, plan 3, Uppsala
Invigning: 5 juni 2026 kl. 16–18
Utställningsperiod: 6 juni 2026 – 17 januari 2027
Entré: Fri entré till vernissagen från kl. 15
Konstnär: Maud Karlsson Lima de Faria

Konst i Linnés Sävja

Publicerad 2026-06-10 – av öfre slotts media
2 min läsning

En konst- och hantverksspäckad sommar väntar på Linnés Sävja. Varje helg i juni och augusti intar nya konstnärer Carl von Linnés lantegendom, som han köpte 1758. Fika erbjuds på tunet bland hönorna.

35 konstnärer och konsthantverkare gästar Linnés Sävja under varje helg i juni och augusti i den nyrenoverade Västra flygeln och i Linnéhuset.

Konst i Linnés Sävja kureras ideellt av konstgruppen Agneta Lydig, Lilianne Zetterberg, Kierstin Petersson, Mona Sandberg och Sofie Sjöström och arrangeras i samarbete med Danmarks hembygdsförening som även säljer fika varje helg.

– Vi är verkligen stolta över att ha fått in en bredd på programmet i år från lokala unga Sandra Axvide som gör fantastiska akvareller till mer etablerade konstnärer med kraftfullt måleri som Pia Hällström. Pia Hällström tolkar sitt gamla ärvda släktalbum innehållande semesterbilder med Raul Wallenberg i spetsen; säger Sofie Sjöström och fortsätter:

– I år kommer även ett gäng keramiker och intar rummen och tunet. Pontus Hittenkofer inleder 6-7 juni med sina fantastiska vaser och keramik statyetter. Margareta Persson som driver Keramikgalleriet i Högbo bruk visar sina keramikdockor med temat Dansare 15-16 augusti. Lokala Heja Dreja Keramik har sin samlingsutställning 22-23 augusti med temat ”Livskraft”.

SOMMARENS PROGRAM

6-7 JUNI Per Kornhall / Pontus Hittenkofer / Stina Zetterberg

13-14 JUNI Monica Pernroth-Lullmaa / Mirlind Jakupi /Sandra Axvide

19-21 JUNI Eva Wikström och Konstcirkeln Konst i Sävja

27-28 JUNI Pia Hällström / Yvonne Schantz / Birgitta Attling

1-2 AUGUSTI Nina Edling / Katarina Westerlund /Maria Kronander

8-9 AUGUSTI Märith Sovin / Lena Säterberg /Elina Immonen

15-16 AUGUSTI Margareta Persson / Eliza Arbab / Roland Laine

22-23 AUGUSTI Samlingsutställning med Heja Dreja Keramik

29-30 AUGUSTI Bitte Sjödin / Lars Persson / Elin Carlsson, Elsa Backlund och Kristina Backlund

Bild: Anna Ölund

Uppsalaformgivare återvänder till Selma – ställer ut på Mårbacka

Publicerad 2026-06-10 – av öfre slotts media
3 min läsning

Ett ljus till Selma – Vernissage lördag 27 juni på Selmas namnsdag

Sunnebördige Johan Salberg återvänder till Värmland och Mårbacka med utställningen Ett

ljus till Selma – en konstnärlig hyllning till Selma Lagerlöf genom formgivning i järn och ljus.

Johan Salberg är initiativtagare till det grammisnominerade projektet En sång till Selma

tillsammans med Sofia Karlsson, men också välkänd formgivare bakom ljusstakar under

namnet Uppsalastaken. Under sommaren visas hans verk i Stallet på Mårbacka – skapade

utifrån Selma Lagerlöfs litteratur, liv och relationer.

Bland inspirationskällorna finns Körkarlen, Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige,

berättelsen om Björnen på Gurlita klätt ur Gösta Berlings saga samt det välkända

triangeldramat mellan Sophie Elkan, Valborg Olander och Selma själv.

– Under den omfattande researchen till En sång till Selma började jag ibland skissa i stället

för att skriva. Resultatet blev den här utställningen – mitt tack till historien, människorna på

Mårbacka och samtidigt ett närmande till mina egna rötter, säger Johan Salberg.

Han beskriver hur litteraturen och hantverket vuxit samman över tid:

– Ibland föder en konstnärlig process en annan. För mig har skrivandet och arbetet med järn

blivit två sätt att fördjupa samma känsla. När jag läste om Selmas möte med ”paradisfågeln”

ville jag också undersöka hur den upplevelsen kunde ta form i metall.

Johan Salbergs ljusstakar finns sedan tidigare representerade i bland annat Astrid Lindgren-

rummet på biblioteket i Vimmerby, Vendels kyrka och biblioteket i Sunne. Hans verk har

även uppmärksammats av Millesgården, kungahuset, slott och museer runt om i landet.

Underskid-VM i Falun syntes Uppsalastakar i SVT studio på torget, och flera svenska medaljörer

har fått specialdesignade ljusstakar som hedersgåvor.

Utställningen på Mårbacka kommer också att innehålla några av de unika Uppsalastakar som

skapats för Uppsala stad – som en konstnärlig tidslinje fram till dagens verk och uttryck.

Samma dag öppnar även årets sommarutställning med Konst i Fryksdalen i ladugården på

Mårbacka. I årets utställning medverkar 35 konstnärer och konsthantverkare med verk i bland

annat keramik, ull, makramé, akryl och akvarell.

Vernissagen blir en levande vernissage där besökare får möta konstnärer mitt i skapandet.

– Det är berikande att ha så mycket vacker konst på Mårbacka. Den levandegör gården och

bidrar till att göra platsen ännu mer inspirerande för våra besökare, säger Mårbackas intendent

Irene Henriksson.

Och eftersom vernissagen äger rum på Selmas namnsdag – den s.k hattdagen – har alla

besökare som bär hatt gratis entré till området under dagen.

– Selma bar hatt med självklar värdighet, och vi tycker nog att världen blivit lite för sparsam

med hattar överlag. Så den som dyker upp hattprydd belönas med fri entré till området, säger

intendent Irene Henriksson med ett leende.

Fakta

Utställning: Ett ljus till Selma

Konstnär: Johan Salberg

Plats: Stallet, Mårbacka minnesgård

Vernissage: Lördag 27 juni, utställningen pågår t o m 9 augusti.

Samtidigt öppnar även Konst i Fryksdalen sin utställning i ladugården på Mårbacka.

”Så länge öronen håller är jag med” – Österledsbrasset satsar på framtiden

Publicerad 2026-06-03 – av öfre slotts media
3 min läsning

För många är det kanske inte så stor skillnad på en blåsorkester och en brassorkester, men ledaren Lars-Göran Carlsson och dirigenten Roland Östblom är överens.

– Vi älskar brassmusik. Den är tätare, mjukare och med en särskild klang. Och dessutom ligger trombonen på hela tiden.

Lars-Göran, som leder orkestern Österledsbrasset, ser nöjd ut. Han spelade trombon i ungdomen, men under ett långt yrkesliv inom universitet fanns för mycket annat att syssla med. Som nybliven pensionär började han att fundera på sin trombon igen.

– Vad gör man nu? tänkte jag. Ska jag ta upp musiken igen? Jag tyckte ju om att spela trombon.

Brassmusiken uppstod i England på 1800-talet. I takt med industrins framfart växte musiken som har bleckblåsinstrumenten i centrum fram. Det bildades orkestrar där kornetter, bastubor och tromboner stod i centrum. Marschmusik är vanligt, men ofta arrangeras även folkmusik, psalmer och klassiska visor för att passa brassbanden. Roland, som arbetar som organist inom svenska kyrkan, tycker att brassmusik passar bra i kyrkan.

– Musikstilen kom till Sverige på 30-talet, först via Frälsningsarmén, berättar han.

Österledskyrkan i Gamla Uppsala, där Österledsbrasset håller till, är i grunden en missionskyrka. Idag kallas den ”equmenisk”, där flera frikyrkor samlas. Lars-Göran berättar att man under 1980-talet startade en musikskola för blåsinstrument här och att det så småningom växte till en större orkester, där flöjter, trumpeter och andra traditionella instrument samsades. År 2010 startade en renodlad brassorkester, där den välkände Tryggve Palmquist var central. Lars-Göran berättar.

– Sen fick Tryggve i pension och man funderade på hur det skulle gå med orkestern. Jag tänkte att den var värd att försöka hålla liv i.

Även om Österledsbrasset har sin bas i Österledskyrkan i Gamla Uppsala uppträder de ofta i Lötenkyrkan. Strax före jul hade man konserter där och i Gottsundakyrkan och den senaste konserten, Vårkonserten med Ulf Johansson Werre, hölls även den i Lötenkyrkan.

– Den blev väldigt lyckad och det kom mycket folk för att lyssna, berättar Roland.

De flesta av de 25-talet medlemmar i Österledsbrasset är även medlemmar i andra orkestrar och tiden de har för brassbandet är kanske inte så stor. De träffas tre hela dagar per termin för att öva och uppträda. En gång per termin deltar de i en gudstjänst och en gång per termin arrangerar de en konsert. Lars-Göran tycker att engagemanget är på en lagom nivå.

– De flesta spelar i storband och blåsorkestrar av olika slag, men tycker om att träffas i vårt brassband, som bjuder på en speciell musikalisk gemenskap och en härlig stämning.

Roland avslutar.

– Jag är engagerad i många olika musikaliskas sammanhang i Uppsala, men fortsätter gärna här. Brassmusik är härligt och så länge öronen håller är jag med.

/Anna Löfving

Uppsala ligger öde – då repeterar Ola Rapace Doktor Glas

Uppdaterad 2026-05-28, Publicerad 2026-05-26 – av öfre slotts media
3 min läsning

Det blåser kallt genom stan. Studenterna har lämnat nationerna, uteserveringarna gapar tomma och kullerstenen runt Fyrisån känns mer november än maj. Det är den där märkliga långhelgsstämningen då man räds att alla plötsligt dött.

Men bakom en låst dörr i centrala Uppsala pågår livet. Där sitter Ola Rapace, Ingvar Örner och uppsalabon Fredrik Lundkvist och återvänder till Doktor Glas.

Efter fyra föreställningar i Mariefred lever uppsättningen vidare - nu med sikte på Uppsala och Reginateatern i november.

Och trots att föreställningen redan spelats tidigare är de tillbaka för att skruva, ändra och pröva nytt.

- Vi har trimmat in två nya scener. Det kan gå, säger Ingvar Örner torrt.

- Ingvar måste du vara så jävla positiv? svarar Ola Rapace direkt.

Sedan skrattar alla tre.

Det är ungefär så repetitionerna verkar fungera.

På scenen delar Rapace och Örner på rollen som Doktor Glas - inte genom att spela olika personer, utan olika delar av samma människa. Förnuft mot känsla. Drift mot kontroll. Den som handlar mot den som betraktar.

Idén föddes när Fredrik Lundkvist sommaren 2024 såg en uppsättning av Doktor Glas i Norrköping där de två skådespelare delade på Allan Edvalls klassiska monologmanus.

- Jag kunde inte släppa det. Det fanns något där som inte var färdigt, säger han.

Resultatet blev ett helt nytt scenmanus, fortfarande tätt förankrat i Doktor Glas, men med doktorn bokstavligen delad i två.

- Den här vinkeln på Glas är så jäkla uppenbar egentligen. Den ligger i bokens essens, säger Lundkvist.

För Ola Rapace är det just den där splittringen som gör berättelsen tidlös.

- Alla känner igen kampen i sig själva. Det finns ett yttre liv där man försöker vara någon, bli sedd och bekräftad. Men där under finns något annat. Drifter, begär, saker som kanske inte tål ljuset riktigt.

Han lutar sig tillbaka.

- Det är nog därför folk fortfarande är besatta av Doktor Glas. Den släpper inte taget.

Och fascinationen verkar bara fortsätta genom generationerna. Romanen har blivit film, monolog, nytolkningar och parafraser. Bengt Ohlsson skrev både Gregorius och Helga ur bipersonernas perspektiv. Nyligen kom dessutom ännu en filmatisering.

- Isac Calmroth som skrev manus till nya filmen är ju typ 25 bast och helt fascinerad av den här berättelsen, säger Rapace. Den är tidlös.

För Ingvar Örner började relationen till romanen redan i gymnasiet.

- Jag blev tvingad att läsa den och blev helt tagen. Jag var väl i exakt rätt ålder för all den där existentiella ångesten, säger han.

Föreställningarna i Mariefred blev ett första kvitto på att Fredrik Lundkvists idé faktiskt bar: att dela upp Doktor Glas i två människor, två viljor, två sidor av samma medvetande.

- Vi slet som djur och sen var det över direkt. Luften gick ur lite efteråt. Därför känns det väldigt kul att vara tillbaka igen.

Utanför ligger Uppsala öde i kvällskylan. Men inne i repetitionslokalen står två Doktor Glas på scen och försöker förstå människan. Igen.