– Jag vill att butiken ska vara mer än en butik. En mötesplats för alla som behöver en sådan. Dit man kan komma precis som man är.

Det är slutet av maj och Tora Stenbeck har, tillsammans med sin bästa vän Maria Back, slagit sig ner i solen vid ett av borden på restaurang Ilforno. Snett över gatan ligger hennes butik Rockeponken the community och både Tora och Maria är fulla av entusiasm. Under de fyra åren som Rockeponken funnits har det gått allt bättre.

– Fler och fler hittar upp till oss och vi känner att vi fyller en plats i Uppsalas butiksutbud, säger Maria.

Det började med att Tora, som ofta besökte butiken som fanns på platsen före Rockeponken, förstod att lokalen var till salu. Hennes första tanke var att inreda ovanvåningen till studieplatser och källaren till spellokal - en av hennes söner driver en brädspelsförening - men hennes eget intresse för konst, färg, form och design tog över.

– Jag bestämde mig för att försöka kombinera en inredningsbutik med en mötesplats och i början även med plats för bräd- och sällskapsspel.

Så småningom fylldes lokalens två våningar med vackra saker – konsthantverk, främst från närområdet, designade kläder, smycken, skrivmaterial samt nytto- och inredningsprylar av olika slag. Den röda tråden är varor som är äkta, stilfulla, av hög kvalitet och som man inte hittar var som helst.

– Vi vill ha en bra kvalitet på det vi säljer, berättar Tora. Och gärna sådant som känns lite unikt.

Maria håller med. Även om hon till vardags arbetar med andra saker har hon följt med på Toras resa från start. Också hon älskar vackra saker och brinner för att människor ska mötas och må bra. Det är nämligen det andra benet i Toras livsprojekt. Kanske det viktigaste syftet med Rockeponken the community.

– Jag vet hur det känns att må dåligt och sakna ett sammanhang och jag vill gärna hjälpa människor att hitta rätt, säger Tora. Jag tror att Rockeponken har blivit det vi önskade.

Den senaste av alla idéer de haft och genomfört i butikens regi är ett ”Citronevent”, där Cornelia Lyshag, som är anställd av Tora, bjöd på bakverk med smak av citron och sålde hantverk på tema citron. Det hela blev mycket lyckat och tanken är att fler event av liknande slag ska genomföras. På olika teman, men med samma syfta.

– Att människor ska komma hit och träffas och ha trevligt. Inte främst för att handla, ler Tora. Det blir en bonus om de också vill det.

Om några veckor genomförs en annan dröm de haft ett tag. På Martin Luther Kings plan, som ligger precis vid Rockeponken, ska de anordna en agilitybana för hundar. Ett av Toras stora intressen är nämligen hundar och under åren har Rockeponken även blivit en mötesplats för Uppsalas många fyrbenta vänner. Maria skrattar.

– Vi kommer att bygga upp en bana som passar alla sorters hundar. De som är vana vid agility och de som aldrig provat förut.

Tora nickar.

– Alla får pris, oavsett insats. Vi har medaljer också för den som kommer sist!

Tidigare somrar har Rockeponken hållit semesterstängt, men i år är beslutet att hålla öppet också under juli och augusti. Med tanke på det intresse som den fina lilla inredningsbutiken i hörnet av Öfre slottsgatan och St Olofsgatan rönt är damerna övertygade om att kunder – i form av uppsalabor och tillresta – kommer att strömma till. Tora avslutar.

– Vi har laddat för en sommar med både nyheter och gamla godingar som vi vet efterfrågas. Välkomna hit och botanisera!

/Anna Löfving

– Det märks på kacklet att hönsen är glada nu!

Det har blivit försommar och på Landsberga gård, en halvtimmes bilväg från Uppsala, är det som alltid mycket folk. De handlar i den lilla Sommarbutiken, fikar i caféet och strosar i de vackra omgivningarna. Solen skiner, folk trivs och alla är glada. David Sandqvist, en av de ansvariga på Landsberga, ler.

– Men allra gladast är nog hönsen!

De 45 000 hönorna som lever sina liv på Landsberga är nog nöjda året runt. De bor i ett stort stall med egna reden och pinnar att sitta på och de får mat och vatten och värper i snitt ett ägg om dagen. De har till och med sällskap av några tuppar.

– Tupparna gör hönsen lugnare, så de får vara med trots att det enbart är värphöns som bor här. Vi föder inte upp kycklingar utan köper unghönsen färdiga.

Från mitten av hösten, när det börjar bli kallt, bor hönorna inomhus, men när värmen kommit öppnas dörrarna till det fria. Eller iallafall till den stora hagen som de kan springa fritt i. När tidningen är på besök håller de sig fortfarande helst nära väggen, men i takt att med att de blir modigare, beger de sig längre ut i hagen. David berättar att de har det väldigt bra och är trygga där de befinner sig. Det är sällan att någon rovfågel eller annat djur tar sig in till dem.

– Det har hänt och det är inte roligt, men det sker väldigt sällan.

Hönorna kan när som helst gå inomhus om de känner för det och nattetid stängs dörrarna automatiskt. De lär sig snabbt vilken tid på kvällen det händer och har inga problem med att ta sig in i god tid. Samma sak på morgonen, dörrarna öppnas automatiskt och då är de snabba att ta sig ut. De fortsätter att värpa ägg hela sommaren, varav de flesta äggen läggs i redena inomhus.

– De som hamnar utomhus har vi svårt att ta hand om, säger David, men de brukar nästan alltid gå in i redet för att värpa.

Davis är ansvarig för verksamheten, men har hjälp av fler anställda som alla turas om att titta till hönorna. De är noga med att de mår bra och att inget händer.

– Inte att man direkt känner varje höna, men man lär sig tycka om dem. De är sällskapliga och trevliga djur, men heter alla Agda.

På de stora markerna runt Landsberga odlas grödor som sedan används som foder till hönsen. Just nu är vårbruket avslutat och David berättar att det är en lättnad. Det har varit en tuff vinter det här året, kallt och inte mycket snö, vilket har lett till stor utvintring av det höstsådda vetet. Ändå tror han att det räcker som foder till hönsen nästa sommar. Den här sommarens foder skördades förra året.

– Det mesta vi odlar går till hönsen. Det är raps, vete och havre. Vi brukar bevara hela korn och kärnor eftersom hönsen mår bra av att själva picka och sortera fodret.

En del av skörden mals ner och blir till det egna mjölet som produceras på Landsberga och sedan säljs i Gårdsbutiken, i återförsäljande butiker eller används för att baka bröd till caféet. Glassen som säljs på gården är tillverkad av ägg från de egna hönsen.

– Det känns roligt att erbjuda sådant som tillverkats på råvaror härifrån.

Den som vill få en guidad tur runt ägorna, höra gårdens historia, kan beställa en sådan. Då får du lära dig mer om det som hänt och händer på Landsberga, men att komma nära hönorna får man inte. David säger att fågelinfluensan är ett ständigt hot mot hönsen, så besökarna måste hålla sig på behörigt avstånd. När han och de andra i personalen går in bland hönsen bär de skyddskläder så att ingen smitta ska överföras.

– Det är väldigt viktigt att hålla på den regeln. Ibland vill barnen komma nära hönorna, men det är absolut förbjudet.

Istället kan man kika på kor och hästar och allt det andra som finns att njuta av på Landsberga gård. Du hittar dit genom att åka mot Enköping, svänga mot Nysätra och titta efter skylten Äggbod. David avslutar.

– Välkomna hit i sommar. Vi har öppet varje dag och erbjuder fika, lunch, massa fina inredningsprylar från uppländska hantverkare och sist, men inte minst, färska ägg från våra glada hönor.

/Anna Löfving

Drömmen om att skapa en egen matchabar har funnits med länge, driven av en passion för det japanska gröna teet. Det är vännerna och de tidigare arbetskollegorna Josefine Ekström och Olivia Knochenhauer som nu gör verklighet av idén. Efter en resa genom Asien, där de testade sig igenom otaliga varianter av drycken, stod det klart att det fanns ett tomrum att fylla på hemmaplan. Nu är den globala matcha-hajpen ett faktum även i Sverige, och grundarna känner att timingen är perfekt.

– Vi åkte till Asien och testade allt möjligt och insåg att det inte finns här, särskilt inte i Uppsala, berättar Josefine.

Matcha är ett finmalet grönt te från Japan som skuggodlas före skörd för att maximera näringsinnehållet. Det beskrivs ofta som en av de nyttigaste dryckerna man kan få i sig tack vare sin rikedom på antioxidanter. Till skillnad från många kaféer som använder färdiga extrakt med tillsatt socker, satsar Josefine och Olivia på hundra procent ren matcha. För att säkerställa den högsta nivån samarbetar de med Wow Matcha som importerar teet direkt från Japan. Menyn kommer även att erbjuda dessertliknande alternativ med olika smaksättningar och ett unikt "cold foam" på toppen – ett krämigt, smaksatt skum som hittills har saknats i Uppsalas utbud.

– Vi märkte tidigare när vi var på kaféer att det enda vi ville göra var att experimentera med nya drycker och ta med saker hemifrån, berättar Olivia.

Josefine och Olivia har valt att starta verksamheten som ett aktiebolag för att bygga upp stället ordentligt från grunden. Lokalen, som tidigare inhyste baren Bakfickan, genomgår nu en förvandling för att spegla deras personliga stil under namnet Next door. Ambitionen är att skapa en mötesplats centralt vid ån där gästerna kan hänga från tidig morgon till sen kväll. Tanken är att atmosfären ska skifta från en lugn studieplats under dagen till en festlig barstämning på kvällen.

En central del i konceptet är att hålla priserna på en nivå som fungerar för studenter, trots det centrala läget. Menyn innehåller smårätter som minipizzor och minihamburgare för under sextio kronor. Strategin är att man ska kunna äta en lunch för under hundra kronor eller dela på rätter i ett kompisgäng utan att det gräver djupa hål i plånboken. Responsen på sociala medier har redan varit överväldigande positiv och inför öppningen den tredje april pågår de sista förberedelserna. Med genuin expertis och ett genomtänkt prisläge hoppas Josefine och Olivia att Next door ska bli den nya naturliga samlingspunkten i hjärtat av Uppsala.

/Robin Hjertqvist

Det är vårens allra första varma dag. Ännu bara slutet av april och Kent påminner om att det ett år snöade i mitten av maj, men ändå. Nu väntar årets bäst tid, när Uppsala – i allmänhet – och Stadsparken – i synnerhet – fylls av avslappnade, glassätande och glada människor. Uppsalaprofilen Kent Wennman ler.

– Så fort solen tittar fram kommer massor med människor hit.

Det är nio år sedan som han och Jimmy Bergwall, kompisen och affärspartnern sedan många år, tog över Gula villan i Stadsträdgården. Företaget bakom heter Tantens gröna parkcafé och anspelar på en annan verksamhet som herrarna hanterar, nämligen Tantens gröna skafferi i Hågadalen. Kent vill inte blanda ihop deras olika verksamheter, men en del likheter finns.

– Vi satsar på ekologiskt, vegetariskt, veganskt, lite stockholmsk hipsterkultur både här och i Hågadalen. Det är så den moderna människan vill ha det.

Trots att Gula villan egentligen bara smygöppnat är det mycket folk som slagit sig ner idag. I takt med att gästerna blir fler sätts bord och stolar ut och alla uppsalabor vet hur härlig en stund i trädgården, eller inne i huset om man föredrar det, kan bli. Om bara vädret är bra finns ingen anledning att inte trivas hos Kent, Jimmy och de andra i gänget på caféet.

– Vi har 100 olika sorters läsk, skrattar Jimmy. Och 150 olika sorters glass. Alla hittar det de vill ha.

Inte nog med att mat- och dryckglada gäster hittar sina favoriter, den som gillar sång och musik har också Gula villan som favorit. Under måndagskvällarna hela sommaren bjuds på livemusik av såväl lokala som nationella artister och exempel är hyllningar av Hank Williams, Tom Petty och Bruce Springsteen. Någon verkligt röd tråd i musikutbudet går kanske inte att hitta, men Kent säger att det alltid svänger, stämningen är avslappnad, gästerna i alla åldrar och entrébeloppet valfritt.

– Man betalar det man tycker är rimligt och slår sig ner i gräset. Det finns plats för alla som vill och vi brukar ha jättekul.

Kommer man till Gula villan dagtid finns det uppåt 20 olika luncher att välja bland och några av dem – bland annat lasagne – lagar Kent till själv. Han älskar att laga mat och berättar att det mesta går åt när hundratals hungriga cafégäster gör entré.

– Vi upplever att fler och fler hittar till oss och sedan kommer tillbaka. Det är uppsalabor och turister från både Sverige och andra länder.

Den vackra och centralt belägna Stadsträdgården har sedan slutet av 1800-talet varit ett andningshål för uppsalaborna, men sedan fina blomsterarrangemang, näckrosdammar och en stor lekpark för barn i olika åldrar tillkommit har besökarna kommit i ännu större skaror. Kent och Jimmy är säkra på att den gamla trädgårdsmästarbostaden, idag Gula villan med sitt stora caféutbud, har en fin framtid för sig. Det viktigaste är att människor trivs, känner sig hemma och hittar något gott att äta.

– Och vid utvalda tillfällen kunna lyssna till musik. God mat och härlig musik – i solsken – är oslagbart, avslutar Jimmy.

/Anna Löfving