Det började med en rad misslyckade affärsidéer och en gnagande känsla av att skolarbetet mest kändes motigt. Från slitstarka strumpbyxor till smarta anteckningsblock och AI-appar – inget tycktes lyfta för de fem gymnasieeleverna bakom UF-företaget Caforia. Men i motgången föddes en envishet som till slut skulle leda dem hela vägen till Slottet i Uppsala.

Vändningen kom oväntat över ett middagsbord. En familjevän berättade om ett kornkaffe han druckit i Polen, en blandning av rostat korn och traditionella kaffebönor. Gnistan tändes omedelbart. Gruppen insåg att konceptet, som är väletablerat i länder som Italien och Tyskland, saknades helt på den svenska marknaden. De gick direkt från ord till handling, köpte korngryn på Hemköp och började experimentera i köket.

– Vi började rosta hemma i mitt kök, det luktade mycket, det kom mycket rök och brandlarmet gick så väggarna doftade ingrott korn, berättar Samuel.

Genom kontakter med en av deltagarnas farfar som är gammal bonde fick de tag på lokalt korn, och snart hade de lyckats sluta ett samarbetsavtal med det anrika uppsalaföretaget Lindvalls kaffe. På bara en vecka ställde de om totalt. Från att ha stått stilla i månader till att ha en färdig produkt med en unik smakprofil bestående av hälften rostat korn och hälften kaffe.

Resan har dock inte varit utan logistiska utmaningar. I början var deras största flaskhals rostningen; de kunde bara producera 500 gram per halvtimme i en vanlig hushållsugn. Men efter ett möte med Uppsala handelsförening fick de tillgång till professionella produktionslokaler i Gottsunda, vilket ökade deras kapacitet med hela 3 000 procent.

Bakom Caforia finns en seriös tanke om hållbarhet. Kaffeindustrin står inför stora utmaningar med klimatförändringar som hotar världens odlingar. Genom att använda närproducerat korn från Upplands åkrar minskar de importberoendet och skapar ett mer klimatsmart alternativ. Trots en initial skepsis hos inbitna kaffedrickare har mottagandet varit överväldigande positivt när kunderna väl fått provsmaka.

Framgångarna har inte låtit vänta på sig. Under den regionala UF-mässan kammade Caforia hem fyra tunga priser, däribland förstaplatsen som årets UF-företag i Uppsala kommun. Detta har öppnat dörrar till stadens näringsliv och en prestigefylld middag på slottet. Men för gruppen, som består av Verkställande direktör Samuel Levén, ekonomiansvarig Lukas Dellsand, Stella Dackefors produktionschef, Julia Staudenmann, marknadsförings chef och sist men inte minst Otto Bergström som är säljchef, är detta bara början. Visionen är att efter gymnasiet omvandla UF-företaget till ett aktiebolag och göra kornkaffe till en självklar del av varje svenskt hem.

– Målet är att kornkaffe ska finnas i alla svenskars hem, man ska kunna få tag på det uppe i Norrland men även nere i Skåne, berättar Lukas.

Med 20 återförsäljare och över ett halvt ton sålt kaffe har Caforia redan bevisat att deras "nya kapitel i svensk kaffehistoria" är här för att stanna. Det är en resa som gått från rökiga kök och tjutande brandlarm till en hållbar innovation som utmanar en av världens mest traditionella branscher.

/Robin Hjertqvist

Den klassiska garnbutiken Yllotyll i Uppsala har flyttat till en ny lokal, bara ett stenkast från den gamla på Bredgränd 7. Till skillnad från den förra lokalen ryms här en social yta för den som vill ta med stickningen och slå sig ner. Så småningom ska det arrangeras stickkurser och såklart finns det garn - massvis med garn.

Nytt och betydligt större och ljusare, men samtidigt samma ombonade känsla, är första intrycket när man kliver in genom dörrarna på Bredgränd 5. Många Uppsalabor minns nog den lilla butiken med garnnystan i alla färger upp till taket, och med en rullbar stege för att nå upp till de översta hyllplanen. Både stegen och känslan har fått följa med till den nya lokalen.

– Det var viktigt att få med just den väggen och stegen, som blivit lite av vårt signum, säger Frida Lindell, som driver Yllotyll med sin bror Felix Lindell.

Företaget grundades 1985 av syskonparet Annelie och Ylwa, och har funnits på Bredgränd 7 sedan 90-talet. Efter ett generationsskifte tog syskonparet Frida och Felix över från sin mamma och moster. Den gamla butiken var trångbodd sedan länge, menar Frida. Flytten hit till den betydligt större lokalen gick smidigare än de trott, med hela personalstyrkan på plats.

– Det var många nystan att flytta.

Invigningshelgen i mitten på mars var välbesökt, med bland annat speciellt inbjudna gäster och bageri Kroasang på plats med popup-cafe. Medan Frida berättar kommer flera kunder in genom dörrarna.

– Så fint det blivit! Jag var tvungen att svänga förbi och titta, utbrister en kund.

– En ganska vanlig reaktion, konstaterar Frida nöjt.

I den nya lokalen ryms, förutom större mängder garn, en social yta med bord och stolar. Frida uppmuntrar till att ta med sig en kaffe och slå sig ner här med sin stickning. Utrymmet möjliggör möten mellan kunder och att fler kan stanna lite längre i butiken.

– Stickning har ju blivit populärt igen, och över flera generationer. Det är fint att se både äldre och yngre mötas kring intresset och utbyta idéer och tips.

Under pandemin ökade stickning och handarbete i popularitet - en trend som bara fortsatt, speciellt bland unga. Frida tror att många uppskattar handarbete i kontrast till det digitala i samhället.

– Många dras till att göra mer saker själv. Speciellt bland unga tror jag att modebilden och slow fashion bidragit. Stickning är också väldigt lättillgängligt, det är lätt att ta med sig varsomhelst.

Hos Yllotyll är kvalitén och hållbarhet, både i framställning och användning, viktigt. Bra garn kostar lite mer än billiga syntetgarner, men i slutändan är det värt det - både för miljön och för slutprodukten, menar Frida.

– Det har ju blivit en materialsport, men vi hjälper gärna att hitta ett något billigare men bra alternativ. Och ofta behövs inte heller precis alla stickor och tillbehör.

På den stora ytan i mitten av butiken står utställningsbänkar med garn utplacerade. De har hjul för att de enkelt ska kunna göra plats för kurser.

– Det är något vi velat göra länge. Planen är att få igång lite kurser framöver med fokus på specifika tekniker eller projekt.

/Emma Tapper

I Kvarnengallerian ligger butiken Fototorget, vilket den har gjort sedan slutet av 1980-talet. Hooman Vafaeian har varit delaktig i fotoverksamheten sedan ung ålder och för elva år sedan tog han över butiken efter sin pappa.

– Detta är ett fantastiskt kreativt arbete som jag brinner för. Jag får väldigt positiv energi från kunderna och är alltid glad när jag går från jobbet, säger Hooman.

Fototorget erbjuder framkallning och redigering av bilder. Det kan vara allt från gravidbilder till semesterbilder och bilder från begravningar. I butiken finns också en liten studio där kunder kan fotograferas för till exempel pass, körkort eller cv-bilder. Sedan framställs bilderna i verkstan genom bland annat färgsättning, redigering och utskrift.

– Det är en härlig känsla att vara delaktig i viktiga minnen i folks liv, säger Hooman.

Det finns ett stort utbud av produkter i butiken, som till exempel fotokalendrar, fotomuggar, ramar, fotoalbum och klockor. Vissa produkter varierar också under året och inför till exempel studenten är det mycket fokus på studentplakat. Analoga kameror är också till försäljning, vilka har blivit allt populärare under senare år.

– I 20–40-årsåldern ser vi en ökad efterfrågan på att ha en analog kamera, säger Hooman. Det är kul att se att det analoga lever kvar, vilket vi för tio år sedan trodde var på väg bort.

Hooman berättar att det blev en chock för fotobranschen när digitalkameran kom och människor började spara sina foton på datorn i stället för att framkalla dem. Trenden ökade ytterligare när mobilkamerorna blev allt bättre. Men nu har trenden vänt och efterfrågan på fototjänster är stor.

– Folk har inga album att bläddra i längre och man märker på kunder som kommer in att de saknar kanske tio år av sitt liv. Mobilen eller hårddisken kraschade, vilket gjorde att bilderna försvann.

I butiken finns maskiner som bidrar till att bilderna håller en hög kvalitet både när det gäller upplösning och hållbarhet på utskrifterna. Dessutom har kunderna själva möjlighet att påverka hur bilderna ska framställas genom att beskriva sina önskemål direkt till labbet.

– Näthandeln är en konkurrent, men vår starka sida är att vi är en fysisk butik och kan ge service direkt till kunderna, säger Hooman.

Just mötet med kunderna är något som ligger Hooman varmt om hjärtat och han älskar att jobba med människor. Responsen från kunderna har varit underbar under årens lopp och även under tuffa tider som pandemin valde kunderna att komma och stödja butiken.

– Jag vill att kunderna ska känna att det är familjärt här, och vårt mål är att de ska lämna butiken med en produkt som de är 110 procent nöjda med.

Hooman är tekniskt intresserad och han involverar också AI i sitt arbete, vilket till exempel kan hjälpa till med att snabba upp processen med att återskapa en väldigt dålig bild. I studion har han nyligen tagit in en helt ny maskin, en storformatskrivare. För att hålla den absolut bästa kvaliteten säger Hooman att det är viktigt att följa med olika trender som finns. Framöver finns också planer på att utveckla sortimentet av fotopresenter, med allt från kylskåpsmagneter till kuddfodral.

– Jag tror att vi är så pass starka att vi kommer att finnas kvar långt framöver, det är en verksamhet som folk har behov av, avslutar Hooman.

/Lina-Maria Hjortell

För över ett år sedan startade Veronica Westberg blomsterstudion Fleur de Lis i södra tornet i Uppsala slott. Från början var tanken att ägna sig åt verksamheten vid sidan av sitt jobb som undersköterska på Akademiska sjukhuset, men hon ville satsa mer och letade därför efter en större butikslokal. I december 2025 öppnade blomsterbutiken Fleur de Lis i Svavagallerian.

– Jag öppnade butiken rätt in i julruschen och det var många som hittade hit, vilket är jättekul.

I butiken finns snittblommor, växter och krukor. Blommorna köps in via en grossist i Uppsala och kommer till stor del från svenska odlare. Fleur de Lis skapar buketter och det finns möjlighet att beställa blomsterbud för lokal leverans i Uppsala. Folk köper blommor till företag, födelsedagar, begravningar och bröllop. Det finns intresse för olika typer av blomsterarrangemang, som bordsdukningar och bröllopsdekorationer.

– Vi har ett handplockat sortiment anpassat efter säsong, säger Veronica.

I verksamheten tänker de på miljön genom att använda mer hållbara blommor och jobba med naturmaterial. Människor använder också mer naturmaterial när de inreder hemma, som till exempel kvistar som placeras i blomsterfakirer.

– Vi försöker tänka miljömedvetet i allt vi gör, och det tror jag är viktigt som florist, säger Veronica.

Veronica berättar att intresset för trädgård bara har ökat bland människor och många är väldigt insatta i blomsterbranschen. Det finns ett stort intresse för gammaldags blommor, som till exempel saintpaulia och pelargoner, men också tulpaner och nejlikor går väldigt bra. Men förutom mer traditionella sorter är det också många som vill testa något nytt och köper mer udda blommor.

– Jag har fått mycket positiva reaktioner från kunderna och de tycker det är en fin butik med vackra hållbara snittblommor. Dessutom frågar kunderna efter tips och råd, vilket jag tycker är jättekul.

Att arbeta med begravningsbinderier är något som ligger Veronica extra varmt om hjärtat. Hon gillar det kreativa och att arbeta med mer mjuka former. Just begravningsbinderier är ett gammalt koncept och Veronica vill få in lite nytänk i sina kreationer. Inspirationen kommer delvis från andra florister på sociala medier.

– Det är viktigt att ta inspiration från andra och vi florister är väldigt duktiga på att ta inspiration av varandra.

Blommor bidrar till välmående och har en betydelse i alla delar av vårt liv, allt från speciella tillfällen till att bara visa någon omtanke eller att unna sig själv en blomma till helgen.

– En av de bästa sakerna med mitt jobb är just alla kundmöten och att vara delaktig i alla olika tillfällen, från det stora till det lilla, säger Veronica.

Framöver vill Veronica fortsätta skapa ett unikt sortiment i butiken och tanken är att den ska ha en lite annorlunda stil än vad en ordinär blombutik har. Det är viktigt med ett bra sortiment av snittblommor, och att det är prisvänligt. Dessutom älskar hon krukor och satsar på att sälja fina kvalitetsmässiga krukor.

– När man har en egen butik har man alltid många planer. Jag kommer låta det ta tid, jag tror det växer fram vad kunderna och jag vill ha, avslutar Veronica.

/Lina-Maria Hjortell