Att besjäla världen

Publicerad 2024-07-19 – av Anna Löfving

Söndagen den 21 juli klockan 14.00 talar författaren och religionshistorikern David Thurfjell i Vaksala kyrkcentrum om människans förmåga att besjäla världen.

Thurfjells bok Det gudlösa folket visar majoritetssvenskarnas tudelade relation till det kristna arvet, och han har också skrivit boken Granskogsfolket – hur naturen blev svenskarnas religion.

Sommaren 2023 var han ”sommarpratare” i P1-programmet Sommar.

Höstens brödtema på Svintorget lockar Uppsalas matälskare

Publicerad 2026-09-18 – av Anna Löfving

Det finns en särskild sorts stämning som lägger sig över Uppsala när kvällarna blir mörkare och Fyrisån speglar de tända fönstren längs kajen. Doften av nybakat sprider sig från kaféer och restauranger, och stadens matälskare börjar dra sig inåt, mot värmen och de långa borden. På Svintorget har hösten fått ett eget tema, och det stavas kort och gott BRÖD – en hyllning till surdeg, skorpa och de smaker som får en vanlig tisdag att kännas som en liten fest. Från mörka rågbröd till frasiga baguetter bjuder höstens Svintorget på hantverk som lockar Uppsalabor att boka bord mitt i veckan, bara för att smaka något nytt.

Just den där hemmakvällen har blivit en scen för många olika nöjen, och för vuxna som vill koppla av på egna villkor har det digitala utbudet vuxit rejält. Vid sidan av strömningstjänster och poddar har spelunderhållning på nätet blivit en självklar del av bilden, och många nyfikna letar sig fram till ett casino utan svensk licens för att jämföra vad de olika alternativen faktiskt erbjuder. Sådana guider går igenom hur spelet fungerar i praktiken, vilka skatteregler som gäller, hur det legala läget ser ut och vilka för- och nackdelar som följer med sajter som ligger utanför det svenska systemet. För den som vill förstå skillnaderna innan kvällens avkoppling börjar fyller den typen av rankningar och jämförelser en tydlig funktion.

Ett brödtema med rötter i staden

Att just bröd får äran att bära höstens tema är ingen slump. Uppsala har en lång tradition av god matkultur, från saluhallen vid Vaksala torg till de småskaliga bagerierna som dykt upp i takt med surdegsvågen. På Svintorget märks det tydligt att intresset för hantverksbröd inte är någon dagslända. Här möts gäster av allt från mörka rågbröd med len smulighet till frasiga baguetter som doftar av lång jäsning.

Nyfikenheten kring vad som händer i köket har dessutom fått extra bränsle av att det hänt en hel del på adressen. Den som följt matscenen har säkert läst om hur nya smaker på Svintorget tagit form, där bröd och mat fått en tydligare huvudroll. Det är precis den sortens utveckling som gör att Uppsalabor gärna bokar bord en helt vanlig vardag, bara för att smaka något nytt.

Från långbord till soffhörna

Det roliga med höstens matkultur är hur lätt den glider mellan det offentliga och det privata. En kväll sitter man vid ett dukat bord med vänner och delar på en brödkorg och några rätter. Nästa kväll är tempot ett helt annat: lampan tänd, en filt över benen och en serie som väntar. Den kontrasten är inte en motsättning, utan snarare två sidor av samma höstlängtan efter mys och avkoppling.

För många vuxna är det just den hemmakvällen som blivit den nya frihetszonen. Strömningstjänsterna erbjuder allt från nordisk krim till lättsamma matlagningsprogram, och parallellt har digitala spel och underhållning smugit in som ett naturligt inslag. Det handlar om samma grundbehov som brödtemat vädjar till: att unna sig något gott, i sin egen takt, utan krav på prestation.

När staden och skärmen möts

Uppsalas nöjesliv har alltid haft en förmåga att förnya sig utan att tappa sin själ. Studentkulturen, konserthusen och de många kaféerna skapar ett brus av aktiviteter, men vid sidan av allt detta finns ett lugnare tempo som blivit alltmer uppskattat. Att välja bort en sen kväll i stan till förmån för egen soffa är inte längre något att skämmas för – det är ett aktivt val.

Den som ändå vill komma ut kan följa säsongernas skiftningar på stadens mötesplatser. Ett fint exempel är den information kring höstterminens start som markerar att den lugnare årstiden dragit igång på allvar, med nya rytmer och rutiner för många. Det är i den övergången som både restaurangbesök och hemmakvällar hittar sin plats, sida vid sida.

Höstens smaker på flera adresser

Bröd på Svintorget är förstås inte den enda anledningen att söka sig ut när löven skiftar färg. Uppsala bjuder på flera platser där mat, dryck och stämning vävs samman till något större. En promenad genom stadens grönska kan mycket väl avslutas med en fika, och i Botaniska trädgårdens café och butik hittar besökaren en oas där höstens färger får extra lyster. Sådana platser påminner om att avkoppling kommer i många former, både ute bland växthusens värme och hemma i det egna vardagsrummet.

Det är den bredden som gör Uppsalas höst så tilltalande. Man behöver inte välja mellan att vara social eller att dra sig undan. Ena stunden delar man en brödbit vid ett långbord, nästa sitter man ensam eller i par framför skärmen, lika nöjd med båda.

Slutet på en höstkväll

Föreställ dig hur en typisk höstkväll i Uppsala kan sluta. Middagen på Svintorget är avslutad, brödkorgen tömd och samtalen har svängt in på mjukare ämnen. På vägen hem drar sällskapet upp kragarna mot den råa luften, och väl inne väntar den där andra sortens kväll – filten, soffan och det egenvalda nöjet som passar just den stunden.

Kanske blir det en dokumentär, kanske en stunds spel, kanske bara tystnad och en kopp te. Poängen är att höstens Uppsala rymmer allt detta samtidigt. Brödtemat på Svintorget och den lugna hemmakvällen är inte varandras motsatser, utan två kapitel i samma berättelse om en stad som lärt sig att njuta av årstiden i sin egen takt. Och när den sista brödsmulan är borta börjar nästa kväll planeras redan där, mellan skratten och de tunga ögonlocken.

Från Konstskådning i Hammarskog till stadsvandring i drottningarnas Uppsala

Publicerad 2026-07-15 – av Anna Löfving

Hela sommaren bjuder Uppsala konstmuseum och Uppsala slottshistoriska på kultur för både konstälskare och historieintresserade. Nya utställningar, kulturupplevelser för hela familjen och levande berättelser om stadens historia ger många anledningar till ett besök.

Lördagen den 8 augusti är det vernissage för Konstskådning 2026, en utomhusutställning där samtidskonst möter natur i Hammarskog. Utställningen sträcker sig från Hammarskogs herrgård längs Dalbyviken och bjuder in till en skön promenad för att upptäcka konsten i landskapet. Precis som fågelskådarna som letar efter fåglar, här i det gröna landskapet, får besökarna utforska omgivningarna och upptäcka konstverken längs vägen.

Klockan 14.00 invigningstalar Linda Eskilsson (MP), ordförande i kulturnämnden. Anna Einarsson, curator och initiativtagare till Konstskådning, presenterar årets utställning.

I år är det första gången Uppsala konstmuseum tar sig till Hammarskog som medarrangör till utställningen. Anna Einarsson, som under flera år utvecklat den konstnärliga inriktningen och höjt ambitionsnivån för den unika satsningen i Hammarskog, är fortsatt curator. Samarbetet mellan Einarsson och konstmuseet växte fram efter arbetet med Uppsalas kulturhuvudstadsansökan 2029, då många nya kontakter och samarbeten skapades mellan stadens kulturaktörer.

Årets medverkande konstnärer är Mattias Bäcklin, Shabnam Faraee, Hanna Hartman, Linda Persson och Fredrik Strid.

Utställningen avslutas, den 23 augusti med en konsert där sångerskan Malena Ernman och gitarristen Mats Bergström bjuder på såväl välkända verk som nyskrivna tonsättningar av poeten Ingela Strandbergs texter. Att musiken är komponerad av Konstskådnings curator, tillika Dalbybon Anna Einarsson, kommer ge utställningen ett extra värdigt avslut.

Den 29 augusti öppnar utställningen Stuart Mayes – Following Eugène: A Spring Outing på Uppsala konstmuseum. Den brittisk-svenske konstnären Stuart Mayes tar avstamp i Eugène Janssons uppmärksammade utställning i Uppsala 1907, där målningar av nakna manliga kroppar väckte debatt om moral och anständighet.

Med dagens blick återvänder Mayes till Janssons historia och undersöker hur normer, identitet och queera berättelser formas och förändras över tid. Genom installationer, textil, objekt och arkivmaterial väver han samman konsthistoria, lokalhistoria och HBTQI+-historia i en utställning som visar hur det har påverkat vår samtid.

Sommar på Uppsala konstmuseum

Under hela sommaren bjuder Uppsala konstmuseum på ett rikt program för både barn och vuxna. Här visas aktuella utställningar, bland annat årets stora utställning Queens. Besökare kan också ta del av dagliga visningar för hela familjen, konstkartor och konstnycklar. Programmet innehåller också Kort om konst, korta introduktionsvisningar på svenska och engelska, samt skapande aktiviteter för barn. Museet har öppet alla dagar under sommaren.

Stadsvandringar i drottningarnas fotspår

Uppsala slottshistoriskas stadsvandringar 11 juli och 13 augusti tar oss med i Katarina Jagellonicas och drottning Kristinas spår genom staden och ger oss berättelser om några av de mest dramatiska händelserna i deras liv. Vandringen börjar vid Uppsala slottshistoriska och avslutas vid Uppsala domkyrka – en historisk promenad genom Uppsala med drottningarna som vägvisare.

Sommar på Uppsala slottshistoriska

Även Uppsala slottshistoriska är öppet hela sommaren. Här kan besökarna ta del av utställningarna Queens – som i sommar har specialvisningar om snusk, sex och samlevnad, samt Slottsliv, gratis visningar på svenska och engelska varje dag, familjevisningar, skattjakter och kreativa aktiviteter för barn. Tillsammans ger de möjlighet att upptäcka berättelserna om kungar, drottningar och livet på Uppsala slott – både inne i museet och ute i staden.

För den som vill komplettera sitt museibesök i slottets historiska miljö med mat, fika eller något att dricka, håller museernas Café och bar också öppet hela sommaren, måndag–söndag, klockan 11.00–17.00.

Konst möter natur i Konstskådning 2026. Utställningen sträcker sig från Hammarskogs herrgård längs Dalbyviken och bjuder in till en skön promenad för att upptäcka konsten i landskapet. Bild: Uppsala kommun.

Pollenallergi – när kroppen reagerar på våren

Publicerad 2026-06-16 – av Anna Löfving

Äntligen är våren här och vi kan njuta av det fina vädret och allt det vackra som blommar. Tyvärr är det dock inte alla som kan njuta lika mycket under denna period på grund av pollenallergi. Symtom som klåda i ögonen, nästäppa, svullnad i bihålorna, nysningar, hosta, andningssvårigheter, trötthet och hjärndimma är vanliga.

För många är läkemedel ett viktigt stöd, men det behöver inte vara hela bilden. Det finns också saker vi kan göra för att stötta kroppen och därmed möjligen påverka hur starkt vi reagerar på pollen. Men först kan det vara hjälpsamt att förstå mer om vad som händer i kroppen vid pollenallergi.

Vad kan påverka hur vi reagerar på pollen?
Immunförsvaret överreagerar och tolkar pollen som ett hot, trots att det egentligen är ett ofarligt ämne. Mastceller, som är specialiserade immunceller, aktiveras och frisätter histamin och andra inflammatoriska ämnen som orsakar symtomen. Det handlar alltså inte bara om mängden pollen i luften, utan också om hur känsligt immunförsvaret är från början.

Den största delen av vårt immunförsvar sitter i tarmen. Om tarmbarriären inte fungerar optimalt kan det påverka immunförsvaret och bidra till inflammation. Även tarmflorans sammansättning kan spela en roll för hur immunförsvaret reagerar, även om forskningen på området fortfarande utvecklas.

Histamin är en signalsubstans som är central i allergiska reaktioner. Kroppen bryter normalt ner histamin bland annat med hjälp av enzymet DAO (diaminoxidas) som främst bildas i tunntarmens slemhinna. Hur effektiv denna nedbrytning är kan variera mellan individer, om funktionen är nedsatt, kan det leda till ett överskott av histamin, vilket hos vissa kan bidra till ökade symtom.

Kost, stress och sömnbrist är något som påverkar vårt immunförsvar och därmed även hur vi reagerar på pollen.

Vad kan vi göra för att stötta kroppen?

  • Stödja kroppens naturliga balans i immunförsvaret.
  • Stärka mage och tarmens normala funktion.
  • Stödja lever och gallas normala funktion.

Hur kan vi göra det?

• Lugna tarmen genom att äta en näringsrik och antiinflammatorisk kost.
• Undvika ämnen som belastar kroppen.
• Stötta kroppen med enzymer vid behov, exempelvis för matsmältning
• Använda örter som kan stödja tarm, lever och kroppens naturliga balans (med rätt kunskap).
• Följa kroppens cirkadiska rytm med balans mellan ljus, mörker och vila.
• Minska stress och prioritera återhämtning och nervsystemsreglering.

För den som vill fördjupa sig finns olika tester där man exempelvis kan analysera mag- och tarmhälsa, inflammationsmarkörer och histaminintolerans. Dessa tester ersätter inte konventionell sjukvård. Vid besvär är det viktigt att alltid kontakta vården för en medicinsk bedömning.

Om du har pollenallergi kan det vara en signal om hur din kropp reagerar och mår i stort. Kroppen strävar hela tiden efter balans, och ofta finns det bakomliggande faktorer som kan vara värdefulla att se över. När symtomen redan brutit ut har kroppen ofta varit belastad under en längre tid, och genom att sätta in stöd tidigare kan man ge kroppen bättre förutsättningar inför säsongen.

Månadens hälsosteg
Stötta kroppen genom regelbunden rytm.
Försök att äta, sova och varva ner vid ungefär samma tider varje dag. När kroppens dygnsrytm är i balans får immunförsvaret bättre förutsättningar att fungera som det ska.

Månadens eftertanke
Kroppens reaktioner speglar ofta helheten i hur vi lever, återhämtar oss och tar hand om vår hälsa.

/Sandra Gustafsson /Heal4Real

Utan historia, ingen framtid – Följ med på en guidad visning på Medicinhistoriska museet

Publicerad 2026-04-16 – av Anna Löfving

Många tar nog den sjukvård som finns tillgänglig i dag för given. Vi tänker att undersökningar, mediciner, operationer, bedövningar och annat vi får när vi blir sjuka alltid har funnits. Så är det förstås inte! Anna Stenkula är ansvarig för Medicinhistoriska museet i Ulleråker.

– Det är inte alls länge sedan som allt såg annorlunda ut. Människor dog av sådant som vi idag ganska enkelt kan bota.

Det är torsdagkväll i mitten av april och i entrén på museet har en liten grupp besökare samlats. De har kommit hit för att följa med på en av de två guidade visningarna som strax ska börja. Karin Norlén, som är pensionerad läkare, och Kerstin Rollman, före detta sjuksköterska, är kvällens guider.

– Utan historia ingen framtid, säger Kerstin. Jag vill gärna berätta om hur den moderna sjukvården vuxit fram. Det känns viktigt.

Karin håller med. Sedan hon avslutat sin anställning på Akademiska sjuhuset för några år sedan fick hon jobb som t.f. chef på Medicinhistoriska museet och blev väldigt intresserad.

– Jag arbetade inom psykiatrin i slutet av min karriär, så det känns särskilt bra att först arbeta här och sedan guida besökare.

Det vackra huset – som de flesta förknippar med psykiatrisk vård – mitt i Ulleråker, byggdes i början av 1900-talet. Länge fungerade ovanvåningen som överläkarbostad och på nedervåningen var det socioterapi för patienter. Sedan mitten av 1990-talet är huset ett museum.

– På ovanvåningen var det utställningar redan under 1980-talet, berättar Anna, så när Akademiska behövde mer plats för museiföremål blev det naturligt att använda hela det här huset.

Den välkände läkaren och professorn Lars Thorén samlade under 80- och 90-talen ihop en stor mängd föremål som använts på sjukhuset sedan det öppnade. När man letade utrymmen för förvaring av dessa beslöts att det storslagna huset i Ulleråker skulle användas.

– Museiföreningen som startats på 80-talet var förstås noga med att de ihopsamlade föremålen skulle förvaras säkert, berättar Anna. Och här fanns ju plats.

Idag är museet till största delen fyllt med saker som hör ihop med allmän sjukvård, men det finns också mycket intressant med inriktning på psykiatrisk vård. Innan guideturerna drar igång delas gruppen upp i två delar, där Karin tar hand om de som är mest intresserade av den allmänna medicinhistorien och Kerstin går upp på ovanvåningen för att berätta om psykiatrihistoria. Karin pekar ivrigt.

– De första redskapen man använde inom sjukvården var för att skapa balans mellan vätskor. Fram till 1800-talets slut sög man ut blod, slem och galla med hjälp av olika instrument för att bota sjukdomar.

Under rundturen får vi lära oss om gamla tiders sjukvård genom att titta på röntgenapparater, stetoskop, EKG-maskiner, kuvöser, konstgjorda hjärtklaffar och mycket annat som samlats i de olika rummen och korridorerna. Karin, som tillsammans med de andra guidevolontärerna, har tagit reda på mycket om sjukdomar förr och hur de botades genom att lyssna på föreläsningar, läsa i böcker och samtala med människor som var med eller har studerat historia. Hon tycker att de många intressanta föremålen ger en större förståelse för dagens sjuvård.

– Och en ödmjukhet inför den hjälp som finns att få idag. Man tar mycket för givet, som inte alls var självklart för bara några år sedan.

Avslutningsvis berättar Anna och de andra om en önskan att få utveckla Medicinhistoriska museet ytterligare och göra om den stora utställningen på nedervåning. De hoppas på medel för att göra den mer lättillgänglig, så att fler

uppsalabor och hitresta besökare ska lära känna vår svenska medicinhistoria.

– Den är så viktig, säger Anna. Historien ger oss perspektiv och en tro på framtiden.

/Anna Löfving