När man talar om kända arkitekter i Uppsala genom åren nämns ofta Gunnar Leche, och om honom har Hela staden skrivit många gånger. Men det finns flera som satt sina spår i staden och en av dem är Ture Stenberg som levde mellan 1863 och 1917. Han föddes i Norrköping, utbildade sig vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, tillbringade år i USA, England och Tyskland, drev några år arkitektkontor i Stockholm, var verksam i Uppsala i början av 1900-talet och dog i Stockholm.
Flera välkända byggnader i Uppsala är ritade av Ture Stenberg, bland annat bankpalatset vid Stora torget där nu Nordea huserar. Den 11 april 1909 stod det i veckotidningen Hvar 8 dag: â€Upplands enskilda bank har i dagarna inflyttat i den nya stÃ¥tliga byggnad, som under Ã¥ren 1907 – 09 varit under uppförande för bankens räkning i Uppsala. Ritningarna till det monumentala i barockstil och hufvudsakligen af röd skotsk sandsten uppförda bankpalatset äro uppgjorda af arkitekten Ture Stenberg i Uppsala.â€
I ett annat nummer av Hvar 8 dag finns en bild pÃ¥ â€Uppsala Fysiska institutions nybyggnadâ€, ocksÃ¥ den av Stenberg. Till texten följer en bild pÃ¥ huset fotograferat av den kände fotografen Alfred Dahlgren. Samma tidning hade vid ett tillfälle följande notis om Stenberg: â€Lika populär som hans resliga gestalt är ute pÃ¥ gatorna och i umgängeslifvet, lika populära har ocksÃ¥ Stenbergs hus blivit bland alla som glädja sig Ã¥t gamla Uppsalas yttre utveckling.†Vad gäller utseende lär Stenberg själv med sina välansade polisonger och vackra skägg ha kallats â€ArkitektkÃ¥rens stÃ¥tligaste och prydligaste representantâ€.
Arkitekten Stenberg anlitades av Uppsala universitet bland annat för att Ã¥r 1901 rita Kemikum, ett hus som i dag hyser bland andra teologiska, musikvetenskapliga och arkeologiska institutioner. NÃ¥gra Ã¥r senare gjorde han ritningarna till Fysikum, som i dag rymmer bland annat Institutionen för idé- och lärdomshistoria. Sedan 2004 är dessa byggnader en del av "Engelska parkens campus för humanioraâ€. BÃ¥de gamla Kemicum och gamla Fysicum klassas i dag som byggnadsminnen.
En annan välkänd byggnad i Uppsala är huset som fÃ¥tt namnet Svettis, det vill säga "Gymnastiska institutionens byggnadâ€. Det är uppfört i jugendstil och ocksÃ¥ här ligger Stenberg bakom. Ã…r 1905 gjorde han ritningar för nyinredningar inom Uppsala slott och ett par Ã¥r senare för Helga trefaldighets församlings prästgÃ¥rd. Strandbergska huset vid Stora torget har ocksÃ¥ Stenberg som skapare.
Ingenjören och uppsalabon Hjalmar Kallenberg hade i början av 1900-talet varit i Italien och studerat hotell och sedan köpt en fastighet vid Fyrisåns östra kant för att sätta upp ett där. Stenberg fick i uppdrag att rita, vilket han gjorde, och på vårvintern 1907 var hotellet klart. Det blev då Uppsalas största och mest exklusiva hotell med sina 29 rum och centralvärme. Trots många renoveringar genom åren har hotellet besvarat sin gamla stil. Det ägs i dag av familjen Bennbom.
Ritningarna till Saluhallen, som tillkom 1907, gjordes ocksÃ¥ av arkitekten Stenberg. Den utformades som en basilika i tre skepp med en halvrund avslutning i öster mot FyrisÃ¥n. I början utsattes byggnaden för en del kritik och kallades av belackarna för â€fläskbasilikanâ€. Redan 1922 stod stadsarkitekten Gunnar Leche för en ombyggnad av Saluhallen, vilken har följts av flera.
År 1909 lämnade Stenberg Uppsala för att fram till 1913 vara arkitekt hos Medicinalstyrelsen i Stockholm, men drabbades av sjukdom och avled redan 1917 endast 54 år gammal.
Birgitta Markendahl





