Det har blivit april månad och våren är på ingång. Att göra en utflykt norr ut från Uppsala känns fint och på en halvtimme når vi den lilla orten Morgongåva. Från den tar det fem minuter och vi är vid Gårdsjö.

– Välkomna hit, säger gårdens ägare Leif ”Leffe” Lindh med ett leende. Jag och min familj är tredje generationen här.

Den stora röda byggnaden är vacker, byggdes i mitten av 1800-talet sedan det ursprungliga huset från 1700-talet brunnit ner. Leif visar oss stolt runt.

– Här finns vår son och våra barnbarn. Min mamma bor här också.

Anledningen till vårt besök är dock inte de gamla husen, utan det som Leif numera ägnar det mesta av sin tid åt: Älgparken Gårdsjö. Den första maj drar säsongen igång och Leif skrockar.

– Det ska bli så roligt att köra igen. Både älgarna och jag är väldigt peppade.

Leif, som är uppvuxen här, har tillsammans med sin fru drivit älgparken i 20 år. Tidigare arbetade han med annat, men längtade tillbaka till hembygden. När han 1989 fick möjlighet att ta över gården och marken tvekade han inte.

– Jag gillade aldrig att bo i stan, så när farsan behövde hjälp slog jag till. Farmor och farfar köpte stället redan 1946, så det här är verkligen hemma.

Innan vi ger oss ut på dagens stora äventyr, älgsafari, vill Leif visa oss den mysigt inredda gårdsbutiken. Den är belägen på logen i ett av husen från 1700-talet och håller under vintern stängt. Nu närmar det sig säsongstart och butiken är laddad med souvenirer i långa rader – allt på tema älg.

– Eftersom vi i år har andra som sköter kaféet har vi haft mer tid till butiken, berättar Leif. Nu är den påfylld ordentligt.

Intresset för att följa med på ett älgsafari vid Gårdsjö är enormt. De stora respektingivande djuren har alltid gjort människor nyfikna och främst kommer besökare från Uppland och Mellansverige, men riktigt långväga gäster står också ofta på kö.

– Hittills har vi haft folk från 202 olika länder här. Tusentals varje sommar, även om 90 procent av våra gäster är från Sverige.

Intresset för djur och natur har Leif haft från barndomen, men att det blev just älgar han skulle ägna sig åt var en slump. Som ung följde han ofta med sin pappa på älgjakt, men han fastnade aldrig för det. Tvärtom värnade han älgarnas fortsatta liv i skogen.

– Jag minns att vi tog hand om rådjurskalvar och även en älgkalv, som sedan dog, när jag var liten. Kanske började drömmen om en älgpark då.

Många är nog rädda för de stora vilda djuren, som ibland kan skymtas genom bil- eller köksfönstret om man befinner sig nära naturen. Och respekt ska man ha, menar Leif, även om djuren – nästan – alltid är vänliga och ofarliga. Särskilt de som bor i älgparken vid Gårdsjö.

– Vår älgar är väldigt vana vid människor. De är födda här och har umgåtts med oss och våra besökare i hela sina liv.

Leif själv, som kallas för Älgmannen i sociala medier och har fått mycket uppmärksamhet för sin vänskap med de stora djuren, är aldrig rädd när han befinner sig i parken. Under säsongen som sträcker sig från maj till augusti, åker han en gång per dag ut med flera hundra besökare. Samtidigt som de tittar, fotograferar och sitter kvar på vagnen bakom traktorn passar Leif på att mata älgarna och får dem på det sättet att komma väldigt nära.

– De kommer direkt när de förstår att vi har pellets, tallris, björk, asp och sälj med oss. Den som vill kan klappa älgarna på mulen och till och med känna deras andedräkt.

Det finns ett 20-tal älgparker i Sverige och de flesta är liksom den i Gårdsjö välbesökta. Att intresset för de svenska älgarna är välkänt och Leif tror att det beror på djurens storlek, mystiken kring dem och känslan av att de är mycket vänliga djur, som också inger respekt.

– Man ska inte ge sig i kast med dem i skogen – särskilt inte en älgko med en kalv – men i parken här är det inte alls farligt.

Sedan är det dags för oss att klättra upp på vagnen som dras av en traktor och styra mot en av älgparkens stora grindar. Det känns spännande och ”lite läskigt” innan vi, som kommit från storstaden, snabbt förstår att vi är i trygga händer. Efter bara nån minut är vi omringande av stora och små, gamla och unga älgar, som tittar nyfiket och puffar på Leif för att få mat. Han skrattar.

– Vill ni ta selfies med älgarna gör ni det såklart. De är väldigt vana vid det och gör sig bra på bild!

Rundturen tar en timma och under tiden berättar vår guide om älgarnas liv i skogen i norra Uppland. Hur bra de har det under såväl vinter- som sommartider och hur ofarliga de är i detta sammanhang.

– De är våra vänner och vi är glada över möjligheten att låta andra människor träffa dem, avslutar Leif. Hoppas att riktigt många uppsalabor tar chansen att följa med på ett älgsafari i år!

/Anna Löfving

Upplandsstiftelsen arbetar med att vårda och värna om natur, friluftsliv, utomhuspedagogik och folkhälsa. Eva Arnemo och Karin Brolin har sedan förra året varit drivande i projektet “Tillgängliga naturutflykter”, vars syfte är att fler personer med funktionsvariation ska få möjlighet att regelbundet komma ut i naturen. Projektet är planerat att pågå i tre år och finansieras med hjälp av projektmedel från Allmänna arvsfonden.

– Vi har jobbat med det här tidigare också, men nu har vi fått pengar så att vi kan satsa ännu mer och bli ännu bättre, säger Eva.

I projektet riktar de sig främst till personer med rörelsenedsättning och synnedsättning. Eva och Karin har sett att personer med funktionsvariation är en målgrupp som kommer ut mer sällan i naturen.

– Att vara ute i naturen bidrar till en bättre hälsa både fysiskt och mentalt, vilket är väldigt viktigt för den här målgruppen, säger Karin.

– Det finns en hel del forskning som visar att man mår bra av att vara ute i naturen, fortsätter Eva. Blodtrycket och stressnivåerna sjunker och många känner ett lugn.

Projektet innehåller samverkan med funktionsrättföreningar och en testpatrull bestående av personer med olika funktionsvariationer. De diskuterar vilka behov och önskemål som finns hos målgruppen och åker ut tillsammans för att utvärdera tillgängligheten i olika naturområden. Med hjälp av ett testprotokoll undersöker de till exempel hur underlaget är och om det finns parkering, toalett eller grillplats, samt vilken information det finns om området och hur man tar sig dit.

Just information om området är väldigt viktigt och något som de fokuserar mycket på i projektet. Det handlar om att beskriva ett område på ett bra sätt så att människor på förhand vet vad de kan förvänta sig. Informationen online behöver vara inspirerande och lätt att ta del av för personer med olika funktionsnedsättningar.

Christer Jacobson, som är med i testpatrullen, älskar att vara ute i naturen. Han tycker det känns meningsfullt att vara med och göra nytta, genom att till exempel testa lutningen på olika underlag i naturen. Att få information om ett område i förväg tror han också är väldigt viktigt för dem som har funktionsvariationer.

– Det är jätteviktigt att man i förväg vet hur det ser ut och vad det finns för förutsättningar, annars struntar man ofta i att åka dit även om man skulle kunna, säger Christer.

– Vi har uppdaterat vår webbsida med tillgängliga naturområden, med tydliga bilder på områdena. Om du ser en bild eller film så kan du lättare avgöra, ibland räcker det inte att det står 5 % lutning, säger Karin.

– Men för dem med synnedsättning så hjälper inte det, då måste det finnas tillräckligt med beskrivande text i stället, fortsätter Eva. En insikt vi har fått under det första året är att information är en komplex fråga.

I Uppsala län ansvarar Upplandsstiftelsen, tillsammans med Länsstyrelsen, för Naturkartan. Det finns 30 välbeskrivna tillgängliga besöksmål i naturkartan. Fördjupad information om tillgängligheten kommer att läggas till löpande under projektets gång.

Förhoppningen efter projektet är att alla föreningar och deras medlemmar fortsätter att vara ute i naturen. Det är också viktigt att nå ut till allmänheten, att fler känner till att det finns fina tillgängliga naturområden och var de kan ta reda på information.

– För att nå personer som inte är med i föreningar har vi också ett utflyktsprogram där vi anordnar tillgängliga naturutflykter, säger Karin.

– Många som hamnar i rullstol kan få en rädsla att det där kan jag inte göra. Om man väl kommer ut tror jag att rädslan och motståndet försvinner lite grann. Då känner man att det här var kul, det vill jag göra igen, avslutar Christer.

/Lina-Maria Hjortell

I det sjätte avsnittet av Shaolin Heroes på SVT får vi se sex starka män lägga sig ned för att meditera och göra andningsövningar, för första gången i deras liv. Resultatet kom som en chock för dem. De upplevde att det kändes som en dröm och nästan som ett skämt för att det hade en sådan otrolig effekt. De berättar om en känsla av att sväva, hur kroppenen pulserade och expanderade och hur både fysiskt och psykiskt lidande plötsligt ersattes av ett djupt lugn.

En av männen berättade att han tidigare sett meditation som rent ”flum”, men fick nu uppleva att det verkligen fungerade på riktigt. Samtliga var överens om att det var en av de starkaste upplevelserna de någonsin upplevt i deras liv. De kände sig som pånyttfödda. Meditation och andningsövningar var något som de ville göra oftare.

Särskilt starkt var det för en deltagare som lever med en rygg opererad med stålplattor, stänger och skruvar. Hans vardag präglas av kronisk smärta och mycket smärtstillandemediciner. Efter andningsövningen kunde han plötsligt gå normalt utan smärta. Han beskrev det som att han nästan kände sig ”psykiskt sjuk” för att det var så svårt att greppa, hur kunde smärtan bara släppa genom att andas på ett speciellt sätt?

Dessa män är inte ensamma om att ha upplevt dessa känslor vid meditation och medveten andning.  Det är något som mänskligheten känt till i tusentals år och beskrivit som djupt läkande och nästan ”magiskt”. Det är varken flum eller magi, det är ren biologi och något som vetenskapen i dag kan bekräfta varför det fungerar.

Vagusnerven stimuleras: När vi andas långsamt, djupt och rytmiskt stimulerar vi vagusnerven som styr kroppens parasympatiska nervsystem, ofta kallat ”rest and digest” eller lugn- och - ro- systemet.  Det leder till lägre stresshormoner och känslan av att vara trygg och lugn infinner sig.

Hjärnans smärtfilter ändras: Smärta sitter inte bara i vävnaden utan även i nervsystemets signaler. I ett tillstånd av djup trygghet släpper muskelspänningar, hjärnan frigör endorfiner och smärtfiltret kalibreras om. Hos vissa kan även långvarig smärta minska när nervsystemet skiftar till ett tryggare tillstånd.

Biokemisk förändring: Långsam och medveten andning påverkar balansen av koldioxid i blodet, vilket i sin tur påverkar kroppens inre kemi och nervsystemets reglering. Det kan skapa fysiska förnimmelser som pirrningar, pulseringar och känslan av expansion.

När stressystemet dämpas och hjärnvågorna går ner i varv, är det många som kan uppleva en spirituell känsla av tidlöshet, lätthet, djup närvaro och en pånyttfödd känsla. Kroppen har en fantastisk självläkningsförmåga, men den behöver rätt förutsättningar. Ett lugnt nervsystem är en viktig förutsättning för återhämtning och läkning.

Det kan kännas som ett mirakel när vi på så enkla sätt och bara på några minuter kan uppleva så stora effekter. Speciellt om vi har gått med smärta, fysiskt som psykiskt under lång tid och tidigare trott att vi kanske skulle behöva leva med den. Men i själva verket handlar det om att ge kroppen det den behöver. Andningen tillsammans med rätt näring, rörelse, återhämtning och gemenskap ger vi kroppen förutsättningar för att kunna fungera som den ska, det är ren biologi.

Månadens hälsosteg
Ta 10 djupa andetag, andas in 4 sekunder och ut 6 sekunder. Börja och avsluta gärna dagen med det och gör det även ett par gånger mitt på dagen och upplev effekterna av det.

Månadens eftertanke
När andetaget blir lugnt skiftar nervsystemet och livet öppnar sig. Det som kändes omöjligt i stress löser sig när nervsystemet får trygghet.

/Sandra Gustafsson, Heal4real