“Min hållbarhetsidé” är satsningen som ska engagera uppsalaborna i vägen mot kommunens klimatmål. Till och med den 1 september kan vem som helst skicka in sina bästa förslag på hur Uppsala ska bli mer hållbart.
– Hela tanken är att det ska vara ganska enkelt, att det ska vara en låg tröskel för att kunna komma in med sina idéer, säger Rafael Waters (S), ordförande för Gatu- och samhällsmiljönämnden.
Förslagen kan till exempel handla om hur man kan minska koldioxidutsläppen eller leda till mer hållbara beteenden bland invånarna.
– Det kanske finns idéer på hur man kan få fler att välja att gå eller cykla istället för att ta bilen, eller hur vi kan utveckla våra naturområden och parker så att folk vill stanna i Uppsala istället för att flyga till Thailand, säger Rafael.
Rafaels intresse för klimatfrågorna var det som gjorde att han började engagera sig i socialdemokraterna i 30-årsåldern. Utöver politiken är han professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet.
– Fastän jag har hållit på så länge och är nörd i det här, så har jag inte alla pusselbitar. Och nu sitter jag här med makt och ordförande för en nämnd som har en budget på en miljard om året, säger Rafael.
Med “Min hållbarhetsidé” hoppas man kunna samla fler pusselbitar för att kunna nå kommunens klimatmål – att vara klimatneutral 2030 och klimatpositiv 2050. Att involvera medborgarna på resan dit är avgörande.
– Det spelar ingen roll om jag har lösningen på vad som är ett hållbart sätt att leva, för om det inte accepteras av medborgarna så kommer den politiken aldrig att gå igenom, säger Rafael.

Initiativet bygger på en slags medborgarbudget – en metod som har testats och utvecklats på många platser runt om i världen.
– Det finns inte en definition över vad en medborgarbudget är utan det finns många olika sätt, men det handlar mycket om att ge ekonomisk makt till medborgarna, förklarar Rafael.
Med inspiration bland annat av hur föreningen Upplandsbygd arbetar med hållbar utveckling tog förvaltningen fram ett förslag som nu testas för första gången. Den andra delen av projektet riktar sig till gymnasieelever som läser kurser kopplade till hållbarhet.
– Många unga upplever att de lär sig mycket i skolorna om hållbar utveckling, om hur illa det är ställt, om hur vuxenvärlden har misslyckats och att dom är framtidens hopp – och sedan har dom ingen makt?
Han fortsätter.
– Det finns ett stort gap mellan att det läggs mycket ansvar på de unga utan att de har makt och möjlighet att känna att de kan bidra, säger Rafael.
Snart stänger insamlingen där vem som helst kan komma med idéer. Ett gäng förslag har hunnit komma in hittills.
– Det ska bli jättespännande att se, säger Rafael.





