https://helastadenuppsala.nu/kultur-noje/per-arne-wahlstedt-debuterar-med-novellsamlingen-folk-och-rovare/

Kultur & Nöje

Per-Arne Wahlstedt debuterar med novellsamlingen “Folk och rövare”

Publicerad 2024-09-17 – av öfre slotts media

Per-Arne Wahlstedt har hunnit med mycket i sitt liv. Spelat fotboll på elitnivå, startat flera verksamheter och arbetat som KBT-terapeut. Som 78-åring debuterar han med novellsamlingen “Folk och rövare” – inspirerad av händelser under årens gång.

– Det är en kombination av fiction och reality, förklarar Per-Arne.

Som 15-åring flyttade han från Nynäshamn till Uppsala med sin pappa. Idrotten på Katedralskolan var ett favoritämne, och senare ledde talangen till att han började spela fotboll för Sirius.

– Jag spelade där i Allsvenskan till och med 1974. Då flyttade jag till Stockholm, gick på Gymnastik- och idrottshögskolan och spelade i AIK.

Efter några år i Stockholm flyttade Per-Arne tillbaka till Uppsala. Utöver idrottslärarjobbet startade han några egna verksamheter, bland annat Kraftverket, som låg vid Vaksala torg.

– Det var för ungdomar, vi hade skejthall och sådana saker. Men till slut räckte inte pengarna till och vi fick sluta. Då kände jag mig väldigt besviken på Uppsala på något sätt, så jag flyttade till Stockholm igen.

Ã…ter i Stockholm tog livet en ny riktning, när Per-Arne utbildade sig och började arbeta som KBT-terapeut för missbruk.

– Men det var till slut lite svårt att skilja på saker och ting, kände jag. Jag började umgås med dem. Jag var en utåtriktad människa men tillslut visste jag inte var gränserna gick någonstans, berättar han.

Ungefär vid samma tid gick han en skrivarkurs och skrev noveller om det han såg och var med om. Läraren var uppmuntrande till texterna och sa att han var färdig för utgivning, så Per-Arne ringde ett förlag.

– Ofta brukar man bara inte få något svar. Men jag fick en långt svar. “Inte nu, kanske senare”, stod det.

Det blev ingen utgivning den gången.

– Och då tyckte jag, i mitt högmod, att då skiter vi i det här, säger Per-Arne.

Men han fortsatte skriva, och 20 år senare träffade han Stig Larsson och Cyril Hellman. Då fick de gamla novellerna liv igen.

– Jag tog upp mina gamla noveller och då sa Stig “Det här är ju fantastiskt, vem är det som har skrivit det här?” Han trodde inte det var jag. Jag var ju idrottsman, folk tror att man tänker med benen, säger Per-Arne.

Under tre månader varje lördag träffades Per-Arne, Stig och Cyril på kvarterskrogen Rosa Drömmar i Stockholm och gick igenom texterna. Tidigare i somras kom de ut som en novellsamling på förlaget Ars.

– Den här boken var en bra terapeutisk grej för mig. Det var det faktiskt, säger Per-Arne.

Han fortsätter.

– Jag har gjort lite galna grejer ibland, men man kan inte ångra det hela livet. Jag har släppt det.

Och han kommer att skriva mer. Sedan några år har han läst kurser på universitetet, vilket ger mycket inspiration till skrivandet.

– Det finns inga begränsningar i hur man kan skriva. Allt är möjligt. Det är det som är så härligt, säger Per-Arne.

TEXT: SIGNE STRAND
FOTO: JULIA PEIRONE/ARS FÖRLAG

öfre slotts media

https://helastadenuppsala.nu/kultur-noje/mod-och-mobilisering-under-arets-litteraturfestival/

Kultur & Nöje

Mod och mobilisering under årets litteraturfestival

Uppdaterad 2026-03-31, Publicerad 2026-03-31 – av öfre slotts media

öfre slotts media
ville@ofreslottsmedia.se

Uppsala internationella litteraturfestival ägde rum mellan den 18 och 21 med föreställningar, samtal, musik och poesi. Festivalen arrangerades för nionde året, med årets tema mod och mobilisering. Under fredagskvällen hölls festkvällen i Uppsala universitets aula.

Årets tema mod och mobilisering är en hyllning till “de kulturarbetare som tar ställning i ett Europa som på flera håll skakas av polarisering och auktoritära tendenser”.

– Det är nu såna tider då många känner hopplöshet, men jag tror att vi tillsammans kan inge hopp och mod, och litteratur är bara ett av många verktyg, säger Kholod Saghir, konstnärlig ledare och festivalchef, strax innan festkvällen ska dra igång på fredagen.

Innan publiken släpps in i Universitetsaulan för kvällens program behöver de sista detaljerna sitta. Kholod har en viktig roll, och andra medlemmar i festivalledningen och kvällens konferencier Amanda Ooms stämmer av några sista försäkrande frågor. När dörrarna öppnas och människor fyller aulan får många även ett personligt välkomnande av Kholod.

– Veckan hittills har varit underbar, men intensiv – precis som det ska vara, säger Kholod.

Vad betyder det att få genomföra litteraturfesten för nionde året?

– Det betyder allt. Det är verkligen en fest som samlar så många människor. I en så vacker stad som Uppsala är det speciellt att få finnas på så många olika platser, som universitetet, konstmuseet, stadsbiblioteket, stadsteatern och även gymnasieskolorna, säger Kholod.

Uppsala internationella litteraturfestival har blivit en årlig tradition för att hylla litteraturen, och uppmärksamma litteratur och författarskap från delar av världen som är mindre synliga i svensk kontext. Bland annat genom att bjuda in poeter och författare från den arabisktalande delen av världen, lyfta icke engelskspråkiga europeiska författarskap, författare från Irak, Palestina och litteratur på jiddisch.

Under årets festival, med temat mod och mobilisering, diskuterades litteraturens roll som en möjlig motståndskraft i de stora frågor som vi ställs inför idag, i tider av krig, växande nationalism och politisk polarisering.

— När man frågar författare om litteraturens roll så svarar många att, även om de berättar om världen som innehåller så mycket mörker, så är målet att i mörkret bringa hopp.

I år fanns även en programpunkt specifikt riktad till gymnasieelever. Syftet var att bjuda in unga till att känna sig delaktiga i samtal kring de viktiga frågorna om humanitet, demokrati och kunskap, och den roll litteraturen och poesin har i relation till det.

– Världen idag har mycket utmaningar. Ungdomar idag har mycket koll och de är skarpa. De är vårt hopp, de är framtiden, säger Kholod.

Under festivalkvällen hölls det tal av Anne Ramberg, advokat och ordförande i konsortiet vid Uppsala universitet och den prisbelönte poeten Natalie Diaz. Artur Dron, poet som skrivit dikter unders in tjänstgöring i fronten vid Ukrainas försvarsmakt, och Asmaa Azaizeh, journalist och en av de mest framträdande palestinska rösterna inom samtida poesi, framträdde med poesiuppläsningar. Musik framfördes av Lisa Nilsson, sångerska, textförfattare och skådespelare, samt av rapparen och sångerskan Imenella.

/Emma Tapper

öfre slotts media
ville@ofreslottsmedia.se

https://helastadenuppsala.nu/kultur-noje/det-galler-att-hitta-modet-inom-sig/

Kultur & Nöje

Det gäller att hitta modet inom sig

Uppdaterad 2026-03-18, Publicerad 2026-03-12 – av öfre slotts media

öfre slotts media
ville@ofreslottsmedia.se

– Nu kommer del två i bokserien Sagan om Frejo

Möt Fredrik Blomqvist som, tillsammans med sonen Carl, är författaren till serien, som beskrivs som både fantasy och verklighet

”Frejo är varken den starkaste eller modigaste fjällräven. Han trivs bäst i tryggheten … men när hans far försvinner tvingas han ut på en farlig vandring med sina äldre och modigare syskon.”

Det har blivit mitten av mars och för några dagar sedan släpptes den andra delen i bokserien ”Sagan om Frejo”. Den första delen, som citatet ovan beskriver, heter Norrskenet och den andra har titeln Mörkvinter. Böckerna vänder sig främst till barn mellan 6 och 12 år, men kan läsas av alla berättar Fredrik Blomqvist, som tillsammans med sin son Carl har skrivit Sagan om Frejo.

– Det är en berättelse om kampen mellan ont och gott, säger Fredrik. En klassiska saga, om drömmar, förväntningar, mod och rädslor. Men också ett spännande äventyr, som man inte vet hur det slutar.

Många känner nog igen 12-årige Carl. Han syns ofta i både TV och tidningar, då han tipsar om böcker eller medverkar i andra bokrelaterade sammanhang. Pappa Fredrik är själv författare, men arbetar också med att ge ut läromedel i matematik. De bodde tidigare, tillsammans med mamma Cecilia, i Mariefred, men har nu flyttat till Uppsala.

– Planen var hela tiden att flytta tillbaka hit, säger Fredrik. Eftersom Cecilia lider av sjukdomen ME ville vi prova den mindre orten Mariefred i några år, men vi trivs allra bäst i Uppsala.

Idén att skriva böcker tillsammans med sin son var något som växte fram. Ända sedan Carl var liten har de fantiserat och berättat historier för varandra och för några år sedan bestämde de sig för att skriva ner berättelserna. Fredrik säger att han först skriver ett utkast och att Carl sedan läser högt, kommer med många kloka förslag på förändringar och tillägg och att det färdiga resultat är ett samarbete mellan de båda. Särskilt bra är Carl på oväntade vändningar i manuset.

– Han är fantastisk på det. Jag skriver ett första förslag, och sedan är Carl en perfekt redaktör. Vårt samarbete är väldigt kreativt.

Att Carl var språkbegåvad märktes tidigt eftersom han redan som 3-åring ”låtsasläste” barnböcker som föräldrarna läst högt för honom. Fredrik ler vid minnet.

– Hattstugan memorerade han till exempel helt och hållet och ”läste” sedan högt för oss.

Del ett i Sagan om Frejo kom ut förra året och fick ett mycket fint mottagande. Den första omgången som trycktes sålde slut på en vecka och sedan dess har nya upplagor tryckts och nått många yngre och äldre läsare i Sverige. Boken har också redan översatts till en rad andra språk och getts ut i flera europeiska länder. Fredrik nämner Tyskland, Norge, Danmark och Ukraina.

– Handlingen är allmänmänsklig och berör människor oavsett vilket land eller vilken kultur de tillhör. Mycket är inspirerat av det som händer i världen, till exempel kriget i Gaza, vilket många ju känner till, berättar Fredrik.

Sagan om Frejo brukar beskrivas som en blandning mellan verklighet och fantasy och Fredrik tror att det gör den intressant för alla åldrar. Den lilla fjällräven, som också är väldigt söt, kan många identifiera sig med eftersom han är både osäker och rädd, men ändå gör sitt bästa för att vända ont till gott. Man kan tolka berättelsen både symboliskt, den lilla människan som slåss mot en övermakt, men också bokstavligt. Djuren är både realistiskt och fantasifullt beskrivna.

– Det är upp till var och en att tolka som den tycker, säger Fredrik. Mycket beror nog på vem det är som läser.

Att få resa både i landet och utomlands tillsammans med Carl tycker Fredrik är en ynnest som berikar dem båda. De lär känna varandra ännu bättre och har alltid kul ihop. Att få framträda i ”Norska nyhetsmorgon” och bli intervjuad av Norges största dagstidning, som skedde nyss, är verkligen roliga upplevelser och något att minnas för livet.

– Man vet inte hur allting utvecklar sig framöver, avslutar Fredrik, men just nu har vi ett väldigt roligt samarbete som tar oss på otroliga äventyr. Både Carl och jag uppskattar det mycket.

Sista helgen i mars kan du träffa Carl och Fredrik och få dina böcker signerade på följande ställen i Uppsala:

Akademibokhandeln Gränbystaden

Fredagen den 27/3, klockan 16–18

Akademibokhandeln Stora torget

Lördagen den 28/3, klockan 11–13

/Anna Löfving

https://helastadenuppsala.nu/okategoriserade/hjartan-i-fokus-nar-sara-jonsson-staller-ut/

Kultur & Nöje

Hjärtan i fokus när Sara Jonsson ställer ut

Uppdaterad 2026-03-17, Publicerad 2026-02-09 – av öfre slotts media

Hela staden Uppsala möter konstnären Sara Jonsson på en konstutställning hon har nu i Salabackekyrkan. Sara har under lång tid ägnat sig åt en mängd olika kreativa uttryckssätt. Efter studier i konst på folkhögskola ägnade hon flera år åt ett verklighetstroget måleri. Hon utgick ofta från egna fotografier av naturmotiv och arbetade länge med varje verk. Med tiden har dock Saras inställning till skapandet förändrats. Idag är det mer abstrakt uttryck som fokuserar på färg och ren glädje.

– Det var bara perfekt som var tillräckligt. Nu på senare tid målar jag mer av glädje, med mycket färg och mer abstrakt, berättar Sara.

Vid sidan av sitt konstnärskap väljer Sara att använda sin tid och energi till studier. Hon har bland annat intresserat sig för teologi och gått introduktionskurser i språken hebreiska och grekiska. Det är studier hon bedriver av rent personligt intresse. Konsten har fått en alltmer central roll i hennes liv, då den erbjuder ett meningsfullt utrymme där hon kan bygga och skapa fritt. Ett avgörande skifte i hennes skapande skedde under pandemin. Vid den tidpunkten stod en tavla halvfärdig på staffliet med en ambitionsnivå som kändes svår att nå. För att hitta tillbaka till lusten började hon istället arbeta med oljekritor, vilket ledde in henne på ett specifikt spår av hjärtmotiv.

– Då tog jag fram mina oljekritor och började måla hjärtan. Jag hade en tavla som stod halvfärdig på mitt staffli med alldeles för hög ambitionsnivå men jag behövde något annat där jag kunde måla bara för att det var roligt, med mycket färg, berättar Sara.

Det som började som en enkel paus under pandemin utvecklades snart till ett omfattande projekt. Efter att ha fyllt ett helt block med hjärtan blev Sara uppmuntrad av en vän att ställa ut sina verk. Eftersom hennes större oljemålningar inte fick plats i den första tilltänkta utställningslokalen blev hennes inramade hjärtan den perfekta lösningen. Detta blev startskottet för en serie utställningar, bland annat med koppling till Alla hjärtans dag i år. Arbetet med hjärtmotiven har fortsatt att utvecklas och innefattar nu även verk i olja och akryl. Sara förbereder sig nu för att ta nästa steg i sitt konstnärskap genom att ställa ut på Galleri BRINK, där hon planerar att fylla en hel vägg med sina karakteristiska hjärtan i olika stilar.

Den kommande utställningen markerar en viktig milstolpe där besökarna får möta hjärtan i olika former, färger och tekniker. För Sara handlar det inte längre om att kopiera verkligheten exakt, utan om att förmedla en känsla som når fram till betraktaren. Genom att arbeta med större format i olja och akryl har hon hittat ett sätt att låta energin i rummet ta plats. Planeringen inför Galleribrink har gett henne möjlighet att se sitt eget skapande i ett större sammanhang, där varje enskilt hjärta bidrar till en gemensam berättelse om hopp och närvaro. Målet är att skapa en vägg som känns levande och inbjudande, en plats där besökarna kan stanna upp och hitta sina egna tolkningar i färgernas rörelse. Denna process har också gett Sara en ny förståelse för hur konsten kan fungera som en bro mellan människor, särskilt när motiven är så universella som hjärtan. Framtiden ser ljus ut med nya projekt i sikte, men just nu ligger allt fokus på att låta Uppsalaborna få ta del av den värme och kraft som Saras målningar utstrålar.

/Robin Hjertqvist

https://helastadenuppsala.nu/kultur-noje/swing-it-uppsala/

Kultur & Nöje

Swing it, Uppsala!

Publicerad 2026-01-18 – av öfre slotts media

Hos dansföreningen Swingkatten kan både nybörjare och erfarna dansare ta en svängom i bland annat lindy hop, boogie woogie och autentisk jazz. I år firar Uppsalaföreningen 25-årsjubileum och de ser fram emot att fortsätta sprida gemenskap och dansglädje i Uppsala.

– Musiken, glädjen och mötet med andra är en viktig del av dansen, säger Siri Fjellman som är vice ordförande i Swingkatten och undervisar i dansstilen lindy hop. Hon får medhåll från Frauke Augstein som är ordförande och lärare i blues.

– Det är en speciell sorts möte och kommunikation som uppstår i en dans, säger hon.

De båda har haft dans som intresse i större delen av livet. Swingkatten dansförening har funnits sedan 2001, i år 25 år. De har omkring 500 medlemmar, erbjuder kurser i en rad olika dansstilar och anordnar olika evenemang.

De flesta dansstilar, som lindy hop, balboa, blues och boogie woogie är pardanser, medan jazz och step dansas solo. Stilarna skiljer sig lite i bland annat tempo och musik, men gemensamt är anknytningen till musiken och ursprunget i swing, som uppstod i Harlem, New York på 1920-talet, influerat av afroamerikansk danstradition.

Frauke och Siri tycker att dans är både en utmärkt träningsform och ett sätt att vara kreativ, ha roligt och träffa andra.

– När man möter en annan person i en dans behövs inga ord. Man hittar ett eget språk i dansen vilket är väldigt spännande och kreativt, säger Frauke.

Dansintresset bjuder in till gemenskap, både i Uppsala och på andra platser i världen. Både Frauke och Siri har, när de varit på resande fot, letat upp en lokal dansförening att tillbringa en kväll med. På samma sätt hittar även människor som befinner sig tillfälligt i Uppsala, som turister och utbytesstudenter, till Swingkattens evenemang. För övrigt finns en stor spridning bland föreningens medlemmar, både när det kommer till kön, ålder, bakgrund och erfarenhet.

– Vid något tillfälle var åldersspridningen så stor som mellan 16 och 80 år. Hos oss är verkligen alla välkomna, oavsett vem man är, säger Siri.

Förutom kurser i de olika dansstilarna är socialdans en viktig del av Swingkattens verksamhet. Evenemangen avser ofta en bestämd dansstil, och man kan dyka upp med eller utan danspartner. Några gånger per år har de liveband, vilket bidrar till en extra festlig stämning på dansgolvet. På evenemangen gäller föreningens uppförandekoder, som bland annat innebär att man alltid kan tacka nej, och att man själv också ska vara okej med att få ett nej på frågan om en dans.

– Vi upplever att alla är införstådda med vårt gemensamma förhållningssätt. Det skapar trygghet, inte minst för de som kanske är lite nya och osäkra.

Till den som är nyfiken på dans, men kanske är lite osäker, vill Frauke och Siri uppmuntra till att våga prova.

– Och ge inte upp! Vill man, kan man gå en nybörjarkurs flera gånger - till slut sätter det sig. Det viktiga är att man tycker att det är kul.

/Emma Tapper