”Ingen har någonsin varit en större botanist eller zoolog. Ingen har någonsin skrivit fler böcker, lika korrekt, lika metodiskt, från personlig erfarenhet. Ingen har mer komplett förändrat en hel vetenskap och skapat en ny epok.” Dessa ord lär Carl von Linné har sagt om sig själv och visst tyder det på gott självförtroende.

Vissa personer har genom seklen satt mera spår än andra på den ort eller i den stad de har levt. Så är det med Linné och Uppsala. Trots att det är snart 150 år sedan han dog finns påtagliga spår av honom kvar i staden. 

Linnégatan är en av stadens stora gator och Linnéträdgården är Sveriges äldsta botaniska trädgård. Den grundades av medicinprofessor Olof Rudbeck den äldre men övertogs senare av Linné. Nu odlas där bara de växter som man säkert vet att Linné själv odlade på sin tid. På andra sidan gatan finns två kaféer som heter Café Linné. Den i Uppsala så välkända Botaniska trädgården anlades av Olof Rudbeck i slutet av 1600-talet, men det var Linné som gjorde den ur vetenskaplig synpunkt mest berömd över hela världen. 

Carl von Linné, som 1741 utsågs till professor i medicin i Uppsala, är en av universitets mest berömda professorer genom tiderna. Han hade sin bostad i Akademiträdgården som idag heter Linnéträdgården och där undervisade han  sina elever. I slutet av vårterminen tog han med sig studenterna på vandringar och undervisade dem under vägen. Stigarna gick från staden i sju riktningar och finns fortfarande kvar. Inspiration till dessa vandringar hade Linné fått under en resa till Paris där en professor vid namn Jussieu hade sådana vandringar med sina studenter.

Linné föreläste om växter, djur och stenar på dessa vandringar. För att undervisningen skulle fungera fanns det ett antal regler. Studenterna skulle ha lösa och lediga kläder som var bekväma. De skulle ta med floror och andra böcker, portörer för växterna och nålar för att montera insekterna. Man skulle samlas en viss tid på morgonen, och den som gick för långsamt under exkursionen och sinkade hela gruppen fick disciplinstraff, ett straff som främst har använts inom det militära området. Men vandringarna var populära och Linné kunde ha ett hundratal studenter på exkursionerna då hela universitetet hade 800-900 studenter.

Linné skrev på 1750-talet en avhandling, Herbationes Upsaliensis, där han beskrev sitt sätt att bedriva exkursioner. Ordet herba är latin och betyder växt eller ört.

Linnés popularitet väckte avundsjuka och han fick brev från andra professorer  som påpekade det olämpliga i att undervisningen skedde på ett så ”uppsluppet sätt” och dessutom ”i lösa, slafsiga kläder”. Efter detta stramades undervisning åt något men herbationerna fortsatte och finns än i dag vid Uppsala universitet, numera i form av sommarkursen "Floristik och Faunistik” vid institutionen för biologisk grundutbildning. Samma platser som Linné en gång besökte är fortfarande målet för dagens exkursioner.

/Birgitta Markendahl

I förra numret av Hela staden handlade historiesidan om S:t Eriks torg i Uppsala – det som tidigare kallades Oxtorget. Det stod också att torget omgavs av Saluhallen, Konsistoriehuset, Kyrkans hus, Vetenskaps-Socitetens hus och Akademikvarnen. I dag ska en av dem hamna i rampljuset en stund – saluhallen.

Uppsala saluhall ligger i hörnet S:t Eriks torg och Vattugränd. Den ritades av arkitekten Ture Stenberg år 1907 och invigdes två år senare. Stenberg var en välkänd arkitekt och kallades i lokaltidningar “det nyaste Uppsalas arkitekt”. Han utformade hallen som en basilika, det vill säga som en rektangulär kyrka indelad i längsgående skepp eller avdelningar med mittskeppet lite högre än de andra. Den halvrunda avslutningen mot öster är vänd mot Fyrisån. Bara några år senare byggdes saluhallen om och denna gång var det den andre store Uppsalaarkitekten Gunnar Leche som låg bakom.

På frågan vad en saluhall egentligen är svarar AI: ”En saluhall är en inomhusmarknad, ofta en vacker och historisk byggnad, där försäljare säljer kvalitetslivsmedel som kött, fisk, ost, frukt, grönt och delikatesser, kombinerat med restauranger, caféer och matställen, som en modern mötesplats för matälskare och en utveckling av den gamla torghandeln. De byggdes förr för att förbättra hygien och skydda mot skadedjur, men idag är de populära sociala och gastronomiska center med fokus på hantverk och lokala råvaror.”

I maj 2002 bröt det ut eld i Saluhallens tak, som var av trä och hela hallen förstördes men byggdes upp igen något år senare. Den ägs sedan 2013 av Svenssons krogar och lokalerna har fått genomgripande renoveringar. Flera välbesökta restauranger finns  där också. Under vår och sommar kan man äta lunch, middag eller ta en drink på restaurang Ã…kanten precis intill Fyrisån.

På det övre planet av Saluhallen ligger festvåningen Hyllan, där detaljer från Saluhallens ursprung finns kvar, kombinerade med modern teknik. Den går att hyra för fester av olika slag. Ibland är det nattklubb i lokalen och vissa helger skaldjursfrossa. Den som är rullstolsburen har inga problem med utrymme och på  gatan finns handikapparkering. Saluhallen lovar i sin reklam att vissa råvaror ”har färdats långt, andra har växt upp här, några är på tillfälligt besök”.

Den 18 april blir det ”en fantastisk dinner show” med Tommy Körberg på Hyllan. ”Under 90 oförglömliga minuter bjuder Tommy på ett noga urval ur sin långa musikaliska karriär, blandat med sin omisskännliga humor och spännande historier från hans liv.”

Och redan nu uppmanar Ã…kanten Uppsalaborna att boka bord vid restaurangens klassiska julbord.

/Birgitta Markendahl