Vecka 12 uppmärksammas i Uppsala som Veckan mot rasism. Genom lärande, inspiration och ställningstagande fokuserade veckan detta år på att belysa rasismen ur ett historiskt perspektiv. Runt om i staden arrangerades det föreläsningar och kulturpunkter för att på olika sätt belysa och motverka våldet och orättvisorna som rasismen för med sig.
Inspirerat av Finland, där Veckan mot rasism redan existerar, har det i Uppsala arrangerats av Uppsalas Röda korskrets sedan 2017. I år genomfördes programmet i samarbete med Fyrisbiografen, Fredens hus och Röd korsets lokala ungdomsförbund.
- Vi vill sprida kunskap och visa vårt tydliga ställningstagande mot rasism, säger Hannah Mannheimer, som är projektledare för veckan samt samordnare för migration och integration på Röda korset Uppsala.
Veckan inleddes på måndagen men en föreläsning om Sveriges koloniala arv av Michael McEachrane. Under föreläsningen fick publiken ta del av historiska exempel och direkta kopplingar till hur strukturer och idéer lever vidare och påverkar oss än idag.
I och med årets tema gjorde historien sig minst sagt påmind under hela veckan. På Fyrisbiografen visades under lördagen den hyllade filmen Sameblod, som även den belyser Sveriges koloniala arv, och på Sprakateatern kunde man på söndagen se teaterföreställningen “Hans namn var Emerich”. Föreställningen, framtagen av Fredens hus, är baserad på Emerich Roths självbiografi där han skildrar sina upplevelser under andra världskriget och i de tyska förintelselägren.
Röda korsets uppdrag är bland annat att förhindra och lindra mänskligt lidande och på olika sätt bidrog veckans programpunkter, med både nya perspektiv och verktyg, för hur vi tillsammans kan ta hjälp av historien för att varje dag forma framtiden till det bättre.
- Jag tänker inte att det är så enkelt som att historien upprepar sig, men att det definitivt finns tankar och tendenser från historien som kan hjälpa oss navigera nutiden och vägen framåt, säger Patricia Lorenzoni.
Patricia är idéhistoriker, författare och en av veckans föreläsare. Hennes föreläsning “Som mycket små doser arsenik” - om rasism, språk och försvaret av det mänskliga, handlade om språkets förskjutningar. Med avstamp i tyskjudiske litteraturvetaren Viktor Klemperers dagbok och svensk migrationspolitik tog hon upp likheter och olikheter mellan då och nu, hur språkliga förskjutningar tar form och vad det gör för just försvaret eller nedmonteringen av mänskliga rättigheter.
Efter föreläsningen fortsatte ett engagerat publiksamtal där flera frågor och tankar om ord och språk lyftes. En person frågade sig varför man i media och politik sällan pratar om flyktingar längre, utan istället säger migranter. Tillsammans med Patricia diskuterade publiken vad den språkliga förskjutningen innebär.
- I ordet flykting ryms mer empati och medkänsla. Man påminns om orsakerna varför människor migrerar över huvud taget, säger en av besökarna.
På ett tillgängligt och engagerande vis bjuder Veckan mot rasism in till både samtal, reflektion och direkt handling. Programpunkterna som alla är gratis och anpassade för olika åldrar uppmärksammar en orättvis värld samtidigt som de också påminner om kraften vi alla har att förändra den - genom medmänsklighet och ökad kunskap i stort och smått.
/Line Jonsdotter





