– Krimkusinerna ger ut ny deckare
Delad glädje är dubbel glädje heter det och när det gäller deckarförfattarna, tillika kusinerna, Håkan Andersson och Peter Jacobson, stämmer det fint.
– Det är jätteroligt att skriva böcker tillsammans, säger de med en mun. Särskilt nu efteråt, när bok nummer två ska lanseras.
Det har gått ett år sedan ”krimkusinerna" intervjuades av Hela staden senast. Då hade de precis kommit ut med sin första gemensamma deckare, Ord betala ingen skuld, som fått ett fint mottagande. De var glada och tacksamma över responsen, och taggade på att fortsätta.
– Att boken kallades bladvändare och folk frågade efter del två kändes fantastiskt, säger Håkan. Särskilt som vi planerade tre delar när vi startade.
Del två, Bara döden kan ge dig frihet, gick fortare att skriva och för några veckor sedan var det dags för bokrelease. Också den här delen har fått ett fint mottagande och någon skrev: ”Känslan när den var slut var bara ’nej’. Nu måste jag ha nästa del!” Peter ler.
– Det är en dröm ända sedan gymnasiet, att få ge ut böcker som blir lästa och uppskattade.
Upptakten till samarbetet kom under pandemin när de träffades av en slump och började prata om det gemensamma intresset att skriva. Det var Peter som föreslog att de skulle skriva en bok tillsammans och Håkan tyckte det lät ”lysande kul” att prova. De spånade på en handling och började sedan skriva på varsitt håll. Peter med en yrkesbakgrund inom polisväsendet, valde en huvudkaraktär som arbetar som polis, medan Håkan, med en bakgrund inom byggbranschen, valde en fastighetsmäklare som sin huvudgestalt. Då, liksom till del två, skriver de sina delar separat och skickar sedan till varandra för genomläsning. Konflikterna är få berättar de.
– I första boken var vi mer artiga när vi kommenterade varandras kapitel, säger Håkan. Numera går vi rakt på sak.
I del två har Håkans karaktär Stefan Bergström bytt mäklarjobbet mot ett arbete inom Ekobrottsmyndigheten. Håkan själv har inte arbetat med sådan frågar, men har vänner som berättat. Håkan tycker det roligaste är att bygga upp ett persongalleri, att skapa och lära känna människorna inom myndigheten, som sedan råkar ut för en massa. Håkan planerar och strukturerar sitt arbete på ett annat sätt än Peter.
– Jag bara sätter mig ner och skriver, säger Peter. Det som händer, det händer. Efteråt knyter jag ihop berättelserna.
Peter säger också att han arbetar bäst när det råder ”ett visst kaos” runt honom. Till exempel när hans tre barn leker i bakgrunden, samtidigt som han skriver. Håkan arbetar bäst på tåget till Stockholm varje morgon.
– Ett litet sorl runt en är bra, säger han. Men jag måste ha det ganska lugnt för att kunna koncentrera mig.
Att samarbeta så tätt med sin kusin har varit positivt tycker båda. Inte bara har de lärt känna varandra på ett nytt sätt som vuxna, de har också lärt känna sin egen familjehistoria bättre.
– Jag har kunna berätta saker för Håkan som min mamma berättat för mig, säger Peter.
– Saker som jag inte visste något om, fortsätter Håkan.
Handlingen i den nya boken är, liksom i den första, fiktiv, även om en del är baserat på verkliga händelser. Som de flesta författare väver Håkan och Peter in egna erfarenheter, liksom vänners och släktingars, i den påhittade historien. Det mesta utspelar sig i Uppsala, som är bådas hemstad, och bland känner människor igen sig i handlingen.
– Det är en balansgång, säger Peter. Att hämta inspiration från sin egen krets, men samtidigt fantisera.
När pratstunden på Fågelsången närmar sig slutet och Hela staden tagit en bild till artikeln vill kusinerna också ta bild. En stor – och viktig – del av att vara författare idag är nämligen att marknadsföra sitt verk. Håkan, som arrangerar bilden, konstaterar.
– Det är helheten som gör det så roligt. Att man både skriver och marknadsför sin bok.
/Anna Löfving
