På Eklundshofs värdshus var det gudagott att vara

Publicerad 2025-11-23 – av Öfre Slotts Media
3 min läsning

Eklundshof är idag namnet på ett område i stadsdelen Polacksbacken nära Fyrisån i södra delen av Uppsala. Stadsdelen har fått sitt namn efter det militära området Polacksbacken norr om Ulleråker vid Dag Hammarskjölds väg.

Där Eklundshofs värdshus ligger i dag inrättades år 1730 Uppsala Helsobrunn och år 1754 tillkom den första värdshusbyggnaden. Den ägdes av Upplands regemente eller officerskåren, som arrenderade ut driften till krögaren. Soldaterna kunde på så sätt få öl och brännvin under övningstiden. Så småningom utökades öppettiderna och även civila kunde ta ett glas där.

Detta och mycket mer finns att läsa på ”Upplandsmuseets rapporter 2010:45 ISSN 1654-8280 © Upplandsmuseet 2010”. Där finns också en karta över området där Eklundshof ligger, och de byggnader som enligt skyddsföreskrifterna bör skyddas särskilt är markerade med rött. Dit hör bland andra Eklundshof och Officerspaviljongen.

Vid mitten av 1800-talet var den gamla värdshusbyggnaden så dålig att den revs och en ny uppfördes. År 1860 fick huset uppsalapanel*), balkong och nytt tegeltak och något år senare en utvändig trappa till balkongen. Några år senare tillkom en veranda i två våningar längs hela södra långväggen – inglasad i bottenvåningen. En bild på detta finns i ”Upplandsmuseets rapporter”.

År 1885 var det slut med värdshusverksamheten och Eklundshof blev en officersmäss, och när kasernerna byggdes några decennier senare hade värdshuset ingen funktion. Huset höll på att förfalla men 1926 flyttade två kaptensfamiljer in och rustade upp det. Verandorna revs och en liten mittbalkong på kraftiga pelare uppfördes på den södra fasaden.

I mitten av 1950-talet köpte staten byggnaden som dÃ¥ byggdes om för att användas som mäss för signalregementets underofficerskÃ¥r. I slutet av 1970-talet renoverades fasaden, balkongen togs  bort och byggnaden fick den färg den har i dag. När regementet flyttade till Enköping 1982 Ã¥teruppstod Eklundshof som värdshus.

Sedan år 1995 är huset ett byggnadsminne med allt vad det innebär av skydd. Huset får till exempel inte rivas eller ”till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras”.

Per Lundgren, som utförligt skrivit om Eklundshof för museets räkning, berättar om de olika husens uppgift genom åren och att miljön också har ett visst litteraturhistoriskt intresse. I Gunnar Wennerbergs (1817-1901) Gluntarna finns bland andra Glunt 25 ”Examens-sexa på Eklundshof”, där Glunten och magistern planerade att ha en flott examensfest på utvärdshuset Eklundshof. Den mest kända delen är när herrarna slår sig ner på gräsmattan utanför värdshuset och sjunger:

Här är gudagott att vara

o, vad livet dock är skönt.

Hör, var fröjd från fåglars skara

se vad gräset lyser grönt.

Humlan surrar, fjäriln prålar,

lärkan slår i skyn sin drill,

och ur nektarfyllda skålar

dricka oss små blommor till.

Föreningen Eklundshofs vänner och väninnor tog vintern 1997 kontakt med kommunens verksamhet för offentlig konst. De ville att det skulle uppföras ett  minnesmärke över Gunnar Wennerbergs sÃ¥ngsamling Gluntarne, och konstnären Thomas Qvarsebo fick uppdraget. FrÃ¥n början var det tänkt att konstverket skulle placeras bakom värdshuset Eklundshof, men som uppsalaborna vet hamnade det i Carolinabacken inte lÃ¥ngt frÃ¥n bronsskulpturen av Gunnar Wennerberg, gjord av konstnären Theodor Lundberg Ã¥r 1911.

*)Uppsalapanel är en specifik typ av träpanel som användes pÃ¥ husfasader i Uppsala under senare delen av 1800-talet. Det är en historisk träarkitektur som var populär bland borgerskapet i staden. 

/Birgitta Markendahl

Robert von Kræmer har satt spår i Uppsala

Uppdaterad 2026-03-18, Publicerad 2026-03-11 – av Zihadul Islam
3 min läsning

I artiklar på den här sidan i Hela staden Uppsala förekommer ofta personer som betytt mycket för Uppsala, bland andra några som varit landshövdingar i länet. En av dem är Robert von Kræmer, som var ståthållare på Slottet och landshövding mellan 1830 och 1862.

Under Kræmers tid som landshövding skrev Gunnar Wennerberg sångsamlingen Gluntarne, och i Glunt nummer 4 hyllas Kræmer som var ”bra för staden”.

En månskensnatt på Slottsbacken

Kors, vad den Kræmer är bra för staden!
Han bygger broar och planterar trän.
Längs utmed ån, där du ser Promenaden,
betade fordom några magra fän.

Och där i Hamnen, som förr stod öde,
undsätts nu hela Uppsala län.
Kors, vad den Kræmer är bra för staden!
Han bygger broar och planterar trän.

”Längs utmed ån …” syftar på promenaden från Flustret och ner mot Ulleråker, där Kræmer lät plantera träd och anlägga Stadsträdgården. Det området hade dittills använts som humlegård, betesvall och lertäkt och kallades Tegelhagen.

”Han bygger broar …” står det i dikten. Järnbron, som nu förbinder Sankt Johannesgatan och Linnégatan, kom till på initiativ av landshövding Kræmer. Uppsala hade vid denna tid drabbats av missväxt, och arbetslösheten var hög. Kræmer försökte skapa nödhjälpsarbeten, och Jernbron blev en del av detta projekt. Bron låg förr vid nuvarande Sankt Olofsgatan, som då hette Järnbrogatan, men den bytte namn när bron flyttades och gatan breddades. Järnbron ritades av arkitekten Georg Theodor Chiewitz och invigdes år 1848. I dag är ingen biltrafik tillåten på Järnbron.

En kort tid innan den officiella invigningen hette bron ”Prins Carls bro” efter dåvarande kronprins Carl, som just då studerade vid Uppsala universitet. Ett minne av detta är de förgyllda monogrammen på bron – ett C med en krona och årtalet 1847.

Våra dagars landshövdingar har inte stor makt om man jämför med gårdagens, och von Kræmer utnyttjade sin till fullo. Han reste runt i länet och deltog i socknarnas kommunalstämmor – mest i Uppsalas. Ofta tog han initiativ och såg till att besluten sedan genomfördes. Det var han som gjorde så att ett statligt lantbruksinstitut inrättades vid Ultuna 1848. Det är nu Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Litterära salonger hölls ofta på Uppsala slott under von Kraemers tid, och där deltog bland andra prins Gustav, Erik Gustav Geijer, Per Daniel Amadeus Atterbom, Carl Jonas Love Almqvist, Gunnar Wennerberg och Malla Silfverstolpe – alla på sin tid stora kulturpersonligheter. Den sistnämnda inbjöd till ”litterära salonger” i sitt hem vid Stora torget och landshövdingen var en självskriven gäst.

År 1855 avtäcktes Kræmers porträtt i Uppsala rådhus och till det tillfället hade följande hyllningsdikt skrivits:

Det samhällsliv, här blommar tryggt,
den fägring staden vann,
den flit, Du ur sin dvala ryckt,
ser der den ärestod Du byggt,
som tidens makt ej störta kan,
Du förste Borgersman.

Redan som 6-åring hade Robert von Kræmer fått sin första militära grad, då han blev sergeant i arméns flotta, Sveaborgs eskader. För fadern

Carl Gustaf von Kræmer, som var överste vid samma eskader, var den militära banan självskriven för sonen, som också valde den. Åren 1813-14 deltog han i fälttåg i Tyskland, Danmark och Norge. Han avancerade till major i generalstaben 1826, men den militära banan avbröts när han 1830 utnämndes till landshövding i Uppsala län.

Robert von Kræmer avled den 25 maj 1880 och ligger begravd tillsammans med sin hustru på Uppsala gamla kyrkogård.

Bild 1. Robert Fredrik von Kræmer i Andra Gardesregementets (Göta Livgarde)) uniform, med Svärdsordens riddartecken på bröstet. Målning från 1825 av Johan Gustaf Sandberg.

/Birgitta Markendahl

Uppsalas saluhall – ett gastronomiskt centrum

Publicerad 2026-02-10 – av Öfre Slotts Media
2 min läsning

I förra numret av Hela staden handlade historiesidan om S:t Eriks torg i Uppsala – det som tidigare kallades Oxtorget. Det stod också att torget omgavs av Saluhallen, Konsistoriehuset, Kyrkans hus, Vetenskaps-Socitetens hus och Akademikvarnen. I dag ska en av dem hamna i rampljuset en stund – saluhallen.

Uppsala saluhall ligger i hörnet S:t Eriks torg och Vattugränd. Den ritades av arkitekten Ture Stenberg år 1907 och invigdes två år senare. Stenberg var en välkänd arkitekt och kallades i lokaltidningar “det nyaste Uppsalas arkitekt”. Han utformade hallen som en basilika, det vill säga som en rektangulär kyrka indelad i längsgående skepp eller avdelningar med mittskeppet lite högre än de andra. Den halvrunda avslutningen mot öster är vänd mot Fyrisån. Bara några år senare byggdes saluhallen om och denna gång var det den andre store Uppsalaarkitekten Gunnar Leche som låg bakom.

PÃ¥ frÃ¥gan vad en saluhall egentligen är svarar AI: ”En saluhall är en inomhusmarknad, ofta en vacker och historisk byggnad, där försäljare säljer kvalitetslivsmedel som kött, fisk, ost, frukt, grönt och delikatesser, kombinerat med restauranger, caféer och matställen, som en modern mötesplats för matälskare och en utveckling av den gamla torghandeln. De byggdes förr för att förbättra hygien och skydda mot skadedjur, men idag är de populära sociala och gastronomiska center med fokus pÃ¥ hantverk och lokala rÃ¥varor.”

I maj 2002 bröt det ut eld i Saluhallens tak, som var av trä och hela hallen förstördes men byggdes upp igen nÃ¥got Ã¥r senare. Den ägs sedan 2013 av Svenssons krogar och lokalerna har fÃ¥tt genomgripande renoveringar. Flera välbesökta restauranger finns  där ocksÃ¥. Under vÃ¥r och sommar kan man äta lunch, middag eller ta en drink pÃ¥ restaurang Ã…kanten precis intill FyrisÃ¥n.

PÃ¥ det övre planet av Saluhallen ligger festvÃ¥ningen Hyllan, där detaljer frÃ¥n Saluhallens ursprung finns kvar, kombinerade med modern teknik. Den gÃ¥r att hyra för fester av olika slag. Ibland är det nattklubb i lokalen och vissa helger skaldjursfrossa. Den som är rullstolsburen har inga problem med utrymme och pÃ¥  gatan finns handikapparkering. Saluhallen lovar i sin reklam att vissa rÃ¥varor ”har färdats lÃ¥ngt, andra har växt upp här, nÃ¥gra är pÃ¥ tillfälligt besök”.

Den 18 april blir det ”en fantastisk dinner show” med Tommy Körberg på Hyllan. ”Under 90 oförglömliga minuter bjuder Tommy på ett noga urval ur sin långa musikaliska karriär, blandat med sin omisskännliga humor och spännande historier från hans liv.”

Och redan nu uppmanar Ã…kanten Uppsalaborna att boka bord vid restaurangens klassiska julbord.

/Birgitta Markendahl

Sankt Eriks torg bär ett av Uppsalas memorialnamn 

Publicerad 2026-02-04 – av Öfre Slotts Media
3 min läsning

Uppsala är en av Sveriges stora städer och växer undan för undan. Det innebär att nya stadsdelar, gator, vägar och torg växer fram och ska namnges. Arbetet med detta har pÃ¥gÃ¥tt i vÃ¥rt land sedan 1643, och i början av 1920-talet tillkom den officiella Gatunamnskommittén. Den senaste förteckningen med namn pÃ¥ gator, vägar och torg i hela Uppsala kommun gjordes 2025. Lantmäteriet och kommunerna bestämmer över namnen inom sitt omrÃ¥de men kan ocksÃ¥ lÃ¥ta Institutet för sprÃ¥k och folkminnen tycka till om förslagen. 

Vissa gator i Uppsala har sÃ¥ kallade memorialnamn, det vill säga ortnamn som ges för att hedra en avliden person som haft betydelse för platsen i frÃ¥ga. Detta bör ske tidigast 3 till 5 Ã¥r efter dödsfallet. Exempel pÃ¥ memorialnamn i Uppsala är Dag Hammarskjölds väg, uppkallad efter diplomaten och FN-chefen Dag Hammarskjöld. Ett annat är Ingmar Bergmansgatan, uppkallad efter regissören Ingmar Bergman, som var född i Uppsala. Botanikern Carl von Linné hedras med Linnés trädgÃ¥rdar, Linnégatan och flera kaféer. Olof Palme har fÃ¥tt sin plats i närheten av Uppsala centralstation. Uppsala domkyrkas skyddshelgon Erik den helige har gett upphov till S:t Eriks torg, och von Kraemers allé är uppkallad efter familjen von Kraemer, som har kopplingar till bÃ¥de litteratur och akademien. Ã…r 1897 fick Robert von Kraemer Svenska akademiens Karl Johans pris, som delades ut första gÃ¥ngen 1836. 

Av dessa fem känner de flesta till Dag Hammarskjöld, Ingmar Bergman och Carl von Linné, medan det krävs lite mera ljus pÃ¥ Erik den helige och Robert von Kraemer. 

När det gäller Erik den helige fÃ¥r vi gÃ¥ lÃ¥ngt tillbaka i tiden. Han föddes omkring 1125 och dog den 18 maj 1160, och han anses ha varit kung i Sverige de fyra sista Ã¥ren av sitt liv. De mirakel som skedde i samband med hans död gjorde att han blev Sveriges särskilda skyddshelgon och kallas Erik den helige eller Sankt Erik. Enligt legenden rann det upp en källa pÃ¥ den plats där han dödades – den öppna platsen söder om domkyrkan i Uppsala, som nu bär namnet Sankt Eriks torg. 

Enligt legenden var Erik en god kung och troende kristen. Det finns uppgifter om att Erik for till Finland tillsammans med biskop Henrik för att omvända finnarna till kristendomen, men historiker som exempelvis Dick Harrison betvivlar detta korstÃ¥g. Troligtvis genomfördes det vid denna tid militära expeditioner frÃ¥n svenskt hÃ¥ll, vilka sÃ¥ smÃ¥ningom ledde till att Egentliga Finland inlemmades i det svenska riket. 

Torget i Uppsala, som i dag har memorialnamnet S:t Eriks torg, fick sitt namn 1828 pÃ¥ förslag av landshövdingen i Uppsala län Berndt Wilhelm Fock, som för resten var företrädare till Robert von Kraemer, som nämndes tidigare.  

S:t Eriks torg ligger i stadsdelen Fjärdingen nedanför domkyrkan och är omgivet av Konsistoriehuset, Saluhallen, Kyrkans hus, Vetenskaps-Socitetens hus och Akademikvarnen. Tidigare kallades torget Oxtorget pÃ¥ grund av den kreaturshandel som ibland pÃ¥gick där, och det namnet levde kvar i dagligt tal ända in pÃ¥ 1940-talet. 

/Birgitta Markendahl

Utställningen Queens lyfter två drottningar som gjort avtryck  

Publicerad 2026-02-04 – av Öfre Slotts Media
4 min läsning

– Det handlar om kvinnohistoria, om Europa och länderna runt Östersjön, om konst, makt, mod och kärlek, säger Tina Landgren som är projektledare för Uppsala slotts bÃ¥da museers stora utställning det här Ã¥ret.  

– Speglat genom tvÃ¥ renässansdrottningar och deras levnadsöden. 

Utställningen Queens, som invigs den 14 februari, finns att se pÃ¥ Uppsala slottshistoriska och Uppsala konstmuseum – bÃ¥da belägna pÃ¥ Uppsala slott. Man löser entré till utställningen och kan sedan besöka bÃ¥da delarna av utställningen. 

– Det är ett unikt samarbete mellan museerna, säger Tina, där vi lyfter bÃ¥de historia och konst. 

De tvÃ¥ drottningarna frÃ¥n renässansens dramatiska 1500-tal är Katarina Jagellonica (1526-1583) och Barbara Radziwill (1520-1551). Katarina föddes i Polen och kom till Sverige genom sitt giftermÃ¥l med Johan III. Tillsammans med sin man satt hon fängslad i Gripsholms slott under fyra Ã¥r. Katarina kröntes till drottning i Uppsala domkyrka och hon ligger begravd här. Hon var under sin levnad en viktig länk mellan Sverige och övriga Europa och introducerade ny musik, konst, arkitektur och ett modernt klädmode i vÃ¥rt land. Hon var ocksÃ¥ religiöst och politiskt intresserad och är känd för sitt mod och sin kunskap. 

– En intressant kvinna, som är värd mer uppmärksamhet, säger Tina. 

Barbara Radziwill var en litauisk adelskvinna som gifte sig – av kärlek – med den polske kungen Sigismund II. PÃ¥ den tiden var äktenskap baserat pÃ¥ kärlek ovanligt och deras förhÃ¥llande ansÃ¥gs skandalöst. Barbra var välutbildad och kunde läsa och skriva, vilket var ovanligt, och ansÃ¥gs dessutom som en av Europas vackraste kvinnor. 1550 kröntes hon till drottning i Polen. Hon avled tidigt och det sägs att hon förgiftades av sin svärmor.  

– Barbaras levnadsöde och mytbildning är otroligt intressant och det är roligt att kunna lyfta henne även i Sverige, säger Tina 

Utställningen Queens producerades i Vilnius i Litauen och Tina berättar att anledningen till att den nu, med en del kompletterande och samtida konstverk, visas i Sverige är det ständiga samarbetet – ocksÃ¥ kulturellt – som försiggÃ¥r mellan länderna runt Östersjön.  

– Ett arbete som blir alltmer viktigt med tanke pÃ¥ den politiska situationen i världen. 

De bÃ¥da drottningarna levde ungefär samtidigt, men pÃ¥ olika sidor av Östersjön och de verkade pÃ¥ olika sätt. De är dock bÃ¥da symboler för sÃ¥dant som idag är mycket aktuellt – makt, identitet, lojalitet, motstÃ¥nd, frihet – och kvinnors viktiga roll i utvecklingen. Tina är glad över möjligheten att fÃ¥ visa delar av deras liv och hur de pÃ¥verkade sin samtid – och framtid. 

– BÃ¥da drottningarna är viktiga i Europas historia och särskilt Katarina har ju en lokal anknytning för oss.   

Barbara Radziwiłł betraktas numera av mÃ¥nga som en frihetssymbol och i de baltiska länderna och under tiden för Sovjets ockupation bannlystes berättelsen om henne. 

Utställningen som gÃ¥r att se fram till slutet av augusti i Ã¥r innehÃ¥ller även konstverk och tillägg av annat slag för att visa drottningarnas liv. PÃ¥ Uppsala slottshistoriska är utställningen lite mer lekfull och vänder sig även till barn. Hela familjen är välkommen till bÃ¥da museerna och det kommer att finnas guidade visningar att följa. Under sportlovet finns det Speciella aktiviteter för barnfamiljer, med kronverkstad och familjevisningar. Utställningen är intressant bÃ¥de för den historieintresserade och för den som är intresserad av samtidskonst. Dessutom är den vacker, berättar Tina. 

– Den som tycker om konst och design har stor behÃ¥llning, liksom den historiskt och politiskt intresserade. Välkomna hit alla uppsalabor!  

Exempel pÃ¥ föremÃ¥l frÃ¥n renässansen som ocksÃ¥ visas pÃ¥ utställningen: BordsföremÃ¥l – utsökta italienska silver- och kristallföremÃ¥l. De visar hur mÃ¥ltiden pÃ¥ 1500-talet blev en scen för maktspel, prakt och diplomati. Mynt och medaljer – porträtt av Katarina Jagellonica, Johan III och Sigismund. Smycken – praktfulla 1500-talssmycken frÃ¥n Litauen samt en bröllopskrona som sägs vara Katarina Jagellonicas 

Rita Jokiranta – presenterar ett nyproducerat videoverk. 

Charlotte Gyllenhammar – deltar med flera verk där kropp, blick och utsatthet stÃ¥r i centrum. 

/Anna Löfving