Att bygga sin egen fågelholk 

Uppdaterad 2026-03-18, Publicerad 2026-02-14 – av Redaktionen

– Det råder bostadsbrist i fågelvärlden, säger biologen och naturvägledaren Anastasia Fredriksson. Fler fågelholkar behövs!

Det är mitten av februari och sportlovet närmar sig med stormsteg. Eller ”holklovet” som man säger på det biologiska museet Biotopia i Uppsala. Sedan 1910 är museet som fokuserar på djur och natur, speciellt den uppländska, beläget i en vacker vit jugendbyggnad i Vasaparken. De flesta uppsalabor känner till det, har varit här både som barn och vuxna, men vet de egentligen hur mycket som pågår här? Bea Lindgren, också hon biolog och naturvägledare, skakar på huvudet.

– Många känner nog till oss, men vi vill att fler ska ta del av allt spännande som händer här.

Som nu under ”holklovet”. Att ge museets gäster möjlighet att själva bygga en holk för småfåglar på sportlovet är en tradition sedan många år. Tillsammans med en förälder eller en annan vuxen köper barnen en byggsats för 150 kronor och skruvar och spikar sedan ihop delarna på bästa sätt. Den som behöver hjälp får det och som avslutning tar man med holken hem. 

– Vill man måla den gör man det hemma, säger Daniel Schrire, som också arbetar på Biotopia. Det behövs inte, men en del tycker det är roligt.

Samtidigt som man bygger en fågelholk lär man sig hur småfåglarna lever vintertid. Daniel och de andra berättar att de vanligaste fåglarna som brukar flytta in i holkarna är talgoxe, blåmes, nötväcka och svartvit flugsnappare. Större fåglar, som starar, brukar inte vilja komma till villaträdgårdar där fågelholkar finns.

– Det gäller att göra holkar med så små hål att fåglarna precis kommer in, säger Anastasia.

Alla barn bor inte i villa med trädgård, men om man frågar sin hyresvärd eller annan ansvarig får man ofta lov att spika upp en fågelholk i närheten av rad- eller hyreshuset. De flesta förstår att barnen gör en naturvårdsinsats när de erbjuder småfåglar en bostad.

På Biotopia arbetar man med olika tema som varierar under året. Naturvägledarna försöker följa årstiderna och arrangerar utställningar och aktiviteter beroende på vad som händer i naturen och vilka djur eller fåglar man kan uppleva just då. Vintertid kan man till exempel lära sig om olika djurspår som syns när marken täcks av snö. 

– Här ser du björnspår, säger Anastasia och pekar på golvet. Och här har en älg gått.

På helgerna kommer familjer eller barn tillsammans med till exempel farmor och farfar och under veckorna har museet många skolor och förskolor på besök. Alla skolor i Uppsala erbjuds att ta del av pedagogiska aktiviteter kostnadsfritt och Bea säger att tiderna under veckorna brukar bli fullbokade.

– Det är främst lågstadie- och mellanstadiebarn som kommer hit. Men också äldre barn och ibland kommer de sedan tillbaka med föräldrar och syskon på helger och lov.

Biotopia, som en gång hette Uppsala biologiska museum, startades av fågelskådaren och konservatorn Gustaf Kolthoff. Flera av de uppstoppade djuren som idag finns att se på museet är konserverade av honom och har bevarats väldigt bra. Kolthoffs främsta drivkraft var dock att få människor att bege sig ut i naturen. Inte att se djuren på hyllor inomhus.

– Och så tänker vi också, säger Daniel. Vi vill inspirera till att gå ut i naturen.

En sak som Biotopia är känt för är de så kallade dioramorna – som är ytor bakom glas där djuren kan ses i sina naturliga miljöer. De är idag moderniserade, men de vackra bakgrundsmålningarna gjordes ursprungligen av Gustafs son Kjell Kolthoff. De är mycket uppskattade av både barn och vuxna. Anastasia berättar entusiastiskt om de uppländska djuren på andra sidan glaset.

– Här är till exempel den stora havsörnen som man – om man är fisk eller fågel – ska se upp för. Allt är väldigt naturligt arrangerat i de fem dioramorna här.

/Anna Löfving

En gömd skatt på Fyrisåns vatten

Publicerad 2026-08-06 – av Redaktionen

Vid Hamnplan nedanför Islandsfallet i Fyrisån guppar en gömd skatt i vattnet. M/S Enköping är världens äldsta passagerarfartyg som fortfarande är i trafik. Idag tar hon passagerare på bland annat turer från Uppsala till Skoklosters slott.

Det är förmiddag och M/S Enköping ligger förtöjd vid Hamnplan nedanför Islandsfallet. Christer Ahlberg och Marjo Hansson är två av de som jobbar ombord i sommar. Under åtta sommarveckor går passagerarfartyget enligt tidtabell torsdag till söndag från Hamnplan i Fyrisån. Under dagarna styr skutan mot Skoklosters slott och på kvällarna blir det räkkryssning.

Christer och Marjo har ansvar för serveringen, baren och ser till att passagerarna har det bra ombord. Christer gör sin femte säsong på M/S Enköping, är dessutom utbildad däcksman och assisterar kaptenen vid avfärd och förtöjning.

M/S Enköping byggdes 1868 och är det äldsta fartyget i världen som fortfarande går i reguljär trafik. För Christer, Marjo och den övriga besättningen blir det långa och intensiva dagar, men arbetsmiljön ombord klagar de inte på. Jämfört med andra jobb är de överens om att M/S Enköping slår det mesta.

– Det är en fantastisk båt och en helt underbar miljö att jobba i, säger Christer.

Precis som passagerarna uppskattar de möjligheten att få se djurlivet både på Fyrisån och i Ekoln under turerna. Bäver, häger, kungsfiskare, iller och vattensnok är några djur de fått se ombord i sommar.

Turerna till Skokloster går till och med 16 augusti och räkkryssningen till och med den 15 augusti i år. Resten av året ligger M/S Enköping hemmavid i Stockholms Nybrokajen och kör charterbokningar, där de som bokar själv bestämmer turen. Fartyget kan bokas till allt från företagsfester till examensfirande och bröllop. Motorn går varm mellan april och december, men även enstaka turer förekommer under vintermånaderna.

– Men veckorna nu på sommaren när vi kör enligt tabell är något extra. Det är helt fantastiskt, säger Marjo, som får medhåll från Christer.

Idag är båten k-märkt och inredd enligt 1920-talsstil. Båten rymmer två matsalar och två utedäck. Med sina 158 år har M/S Enköping varit med om en hel del. Christer berättar i mån av tid mer än gärna om båtens historia, turerna och namnen som hon haft genom åren. Båten har dessutom råkat ut för incidenter som bränder, grundstötningar och även sjunkit på grunt vatten. Lika många gånger har hon reparerats, och restaurerades 1989-1990 när Strömma AB köpte båten och tog tillbaka det ursprungliga namnet Enköping.

Sommarturerna är populära både bland turister som vill se fartyget och upptäcka Skoklosters slott, semesterfirare och en del sällskap som återvänder år efter år. Många passagerare imponeras av den vackra båten och barn framförallt vill gärna se förarhytten, vilket de gärna får göra när tillfälle ges.

– Alla som kommer ombord är här för att de verkligen vill vara här. De är glada, uppskattar det vackra fartyget och att få komma ut på vattnet, säger Christer.

Mer information om bokningar och biljetter hittar du på stromma.com

/Emma Tapper

”Jag kommer aldrig sluta kämpa för mina barn, även om det tar allt jag har.”

Publicerad 2026-08-05 – av Redaktionen

Anna Nygren har arbetat med barn i behov av särskilt stöd sedan 1990-talet. I ett samtal med en anonym Uppsalamamma får hon svart på vitt hur bristfälligt arbetet är för barn med särskilda behov i skolan. Mamman har fått kämpa för varenda insats för sina barn som har språkstörningar, adhd och autism.”Det här är ett systemfel”, säger Anna Nygren som är ansvarig för utbildningspolitik hos Utvecklingspartiet demokraterna.

När mamman berättar om sina barns skolgång berättar hon ärligt och naket om en vardag fylld av kamp för sina fyra barn. Möten på möten, åtgärdsprogram, logopeder som inte finns och bristande anpassning.

Om barn som ligger gråtande på golvet. Om att gråta i duschen så ingen ser och för att orka.
– Jag har sprungit överallt. Till skolan, till vården, till möten på möten. Jag har försökt få alla att förstå vad mina barn behöver. Ska det vara så att allt bygger på att jag kämpar? Hur är det för barn vars föräldrar inte längre orkar, säger hon.

Systemfel när föräldrarna blir projektledare
Mitt emot henne sitter Anna Nygren, lärare och kandidat i kommunvalet för Utvecklingspartiet demokraterna.
– Det du beskriver är tyvärr precis det jag har sett under många år från skolor runt om i Sverige. Det handlar inte om att enskilda lärare inte bryr sig. Det handlar om ett system där stödet ofta kommer för sent eller uteblir för att det är för personberoende, där uppföljningen brister och där föräldrarna tvingas bli projektledare för sina barns skolgång, säger Anna.

Inget logopedstöd erbjuds nu
En av de frågor som berör mamman mest är barnens språkstörningar.
– För mitt äldsta barn fanns det mer hjälp, han fick tillgång till logoped. Med min yngsta som är 10 år nu så är logopedstödet borta. Vi försöker själva hemma, men det är inte så det ska vara.
– Barn med språkstörning behöver tidiga, regelbundna och professionella insatser. Språket påverkar nästan allt i skolan. Om vi missar språket tidigt missar vi många barns chans att lyckas i skolan och därmed i livet.

För första gången fick mitt barn hjälp
Mamman berättar också om när skolan verkligen kunnat hjälpa till då en speciallärare hållit ihop stödet.
– För första gången fick mitt barn rätt hjälp. Då ville barnet gå till skolan.
– Jag förstår det, när stödet fungerar förändras inte bara resultaten. Barnets självbild förändras. Skolan går från att vara en plats för misslyckanden till en plats där man kan lyckas.

UP kräver att speciallärare, logopeder och resurspedagoger ska finnas på plats i alla grundskolor.
– Det är precis de här yrkesrollerna som inte har funnits där i dina barns liv, säger Anna. Logopederna behövs i skolorna. Speciallärarna behövs nära eleverna. Resurspedagoger behövs för att stödet ska fungera i vardagen. Och trygghetsvärdar kan bidra till att miljön på skolan blir bättre för alla elever.

När samtalet sammanfattas är Anna Nygren tydlig.
– Det här är ett felbyggt system. Inte för att alla i skolan gör fel, utan för att ansvaret blir för otydligt, stödet för ojämnt och vårdnadshavarna blir för ensamma.

Mamman säger att hon hoppas att hennes berättelse kan göra skillnad för andra.
– Jag vet hur det är att kämpa. Men jag tänker på alla barn där ingen orkar kämpa. De måste också få hjälp.
– Skolan ska inte fungera bara för de barn som passar in i mallen. Och den ska inte fungera bara för de föräldrar som orkar ligga på. Den ska fungera för alla barn. Det är därför den här berättelsen måste tas på största allvar, säger Anna Nygren avslutningsvis.

Hur vill Utvecklingspartiet demokraterna förbättra skolan i Uppsala.
1. Säkerställ stöd till barn med särskilda behov redan från förskolan
2. Speciallärare, logopeder och resurs-pedagoger måste finnas på plats på alla skolor.
3. Ge barn till arbetslösa och föräldralediga rätt till 30 timmars förskolevecka.
4. Öka resurserna till förskolan och minska barngrupperna
5. Inför trygghetsvärdar på alla skolor.

/Samarbete

Refugee Support Uppsala hjälper ukrainska familjer i hela Sverige

Uppdaterad 2026-08-03, Publicerad 2026-07-30 – av Redaktionen

På Norrtäljegatan i Uppsala är volontärer i full gång med att bära in livsmedel och sortera det i matkassar. Strax efter Ukrainakrigets början startade den ideella föreningen Refugee support Uppsala, vars syfte är att ge nödhjälp till flyktingar från Ukraina.

Magnus Mankan Torneus är en av volontärerna som har varit med nästan sedan starten. Han berättar att flyktingarna som kom till Sverige inte bemöttes särskilt väl när det gällde materiellt stöd och att systemet med bidrag inte riktigt fungerade, vilket ledde till att många inte fick tillgång till varken hygienartiklar eller mat.

– Vi tänkte att vi behövde göra någonting åt det, men vi trodde inte att vi skulle behövas länge.

I början riktade de sig främst till de flyktingar som kom till Uppsala, men nu för tiden kommer det människor från hela Sverige. Många kommuner har infört möjligheten för ukrainska flyktingar att åka gratis lokaltrafik om de uppvisar ett ukrainskt pass.

– Det kommer många fler familjer hit än vad vi hade förväntat oss, säger Mankan.

Refugee support Uppsala önskar ta emot donationer i form av livsmedel, hygienartiklar och husgeråd. På sociala medier lägger de ut listor över vad som behövs, till exempel bindor är det ofta ett stort behov av. De vill ta emot sådant som är lätt att fördela på många och som håller ett relativt bra näringsvärde.

För att ha rätt till nödhjälp behöver man visa upp ett LMA-kort som visar att man är flykting från Ukraina under massflyktsdirektivet. En gång i månaden får man ta emot nödhjälp från Refugee support Uppsala, och Mankan berättar att ungefär 1100 familjer besöker dem varje månad. De håller öppet tre dagar i veckan, onsdag, fredag och söndag. Ungefär 60–180 familjer besöker dem dagligen, vilket gör att det är en utmaning att få nödhjälpen att räcka till alla. Allt hänger på hur många donationer de får.

– Det är ett lotteri för dem att åka hit, det kan bli riktigt bra eller så kan det bli nästan katastrof, säger Mankan. Det är lite trögt att få företag att donera, men vi har några jättebra företag som har skänkt jättemycket. Även en del privatpersoner har skänkt jättemycket.

Behovet av nödhjälp har förändrats över tid och idag kommer det fler familjer till dem än tidigare, vilket Mankan tror beror på att det var en topp i januari då fler kom till Sverige. Men en del av dem som kom första året är inte i behov av nödhjälp längre eftersom de fått ett arbete eller åkt tillbaka till Ukraina.

– En del tycker att förhållandena här är för svåra och åker hellre tillbaka dit. Det har blivit bättre när de har fått personnummer, men det är jättemånga trösklar som är svåra att ta sig över.

Mankan skickar också sändningar till den ukrainska militären med saker de behöver. Han betalar mycket själv, men gör också insamlingar bland vänner och följare på sociala medier. De är bland annat i stort behov av bilar, och Mankan har skickat iväg både sin egen och grannens bil.

– Det är de som befinner sig vid fronten som kan få stopp på det här.

De som har besökt Refugee support Uppsala under åren är väldigt glada över att hjälpen finns, och många av besökarna arbetar också själva som volontärer där. Mankan konstaterar att det är mycket jobb men att de tillsammans lyfter varandra för att ta sig igenom ytterligare en dag, en dag i taget.

– Målet sedan starten har varit att inte behövas. Förhoppningsvis kommer en dag när vi inte behövs längre, avslutar Mankan.

/Lina-Maria Hjortell

Nya detaljplaner utvecklar Gottsunda

Uppdaterad 2026-08-03, Publicerad 2026-07-24 – av Redaktionen

Under våren har tre nya detaljplaner för Gottsunda antagits. Planerna möjliggör nya bostäder, en ny simhall, fler verksamheter och nya mötesplatser. Sammantaget innebär det viktiga steg i utvecklingen av Gottsunda som stadsnod i södra Uppsala.

Nu tas ytterligare steg i utvecklingen av Gottsunda då kommunfullmäktige beslutat att anta detaljplanerna för ”Gottsunda stadsstråk etapp 2”, norr om Gottsunda centrum och ”Gottsunda Östra”. Tidigare i år har även ”Gottsunda stadsstråk etapp 1” antagits. Planerna ger tillsammans förutsättningar för en omfattande utveckling av området.

– Med tre detaljplaner på plats i centrala Gottsunda är vi redo för att komplettera Gottsunda med nya radhus, bostadsrätter, ett stadsdelstorg och ett nytt större bad för Uppsalas växande befolkning. Detaljplanerna är viktiga pusselbitar i arbetet med att utveckla Gottsunda till en ännu starkare stadsnod med fler bostäder, bättre service och tryggare stadsmiljöer. Fler människor i rörelse, fler verksamheter och bättre kopplingar mellan olika delar av stadsdelen och övriga Uppsala stärker stadslivet och tryggheten, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande.

Detaljplanerna är en del av ett större sammanhang kring Gottsunda stadsstråk, där Gottsunda allé och Hugo Alfvéns väg ska utvecklas till en trädplanterad stadsgata med spårväg, biltrafik samt gång- och cykelvägar. Längs stråket planeras nya kvarter med bostäder – bland annat radhus – service, handel och offentliga platser som torg och parker. Området berörs av flera fastigheter med både kommunala och privata ägare.

– Detaljplanerna tillsammans utvecklar centrala Gottsunda enligt kommunens översiktsplan och planprogram. Fokus ligger på social hållbarhet, mötesplatser och ett mer varierat bostadsutbud, säger Andreas Melén, projektledare, Uppsala kommun.

I området finns i dag bland annat Gottsunda torg, en bussgata med hållplatser samt ytor för parkering och grönska. Platsen där Gottsunda allé, Musikvägen och Valthornsvägen möts kommer att göras om så att det blir utrymme för ett nytt torg och en ny simhall i ett centralt läge. Platsen kommer också bli en viktig knutpunkt för spårväg och buss.

Den planerade simhallen ska ersätta den befintliga i Gottsunda och rymma en undervisningsbassäng, barnpool och en 25-metersbassäng som är större än den nuvarande i Gottsunda. I bottenvåningen planeras lokaler för publika verksamheter som café, gym eller närservice, för att skapa liv och rörelse under större delen av dagen.

Utformningen av både byggnad och torg ställer höga krav på kvalitet och gestaltning. Simhallen ska ges en öppen karaktär med generösa glaspartier och hållbara fasadmaterial, och tillsammans med torget bidra till ökat stadsliv och en tryggare miljö i centrala Gottsunda.

Även barns rörelser har varit en viktig utgångspunkt i planeringen. Nya förbättrade gång- och cykelstråk skapar ett mer sammanhängande och trafiksäkert nät, vilket stärker möjligheten att röra sig tryggt till fots och med cykel i stadsdelen.

Tillsammans med utvecklingen i Gottsunda Östra – som omfattar bostäder, en ny förskola och aktivitetsytor – bidrar planerna till ett mer sammanhållet, levande och hållbart Gottsunda, där stadsliv, service och bostäder utvecklas sida vid sida.

Nästa steg i processen är markanvisningar och förberedelser för byggstarter.

Simhallen ska ges en öppen karaktär och tillsammans med torget bidra till ökat stadsliv och en tryggare miljö i centrala Gottsunda.