– Det råder bostadsbrist i fågelvärlden, säger biologen och naturvägledaren Anastasia Fredriksson. Fler fågelholkar behövs!
Det är mitten av februari och sportlovet närmar sig med stormsteg. Eller ”holklovet” som man säger på det biologiska museet Biotopia i Uppsala. Sedan 1910 är museet som fokuserar på djur och natur, speciellt den uppländska, beläget i en vacker vit jugendbyggnad i Vasaparken. De flesta uppsalabor känner till det, har varit här både som barn och vuxna, men vet de egentligen hur mycket som pågår här? Bea Lindgren, också hon biolog och naturvägledare, skakar på huvudet.
– Många känner nog till oss, men vi vill att fler ska ta del av allt spännande som händer här.
Som nu under ”holklovet”. Att ge museets gäster möjlighet att själva bygga en holk för småfåglar på sportlovet är en tradition sedan många år. Tillsammans med en förälder eller en annan vuxen köper barnen en byggsats för 150 kronor och skruvar och spikar sedan ihop delarna på bästa sätt. Den som behöver hjälp får det och som avslutning tar man med holken hem.
– Vill man måla den gör man det hemma, säger Daniel Schrire, som också arbetar på Biotopia. Det behövs inte, men en del tycker det är roligt.
Samtidigt som man bygger en fågelholk lär man sig hur småfåglarna lever vintertid. Daniel och de andra berättar att de vanligaste fåglarna som brukar flytta in i holkarna är talgoxe, blåmes, nötväcka och svartvit flugsnappare. Större fåglar, som starar, brukar inte vilja komma till villaträdgårdar där fågelholkar finns.
– Det gäller att göra holkar med så små hål att fåglarna precis kommer in, säger Anastasia.
Alla barn bor inte i villa med trädgård, men om man frågar sin hyresvärd eller annan ansvarig får man ofta lov att spika upp en fågelholk i närheten av rad- eller hyreshuset. De flesta förstår att barnen gör en naturvårdsinsats när de erbjuder småfåglar en bostad.
På Biotopia arbetar man med olika tema som varierar under året. Naturvägledarna försöker följa årstiderna och arrangerar utställningar och aktiviteter beroende på vad som händer i naturen och vilka djur eller fåglar man kan uppleva just då. Vintertid kan man till exempel lära sig om olika djurspår som syns när marken täcks av snö.
– Här ser du björnspår, säger Anastasia och pekar på golvet. Och här har en älg gått.
På helgerna kommer familjer eller barn tillsammans med till exempel farmor och farfar och under veckorna har museet många skolor och förskolor på besök. Alla skolor i Uppsala erbjuds att ta del av pedagogiska aktiviteter kostnadsfritt och Bea säger att tiderna under veckorna brukar bli fullbokade.
– Det är främst lågstadie- och mellanstadiebarn som kommer hit. Men också äldre barn och ibland kommer de sedan tillbaka med föräldrar och syskon på helger och lov.
Biotopia, som en gång hette Uppsala biologiska museum, startades av fågelskådaren och konservatorn Gustaf Kolthoff. Flera av de uppstoppade djuren som idag finns att se på museet är konserverade av honom och har bevarats väldigt bra. Kolthoffs främsta drivkraft var dock att få människor att bege sig ut i naturen. Inte att se djuren på hyllor inomhus.
– Och så tänker vi också, säger Daniel. Vi vill inspirera till att gå ut i naturen.
En sak som Biotopia är känt för är de så kallade dioramorna – som är ytor bakom glas där djuren kan ses i sina naturliga miljöer. De är idag moderniserade, men de vackra bakgrundsmålningarna gjordes ursprungligen av Gustafs son Kjell Kolthoff. De är mycket uppskattade av både barn och vuxna. Anastasia berättar entusiastiskt om de uppländska djuren på andra sidan glaset.
– Här är till exempel den stora havsörnen som man – om man är fisk eller fågel – ska se upp för. Allt är väldigt naturligt arrangerat i de fem dioramorna här.
/Anna Löfving
