I julklapp får Uppsala något alldeles unikt. Den 12–13 december kommer drag-artisten och scenkonstnären Admira med Hög tid för Högtid – en nyskriven och helt exklusiv julshow skapad bara för Reginateatern.

Föreställningen är specialskriven för Reginas intima scenrum och blandar humor, musik, visuellt hantverk och den där generösa närvaron som blivit Admiras självklara signum.

- Det finns något med Uppsala-publiken som är svårt att beskriva men väldigt lätt att känna. De lyssnar, skrattar, deltar och bjuder tillbaka på ett sätt som gör att man som artist vill ge allt, säger Admira, som gästade Uppsala för första gången i våras.

- När vi gjorde förra showen här kände jag direkt: Det är hit jag vill komma tillbaka med min julshow – och bara hit. Det är därför Hög tid för Högtid är helt exklusiv för Uppsala.

Adam Risberg – skaparen bakom Admira

Bakom scenpersona och glamour står Adam Risberg, designer och multikonstnär som under senare år gjort stort avtryck i svenskt kulturliv. Adam arbetar med kostym, scenografi och uttrycksfullt berättande – ett konstnärskap som tydligt präglar Admiras värld. Men når ridån går upp är det Admira som leder kvällen, med all sin humor, värme och pondus.

Det här är inte vilken julshow som helst. Admiras föreställning är större än en revy, mer överdådig än en traditionsenlig julafton och nästan lika helig som midnattsmässan. Det är musik, kostymer, shownummer, skämt, skrål, överraskningar – och ett orimligt antal ljuseffekter.

- Showen är en blandning av humor, glamour, musik och julkaos i sin mest kärleksfulla form. Det blir helt enkelt jul på mitt vis – larger than life, säger Admira.

Med Hög tid för Högtid fortsätter Reginateatern att lyfta nyskapande och personligt präglad scenkonst. Publiken kan vänta sig en kväll där musik, karaktärslek och det karakteristiska Admira-glammet vävs samman till en högtid helt i hennes egen anda.

- Reginateatern är en plats där jag får vara helt mig själv. Det är därför jag alltid kommer tillbaka, avslutar Admira.

Hela staden Uppsala möter upp kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) i kommunhuset. Vi visas in till ett rum där en stor byggmodell av Uppsala står uppställd. Här pekar Erik ut Gottsunda och berättar om planerna på ett nytt badhus. Målet är att anläggningen ska stå klar 2029.

– Vi har blivit många fler invånare, men antalet bad har inte ökat. Det innebär att tillgången per person har minskat, säger Erik Pelling.

Gottsunda badhus byggdes på 1970-talet som ett enklare bad. Den lilla 25-metersbassängen räcker inte längre för en växande stadsdel, och byggnaden börjar bli sliten.

– Gottsunda har i dag ett av stadens minsta badhus. Samtidigt växer området med nya bostäder och fler invånare. Då räcker det inte med en liten bassäng, säger Erik.

Han framhåller också att Uppsala har färre bassänger per invånare än många andra jämförbara städer.

– I ett land som Sverige, där man inte kan bada utomhus så stor del av året, blir det extra viktigt med inomhusbad. Det handlar om både folkhälsa och simkunnighet.

Simning är en del av skolans läroplan. Alla elever ska kunna simma när de slutar femman.

– Om vi inte har tillräckligt många bassänger blir det svårt för skolorna att klara sitt uppdrag. Därför måste vi bygga nytt, säger Erik.

Han påminner också om att de befintliga baden måste hållas öppna under byggtiden.

– Det är jätteviktigt att Fyrishov och de andra baden kan fortsätta användas, annars klarar varken skolor eller föreningar sig.

Han fortsätter.

– Fyrishov är äventyrsbadet. Gottsunda får ett bad som är enklare men som fungerar för både simskola, träning och familjebad. Det kommer också finnas gym.

Kostnaden beräknas till 657 miljoner kronor. Själva byggprocessen väntas ta två till tre år när beslutet väl är taget.

– Att bygga ett badhus är dyrt. Men det är en investering som vi måste göra, annars hamnar vi ännu mer på efterkälken, säger Erik.

För kommunen handlar satsningen också om Gottsundas framtid.

– Gottsunda behöver fler arbetsplatser och fler saker som lockar människor från hela Uppsala. Vi vill vända bilden av stadsdelen. Ett nytt badhus kan bli något positivt, en dragare, säger Erik.

Han menar att kommunens investeringar signalerar att man tror på stadsdelen.

– När vi satsar på badhus och infrastruktur blir det också lättare för privata aktörer att bygga nya bostäder och investera här.

En viktig pusselbit är spårvägen som planeras i södra Uppsala. Den ska göra det enklare att resa till och från Gottsunda. Erik säger att spårvägen spelar en stor roll för byggandet av det nya badet..

– Det här badet blir för hela södra Uppsala. Med spårvägen kommer man enkelt att kunna ta sig hit från Rosendal, Ulleråker, Ulltuna och de nya områdena som växer fram.

Han beskriver spårvägen som mer än bara kollektivtrafik.

– Erfarenheter från andra städer visar att när spårvägen byggs ökar värdet på bostäder och lokaler i närheten. Det ger förtroende för att satsa i området.

Totalkostnaden för spårvägsprojektet ligger på runt 9 miljarder kronor, där staten står för hälften.

– Det är en investering som kommer betalas av under många generationer. Vi som bor här nu får stå ut med byggstöket, men på sikt ger det mycket tillbaka.

I kommunens budgetförslag finns också pengar till avgiftsfri simundervisning. Redan efter årskurs två ska alla barn få erbjudande om simskola på sommaren.

– Det är en investering i barns säkerhet och hälsa. Men för att det ska vara möjligt krävs fler badhus.

Framtiden för Gottsundas nya badhus avgörs i november, när kommunfullmäktige tar ställning till budgeten.

– Om vi inte gör något nu riskerar det gamla badet att stänga. Då blir situationen ännu sämre. Därför är den här satsningen så viktig för Gottsunda, för Uppsala och för alla barn som behöver lära sig simma, avslutar kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling.

/Robin Hjertqvist

The waste-free co hjälper företag i Uppsala att minska sitt avfall. Estefania Coral är grundare av företaget och brinner för att det ska vara lätt att göra hållbara val.

– Att vara hållbar i sin vardag kan ibland kännas krångligt, tråkigt eller dyrt. Mitt mål är att det ska vara enkelt för alla.

Estefanía är född och uppvuxen i Colombia. Sedan 2017 har hon bott i Frankrike, Amsterdam och Östersund. För några år sedan landade hon till sist med familjen i Uppsala.

– Jag blev förälskad i Uppsala. Det är den perfekta mixen mellan Skandinavien och övriga Europa. Och så är det nära till Arlanda, alltså “nära” till Colombia, säger Estefanía.

I Sverige producerar varje hushåll i genomsnitt ca 10 kilogram avfall per vecka.

– Vi är väldigt stolta över att vi är duktiga på att återvinna här i Sverige, men 10 kg är fortfarande ganska mycket, och bara en del av det återvinns till nya material, förklarar Estefania.

Förpackningar med onödigt mycket plast och transporter har också negativ inverkan på miljön.

– Med alla dessa faktorer i åtanke borde det vara rimligt att försöka göra på ett annat, mer hållbart sätt, säger Estefania.

The waste-free co erbjuder påfyllningsstationer med bland annat torkad mango, chiafrön, pumpafrön och linfrön. Ica kvantum Gränby är den första matbutiken i Uppsala som har anammat konceptet med lösvikt.

– Man kan ta med egna behållare, plast- eller tygpåse att fylla på. Vi fokuserar mycket på produkter som är lokala och bra för hälsan, säger Estefanía.

I början stötte hon på några personer som var skeptiska till konceptet med lösvikt, och menade att det aldrig skulle funka i Sverige.

– Men ni är ju skaparna av lösviktsgodis, ni är vana med det. Det finns i varje butik, bio och bensinmack. Varför skulle det inte fungera med andra saker?

Att påfyllningsstationerna ska vara lättillgängliga där människor handlar är en viktig del för att det ska fungera.

– I Frankrike eller i Colombia handlar man sina matvaror lite annorlunda. Man går till ett ställe för att köpa frukt, sedan till personen som säljer ost, och därefter till bageriet för att köpa bröd. Här i Sverige vill man ha allt på samma ställe, säger Estefanía.

Ã…terigen handlar det om att göra det enkelt för konsumenten att göra hållbara val, genom att istället lägga ansvaret på företagen.

– Företag har resurserna och utrymme att inspirera sina anställda, gäster eller kunder att göra val som är bättre för miljön.

Även arbetsplatser kan anamma idén med påfyllningsstationer. Många kontor har fruktkorgar där frukten ofta snabbt hinner bli dålig.

– Det är fint att man vill erbjuda något till sina anställda, men ibland blir det istället slöseri med pengar, tid och resurser, då kan detta vara ett förslag, säger Estefanía.

Sedan hon startade har bemötandet från andra företag i Uppsala varit positiv.

– Hållbarhetsfrågan är väldigt närvarande här.

Framöver hoppas Estefanía att företaget ska växa, i Uppsala och kanske till andra städer.

– Just nu vill jag sprida medvetenhet om att göra hållbara val, och inspirera andra företag att hjälpa stötta och göra det enkelt tillsammans, säger Estefanía.

Bild: (Fotograf: Erik Hagberg) Estefania Coral är VD och grundare av The waste-free co. “Vårat mål är att hjälpa andra företag att minska sina avfall”, säger Estefanía.

Bild:  (Fotograf: Erik Hagberg) På Ica kvantum i Gränby finns en påfyllningsstation med hälsosamma snacks.

Bild: (Fotograf: Erik Hagberg)

TEXT: SIGNE STRAND
FOTO: ERIK HAGBERG

öfre slotts media

På Gamla torget mitt i Uppsala slingrar det sig en lång kö. Det är en helt vanlig onsdag vid lunchtid, men trots att det är en restaurang som folksamlingen köar till, är det inte maten de är ute efter. Restaurangen Basta öppnar snart i Klangs gamla lokaler, men innan dess är det dags att göra sig av med all interiör.

Allt från bord och stolar till ljusstakar och bestick har ställts fram och priset kan diskuteras på plats. När Urban italian group tog över lokalerna var det fortfarande fullt möblerat från den tidigare ägaren och för att kunna sätta sin egen prägel på platsen, var det detta som blev lösningen.

– På det här sättet kunde vi rensa ut på ett lite mer hållbart sätt före renoveringen, säger Norbert, som jobbar på Urban italian group.

Förutom att undvika att fina saker slängs i onödan betonar han att alla pengar som samlas in under dagen oavkortat går till barnen i Palestina genom organisationen Palestinagrupperna i Sverige.

– Det är bra att kunna bidra på olika sätt, säger han.

Inne i lokalerna börjar saker sakta men säkert hitta nya hem och allt eftersom allt plockas bort pågår städning och fix i bakgrunden. Utanför ringlar sig kön hela vägen bort mot Dombron och för att det inte ska bli överfullt släpper Norbert bara in några i taget.

Eleonora, 21 år, besöker loppisen tillsammans med sina kompisar och visar upp dagens fynd. Det är bland annat en shaker till drinkar och några glas.

– Jag tycker idén med loppis är hur bra som helst, säger hon och berättar att hon fick höra om evenemanget via sin kompis som hade sett om det på Facebook.

Att pengarna går till något så viktigt som välgörenhet tycker hon är extra bra.

– Jag bor inte i Uppsala, men nu blir man ju nyfiken på att se hur det blir här sen, säger hon om den nya restaurangen som snart ska bli till.

Italiensk elegans och en atmosfär full av liv och färg utlovas, likväl som en smakresa hela vägen till den italienska rivieran, när Basta slår upp dörrarna i vinter. Pizza, pasta, drinkar och mycket mer står på menyn.

Urban italian group startades 2017 med en första Basta i Falun och driver sedan dess flera restauranger runt om i Sverige och Europa. Basta Uppsala blir den tionde i ordningen och beräknas vara färdig för öppning i november.

– Det blir riktigt god italiensk mat och en hemtrevlig känsla, berättar Norbert.

Utsikterna ser goda ut för denna nya restaurang med hjärtat på rätt ställe. Med sitt loppisinitiativ visar de att de inte bara gör god mat, utan när möjlighet erbjuds även gott för miljön och gott för människor i nöd. 

TEXT OCH FOTO: LINE JONSDOTTER

öfre slotts media

Inga torkade örter man köper i Sverige är producerade här. Så jag bestämde mig för att göra det – jag vill skapa den första produktionen av torkade örter i Sverige.

Det är tidig förmiddag i Hospitalträdgården. Sedan i juni har Agnès Brosset som driver Nordiska örter odlat här. På senare delen av 1800-talet tillhörde och sköttes samma mark av mentalsjukhuset i Ulleråker.

– Odling och trädgårdsskötsel var ett sätt att hjälpa de intagna i sitt tillfrisknande. Hospitalet var faktiskt självförsörjande genom trädgården, berättar Agnès.

Tanken på att kunna vara självförsörjande var det som gjorde att Agnès började med foraging och örter för sex år sedan. Då bodde hon i Finland och tog sin doktorsexamen i växtekologi.

– Jag försökte leva en zero-waste livsstil och minska mitt koldioxidavtryck, bland annat genom att äta vegetariskt. Men det var svårt att hitta matvaror som inte var odlade i andra delar av världen.

Att köpa avokado och cashewnötter kunde inte vara det enda alternativet. Agnès ville äta en kost baserad på lokalt producerad mat.

– Tanken slog mig – människor har ju överlevt här förut. Generation efter generation har levt av jorden, säger Agnès.

Många av de torkade örter och teer som säljs i Sverige är importerade från Polen, Egypten och China. Med långa transporter försämras både kvaliteten och påverkan på miljön.

– Samma frågor vi ställer gällande var våra grönsaker kommer ifrån och hur de har odlats borde vi tänka på när vi kryddar vår mat eller dricker vårt te, säger Agnès.

I Frankrike, där Agnès kommer från, finns det många lokala örtodlare. Att lära människor om foraging, permakultur och hur man kan odla egna örter är en av ambitionerna med Nordiska örter. Agnès håller både längre kurser, workshops och föreläsningar.

– Det är lite olika teman. Jag märker att intresset för att odla eget växer, säger Agnès.

På en av föreläsningarna Agnès höll på Biotopia satt Roxana Summers i publiken. Hon studerar en trädgårdskurs genom Boländerna jobb och utbildning och gör nu sin praktik på Nordiska örter.

– Jag var väldigt imponerad av Agnès och det hon sa, säger Roxana.

För Roxana handlar odling också om fördelarna det har för välmåendet, och den sociala biten.

– Man säger att svenskar inte är så pratsamma, men när vi jobbar i trädgården är det många som stannar upp och börjar pratar med oss, säger Roxana.

Vem som helst är välkommen att komma till trädgården och titta på odlingarna.

– Jag uppmuntrar verkligen folk att göra det – kom på en workshop, lär dig om foraging eller kom och volontärarbeta och hjälp till. Det här är bara början, säger Roxana.

I framtiden hoppas Agnès att Nordiska örter i Uppsala ska bli ett centrum där framtida örtodlare kan lära sig.

– Jag hoppas också att lokalt odlade örter och teer ska finnas med i utbudet när man går och fikar eller dricker te, säger Agnès.

TEXT OCH FOTO: SIGNE STRAND

öfre slotts media