Det starkaste kulturhistoriska skydd en byggnad kan få är att vara ett byggnadsminne. I Uppsala finns drygt femtio sådana och man kan läsa om dem på nätet i bokstavsordning från Akademikvarnen till Ärkebiskopsgården. Akademikvarnen ligger på Kvarnholmen i Fyrisån mitt i Uppsala med adress S:t Eriks torg i kvarteret Fjärdingen.

Att Akademikvarnen blivit ett byggnadsminne beror enligt länsstyrelsen bland annat på att den tillsammans med omgivande stensatta kajer och Dombron utgör en av stadens mest välbekanta miljöer. Kvarnen är den enda byggnad som vittnar om Fyrisåns betydelse som kraftkälla och har haft stor betydelse för stadens försörjning från medeltiden fram till 1940-talet.

Redan på 1200-talet fanns det på samma plats en kvarn som ägdes av Uppsala domkyrka. När Gustav Vasa blivit kung i Sverige i början av 1500-talet ändrades en hel del i landet och mycket som varit Kyrkans blev nu i stället Kronans. Kvarnen blev en tullkvarn, vilket innebar att ägaren, det vill säga Kronan, tog en del av avgiften eller mälden som de som malde där fick betala.

När drottning Kristina kommit till makten beslöt hon 1657 att tullinkomsten i stället skulle tillfalla Uppsala universitet, som på så sätt fick monopol på kvarnverksamheten i området. Då fanns också ett vattendrivet sågverk vid kvarnen och en pump som försåg brunnen vid Uppsala slott med vatten.

På Fyrisåns västra sida bodde akademikerna och de krävde höga tullar av bönderna och borgarna på den östra sidan, vilket ledde till konflikt mellan grupperna. De på den östra sidan ville bygga en egen kvarn men hindrades från det, och universitetets kvarnmonopol bestod därför fram till slutet av 1700-talet.

Den kvarn som finns i dag byggdes i mitten pÃ¥ 1700-talet och var färdig 1768. Kvarnbron, Uppsalas äldsta bevarade bro, hade byggts 1759 och smedjan och magasinsbyggnaden kommit till och FyrisÃ¥ns kanter hade stensatts. I mitten av 1800-talet byggdes kvarnen om, dÃ¥ mera plats och större maskiner behövdes. Den fick en vÃ¥ning till och gavlarna pÃ¥ norra och södra gavlarna byggdes. 

I augusti 1910 eldhärjades kvarnen och detta var en sÃ¥ uppseendeväckande händelse att flera vykort utgavs med motiv frÃ¥n branden. När kvarnen byggdes upp igen ersattes vattenhjulen med turbiner som drev kvarnstenarna. Driften fortsatte sedan fram till 1946, dÃ¥ kvarnens saga var all. 

Ett decennium senare byggdes lokalerna om och Upplandsmuseet, som tvingats lämna Gustavianum, flyttade in och stannade där. Nu visas där utställningar om Upplands historia och om dagsaktuella frÃ¥gor. En omfattande forsknings- och undersökningsverksamhet bedrivs ocksÃ¥ pÃ¥ museet.

Den populära Ingmar Bergmanfilmen Fanny och Alexander sÃ¥gs av mÃ¥nga när den kom i början av 1980-talet, men alla visste inte att stora delar var inspelade i Uppsala och att det var Akademikvarnens exteriör som användes som den fiktiva biskopsgÃ¥rden. 

/Birgitta Markendahl

I förra numret av Hela staden handlade historiesidan om S:t Eriks torg i Uppsala – det som tidigare kallades Oxtorget. Det stod också att torget omgavs av Saluhallen, Konsistoriehuset, Kyrkans hus, Vetenskaps-Socitetens hus och Akademikvarnen. I dag ska en av dem hamna i rampljuset en stund – saluhallen.

Uppsala saluhall ligger i hörnet S:t Eriks torg och Vattugränd. Den ritades av arkitekten Ture Stenberg år 1907 och invigdes två år senare. Stenberg var en välkänd arkitekt och kallades i lokaltidningar “det nyaste Uppsalas arkitekt”. Han utformade hallen som en basilika, det vill säga som en rektangulär kyrka indelad i längsgående skepp eller avdelningar med mittskeppet lite högre än de andra. Den halvrunda avslutningen mot öster är vänd mot Fyrisån. Bara några år senare byggdes saluhallen om och denna gång var det den andre store Uppsalaarkitekten Gunnar Leche som låg bakom.

PÃ¥ frÃ¥gan vad en saluhall egentligen är svarar AI: ”En saluhall är en inomhusmarknad, ofta en vacker och historisk byggnad, där försäljare säljer kvalitetslivsmedel som kött, fisk, ost, frukt, grönt och delikatesser, kombinerat med restauranger, caféer och matställen, som en modern mötesplats för matälskare och en utveckling av den gamla torghandeln. De byggdes förr för att förbättra hygien och skydda mot skadedjur, men idag är de populära sociala och gastronomiska center med fokus pÃ¥ hantverk och lokala rÃ¥varor.”

I maj 2002 bröt det ut eld i Saluhallens tak, som var av trä och hela hallen förstördes men byggdes upp igen nÃ¥got Ã¥r senare. Den ägs sedan 2013 av Svenssons krogar och lokalerna har fÃ¥tt genomgripande renoveringar. Flera välbesökta restauranger finns  där ocksÃ¥. Under vÃ¥r och sommar kan man äta lunch, middag eller ta en drink pÃ¥ restaurang Ã…kanten precis intill FyrisÃ¥n.

PÃ¥ det övre planet av Saluhallen ligger festvÃ¥ningen Hyllan, där detaljer frÃ¥n Saluhallens ursprung finns kvar, kombinerade med modern teknik. Den gÃ¥r att hyra för fester av olika slag. Ibland är det nattklubb i lokalen och vissa helger skaldjursfrossa. Den som är rullstolsburen har inga problem med utrymme och pÃ¥  gatan finns handikapparkering. Saluhallen lovar i sin reklam att vissa rÃ¥varor ”har färdats lÃ¥ngt, andra har växt upp här, nÃ¥gra är pÃ¥ tillfälligt besök”.

Den 18 april blir det ”en fantastisk dinner show” med Tommy Körberg på Hyllan. ”Under 90 oförglömliga minuter bjuder Tommy på ett noga urval ur sin långa musikaliska karriär, blandat med sin omisskännliga humor och spännande historier från hans liv.”

Och redan nu uppmanar Ã…kanten Uppsalaborna att boka bord vid restaurangens klassiska julbord.

/Birgitta Markendahl