Uppsala har nyligen fått ett eget biopalats kallat Filmstaden med 13 salonger. En massa filmer kan förstås ses här men trots detta finns några gamla biografpärlor kvar där kvalitetsfilmer kan avnjutas. En sådan pärla är Fyrisbiografen i det så kallade Skandalhuset på Sankt Olofsgatan 10B.
Den pampiga byggnaden, som fick namnet Skandalhuset på grund av att det blev lika högt som det intilliggande universitetshuset, uppfördes av grosshandlare Beskow mellan 1906 och 1910. Ã…ret därpå startade biografen Fyris på bottenvåningen i en del av huset. På den tiden hette gatan Järnbrogatan, men när bron togs bort 1960 ändrades namnet till Sankt Olofsgatan.
Initiativtagare till Fyrisbiografen hette Hugo Plengiér och i Filmbladet nummer 30 den 18 december 1916 berättade signaturen Gbr. om honom, som också startade Sveriges biografägares förbund: ”Vid denna tidpunkt hade knappast biograftanken trängt igenom bland de bildade klasserna, åtminstone inte i den lärda staden vid Fyris.” Hugo Plengiér, som tidigt hade ett brinnande intresse för biografer, tillhörde en gammal Upplandsläkt och föddes i Vaksala 1869. Han tog studenten och fortsatte sedan att läsa juridik, men nästan färdig med sin hovrättsexamen avbröt han de studierna och blev i stället försäkringsman inom bolaget Thule. Några år senare lämnade han den sysslan för att helhjärtat ägna sig åt biografverksamheten.
I början drabbades Fyrisbiografen under några få veckor av upprepade eldsvådor men det avskräckte inte Plengiér som tappart kämpade vidare. Hans paroll var ”Svårigheter är till för att övervinnas.” Plengiér hade flera biografer i Uppsala. Ovan nämnda Filmbladet från 1916 skrev ”Troligen skall man få leta länge i vår svenska landsort efter så mönstergillt och efter konstnärliga principer skötta biografer som hans.”
Plengiérs stora intresse för konsten visar sig bland annat genom att Fyrisbiografens väggar genom åren varit prydda av tavlor av yngre och äldre konstnärer.
Trots att många i början skakade på huvudet och inte trodde att biografen skulle ha en framtid, fortsatte Plengiér sin gärning och med facit i hand vet vi nu mer än hundra år senare hur det har gått. Hans biograf Fyris lever vidare trots att den lades ner under en kort tid när han gått bort 1930. Sedan 1931 drivs biografen av familjen Anell, som från början inriktade sig på att visa europeiska filmer av hög kvalitet, vilket var ett lyckokast.
Ã…r 1981 tilldelade Landstinget Torsten Annell årets kulturstipendium för ”långvarig, medveten satsning på kvalitetsfilm”. Två år senare fick han ett hedersstipendium av Uppsala kommuns kulturnämnd ”för att på ett övertygande sätt visat att det går att utan bidrag driva en biograf med höga kvalitetskrav som riktmärke”. 1995 fick biografen ett stipendium av Filminstitutet för att som privatägd bio lyckats hålla en konstnärligt hög standard. Fyris 2 tillkom 1991, då antalet platser utökades något.
Göran Annell blev den siste i familjen som drev Fyrisbiografen. Ã…r 2012 gick den över till Folkets bio, som har 17 biografer runt om i landet och är Sveriges största kvalitetsfilmsdistributör.
Birgitta Markendahl





