Eklundshof är idag namnet på ett område i stadsdelen Polacksbacken nära Fyrisån i södra delen av Uppsala. Stadsdelen har fått sitt namn efter det militära området Polacksbacken norr om Ulleråker vid Dag Hammarskjölds väg.
Där Eklundshofs värdshus ligger i dag inrättades år 1730 Uppsala Helsobrunn och år 1754 tillkom den första värdshusbyggnaden. Den ägdes av Upplands regemente eller officerskåren, som arrenderade ut driften till krögaren. Soldaterna kunde på så sätt få öl och brännvin under övningstiden. Så småningom utökades öppettiderna och även civila kunde ta ett glas där.
Detta och mycket mer finns att läsa pÃ¥ â€Upplandsmuseets rapporter 2010:45 ISSN 1654-8280 © Upplandsmuseet 2010â€. Där finns ocksÃ¥ en karta över omrÃ¥det där Eklundshof ligger, och de byggnader som enligt skyddsföreskrifterna bör skyddas särskilt är markerade med rött. Dit hör bland andra Eklundshof och Officerspaviljongen.
Vid mitten av 1800-talet var den gamla värdshusbyggnaden sÃ¥ dÃ¥lig att den revs och en ny uppfördes. Ã…r 1860 fick huset uppsalapanel*), balkong och nytt tegeltak och nÃ¥got Ã¥r senare en utvändig trappa till balkongen. NÃ¥gra Ã¥r senare tillkom en veranda i tvÃ¥ vÃ¥ningar längs hela södra lÃ¥ngväggen – inglasad i bottenvÃ¥ningen. En bild pÃ¥ detta finns i â€Upplandsmuseets rapporterâ€.
År 1885 var det slut med värdshusverksamheten och Eklundshof blev en officersmäss, och när kasernerna byggdes några decennier senare hade värdshuset ingen funktion. Huset höll på att förfalla men 1926 flyttade två kaptensfamiljer in och rustade upp det. Verandorna revs och en liten mittbalkong på kraftiga pelare uppfördes på den södra fasaden.
I mitten av 1950-talet köpte staten byggnaden som då byggdes om för att användas som mäss för signalregementets underofficerskår. I slutet av 1970-talet renoverades fasaden, balkongen togs bort och byggnaden fick den färg den har i dag. När regementet flyttade till Enköping 1982 återuppstod Eklundshof som värdshus.
Sedan Ã¥r 1995 är huset ett byggnadsminne med allt vad det innebär av skydd. Huset fÃ¥r till exempel inte rivas eller â€till sitt yttre byggas om eller pÃ¥ annat sätt förändrasâ€.
Per Lundgren, som utförligt skrivit om Eklundshof för museets räkning, berättar om de olika husens uppgift genom Ã¥ren och att miljön ocksÃ¥ har ett visst litteraturhistoriskt intresse. I Gunnar Wennerbergs (1817-1901) Gluntarna finns bland andra Glunt 25 â€Examens-sexa pÃ¥ Eklundshofâ€, där Glunten och magistern planerade att ha en flott examensfest pÃ¥ utvärdshuset Eklundshof. Den mest kända delen är när herrarna slÃ¥r sig ner pÃ¥ gräsmattan utanför värdshuset och sjunger:
Här är gudagott att vara
o, vad livet dock är skönt.
Hör, var fröjd från fåglars skara
se vad gräset lyser grönt.
Humlan surrar, fjäriln prålar,
lärkan slår i skyn sin drill,
och ur nektarfyllda skålar
dricka oss små blommor till.
Föreningen Eklundshofs vänner och väninnor tog vintern 1997 kontakt med kommunens verksamhet för offentlig konst. De ville att det skulle uppföras ett minnesmärke över Gunnar Wennerbergs sångsamling Gluntarne, och konstnären Thomas Qvarsebo fick uppdraget. Från början var det tänkt att konstverket skulle placeras bakom värdshuset Eklundshof, men som uppsalaborna vet hamnade det i Carolinabacken inte långt från bronsskulpturen av Gunnar Wennerberg, gjord av konstnären Theodor Lundberg år 1911.
*)Uppsalapanel är en specifik typ av träpanel som användes på husfasader i Uppsala under senare delen av 1800-talet. Det är en historisk träarkitektur som var populär bland borgerskapet i staden.
/Birgitta Markendahl





