– en framgångssaga med Uppsala i fokus
De flesta av oss har en relation till sjukdomen cancer. Är vi inte drabbade själva känner vi någon som har eller har haft sjukdomen. Hans Dahlin, ordförande i Branschhistorisk Förening för Strålbehandling (BHFS), säger att en av tre får cancer någon gång i livet.
– Och av dem får hälften någon form av strålbehandling. Den har en mycket viktig roll i kampen mot den utbredda sjukdomen.
Det är slutet av november och utställningen â€StrÃ¥lning mot cancer – 70 Ã¥rs utveckling med fokus pÃ¥ Uppsala" ska snart tas ner. Den har pÃ¥gÃ¥tt sedan mars pÃ¥ Medicinhistoriska museet och Hans och hans kollega Per Ekström, säger att intresset har varit stort.
– Många är nyfikna på hur strålning mot cancer har vuxit fram. Och hur den kan fortsätta att utvecklas.
Både Hans och Per har under många år varit med och utvecklat metoder för strålbehandling av cancer. Att strålningen har spelat en viktig roll råder det ingen tvekan om.
– Bilder i 3D av kroppens inre, till exempel med datortomografi, och allt mer avancerade â€strÃ¥lkanoner†för att strÃ¥la med precision mot dödliga tumörer har varit helt avgörande för utvecklingen, säger Per.
Från början var tekniken enkel och man kunde endast behandla små och synliga tumörer. I takt med utvecklingen av allt kraftfullare datorer som stöd vid planeringen av strålbehandling har metoderna blivit allt mer avancerade. Nu finns möjlighet att exakt komma åt djupt liggande tumörer, sådana som fram till 70-talet mest behandlades med kirurgi. Hans är stolt över vad forskare i Uppsala har åstadkommit.
– Datorns betydelse är enorm. Nu botas svåra cancersjukdomar på ett helt annat sätt än förr.
Ett problem med strålning var tidigare att man inte kunde avgöra exakt var tumören fanns och hur stor den var, samt undvika att frisk vävnad tog skada av strålningen. Kanske botades cancern, men istället uppstod andra svåra problem för patienten av biverkningar.
– Det var ett fantastisk framsteg när man hittade metoder för att kunna precisionsbestråla själva tumören, berättar Hans. Mycket lidande kunde undvikas då.
Förr behövde en patient 30 – 40 behandlingar med låg dos för att frisk vävnad skulle återhämta sej. Med dagens precision kan det räcka med ett mindre antal behandlingar med högre dos för att nå samma resultat.
Snart efter upptäckten av röntgenstrålningen i slutet av 1800-talet insåg man att den inte bara kan tränga igenom kroppens mjukdelar utan också kan förstöra mänsklig vävnad – som en tumör. Redan efter några år började man strålbehandla cancertumörer framgångsrikt. I Uppsala har forskning och utveckling av protonstrålning varit mycket viktig och framgångsrik, vilket ledde till bildandet av Skandionkliniken 2015 där framför allt barn behandlas med hög precision.
Redan 1957 gjordes världens första bestrålning av en cancertumör med protoner på Gustaf Werners institut i Uppsala.
När det stod klart 2022 att en utställning kring ämnet skulle sättas samman av BHFS i samverkan med Medicinhistoriska museet sammanställdes information och historiska föremål samlades ihop. I Uppsala, som alltid varit en knutpunkt för forskningen kring strålning, fanns mycket material att tillgå och både Hans och Per är nöjda med hur utställningen utformades. De hoppas nu att den kan bevaras.
– Det vore roligt om det fanns en plats för den här viktiga berättelsen att landa på. Som läget är nu vet vi inte hur det blir, när vi nu tar ner den från Medicinhistoriska museet.
Cecilia Bergström, som är antikvarie på museet, säger att utställningen har varit intressant att visa, men att det nu väntar nya tillfälliga utställningar för Medicinhistoriska museet.
– Jag är glad för det intresse den väckt, det är ett viktigt område att berätta om, säger hon.
/Anna Löfving
