I Köttinspektionens gamla industrilokal i utkanten av stan visas just nu utställningen Studier om fritid. Konstnärinna är Pricila Fernandez och hon vill med utställningen väcka tankar kring arbete och fritid. Rätten till fritid, som hon kallar det, uppkom i Sverige 1938, då lagstadgad semester infördes. 

Konsten är lekfull med blåa penseldrag som visualiserar vatten. Hon har använt rullskridskor med målarfärg på och åkt runt i ringar. Mitt i konstverket finns en bild på konstnärinnan själv. Hon njuter, men är utmattad efter att ha åkt runt och målat världen i färg. 

Alba Furgado jobbar på Köttinspektionen och är konstansvarig. Hon berättar att hon varit med och valt årets utställare. Ã…rets tema i konsthallen är arbete och lek. Det vi ser idag är en av flera utställningar i år inom samma område.

Pricila berättar att hon använder fritidsprylar som verktyg när hon skapar sin konst. Skapandet i sig lyfter själva ämnet, likväl som motiven gör det. 

• Man har dåligt samvete innan man ska gå på semester, likväl som efter den. Det underliggande kravet på att man ska vara produktiv på sin semester och man är helt sklut när den är över. Man borde helt enkelt varit mer ledig, stressat mindre. 

Många av konstverken beskriver en känsla av utmattning, men också av kravlöshet. Richard, som är en av besökarna idag, är intresserad av filosofi. Han fördjupar sig i meningen med tid, tid som är nödvändig för vår levnad. Fri tid som kontrasteras mot arbetstid noterar han inte är detsamma som fritid. Fritid är en särskild del av vår fria tid. 

Konst väcker våra sinnen och tolkas i många led. Konstnärinnan började studera ämnet tid och skilja på tid som fri och inte. Studien handlade om vad som händer med oss när vi är lediga, till exempel hur konsumtionen radikalt ökade. Nöjesfält öppnades och fritidsprylar som endast är avsedda att användas på semestern producerades i mängder. En ny marknad hade öppnat. Hon frågar oss, när ska vi sluta producera? Ska vi förstöra världen genom att producera för evigt? Till och med när vi är lediga är vi en del av det. 

Människan hade fri tid innan vi fick lagstadgad semester. När semestern uppfanns behövde vi paradoxalt nog arbeta mer för att ha råd att fylla semestern med aktiviteter. Idag behöver vi ha råd att vara lediga. Många förknippar det med ekonomisk ångest. Samtidigt är semestern lekfull, rolig och färggrann. Allra mest i Sverige, där människorna efter en lång mörk vinter tar ut sina semesterdagar på sommarhalvåret. 

Det Pricila vill säga oss, är att utmana oss i att vara lediga, med kravlöshet. Hon visar en film i en av konsthallarna, som handlar om att släppa taget. Pricila avslutar med att säga.

- Våga släppa taget. 

/Maria Rönström

Hos dansföreningen Swingkatten kan både nybörjare och erfarna dansare ta en svängom i bland annat lindy hop, boogie woogie och autentisk jazz. I år firar Uppsalaföreningen 25-årsjubileum och de ser fram emot att fortsätta sprida gemenskap och dansglädje i Uppsala. 

– Musiken, glädjen och mötet med andra är en viktig del av dansen, säger Siri Fjellman som är vice ordförande i Swingkatten och undervisar i dansstilen lindy hop. Hon får medhåll från Frauke Augstein som är ordförande och lärare i blues.  

– Det är en speciell sorts möte och kommunikation som uppstår i en dans, säger hon. 

De båda har haft dans som intresse i större delen av livet. Swingkatten dansförening har funnits sedan 2001, i år 25 år. De har omkring 500 medlemmar, erbjuder kurser i en rad olika dansstilar och anordnar olika evenemang. 

De flesta dansstilar, som lindy hop, balboa, blues och boogie woogie är pardanser, medan jazz och step dansas solo. Stilarna skiljer sig lite i bland annat tempo och musik, men gemensamt är anknytningen till musiken och ursprunget i swing, som uppstod i Harlem, New York på 1920-talet, influerat av afroamerikansk danstradition. 

Frauke och Siri tycker att dans är både en utmärkt träningsform och ett sätt att vara kreativ, ha roligt och träffa andra.  

– När man möter en annan person i en dans behövs inga ord. Man hittar ett eget språk i dansen vilket är väldigt spännande och kreativt, säger Frauke.  

Dansintresset bjuder in till gemenskap, både i Uppsala och på andra platser i världen. Både Frauke och Siri har, när de varit på resande fot, letat upp en lokal dansförening att tillbringa en kväll med. På samma sätt hittar även människor som befinner sig tillfälligt i Uppsala, som turister och utbytesstudenter, till Swingkattens evenemang. För övrigt finns en stor spridning bland föreningens medlemmar, både när det kommer till kön, ålder, bakgrund och erfarenhet.  

– Vid något tillfälle var åldersspridningen så stor som mellan 16 och 80 år. Hos oss är verkligen alla välkomna, oavsett vem man är, säger Siri. 

Förutom kurser i de olika dansstilarna är socialdans en viktig del av Swingkattens verksamhet. Evenemangen avser ofta en bestämd dansstil, och man kan dyka upp med eller utan danspartner. Några gånger per år har de liveband, vilket bidrar till en extra festlig stämning på dansgolvet. På evenemangen gäller föreningens uppförandekoder, som bland annat innebär att man alltid kan tacka nej, och att man själv också ska vara okej med att få ett nej på frågan om en dans.  

– Vi upplever att alla är införstådda med vårt gemensamma förhållningssätt. Det skapar trygghet, inte minst för de som kanske är lite nya och osäkra.  

Till den som är nyfiken på dans, men kanske är lite osäker, vill Frauke och Siri uppmuntra till att våga prova. 

– Och ge inte upp! Vill man, kan man gå en nybörjarkurs flera gånger - till slut sätter det sig. Det viktiga är att man tycker att det är kul.  

/Emma Tapper