I oktober genomfördes Uppsalas första Relaxed performance på Uppsala stadsteater, en satsning med målet att göra teaterupplevelser ännu mer tillgängliga och inkluderande. Resultatet blev en stor succé

– Jag är så stolt och glad, säger Maria Trost, som är dramapedagog och projektledare.

Hon berättar att relaxed performance riktar sig till publik som av olika anledningar behöver mer avslappnade former för att trivas i sitt teaterbesök. Ljudet har sänkts lite och mullrar inte in i benmärgen, blinkande lampor har bytts ut mot mildare ljus och dramatiskt plötsliga övergångar har med hjälp av ljus och ljud tonats ned till ett lugnare tempo.

– Men föreställningen i sig är helt och hållet den samma, försäkrar Maria.

Premiärpubliken, ett trettiotal mellanstadieelever från anpassad grundskola, fick se föreställningen Masken är så himla tät. En rolig, skruvad och spännande föreställning med färgglada masker, målarfärg och inslag av clown.

– Vilken fantastisk upplevelse att få spela så här, säger Simon Rodriguez efter föreställningen och resten av ensemblen instämmer.

Masken är så himla tät är en föreställning som i sitt vanliga format skulle kunna upplevas som både obehaglig och läskig för en del av de unga teaterbesökarna, men inte idag. Teamet har med hjälp av metoderna för Relaxed performance lyckats lägga det på en helt perfekt nivå.

– Precis lagom kittlande, säger Maria förtjust.

Hon förklarar att vissa grupper ibland undviker att gå på teater för att upplevelsen helt enkelt inte är anpassad för dem och projektet blir alldeles för stort och socialt påfrestande. Detta, menar hon, är ett stort problem som teatern vill möta.

– Alla ska kunna gå på teater, säger hon och betonar att Relaxed performance passar särskilt bra för personer med olika funktionsvariationer eller exempelvis föräldrar med spädbarn.

I salongen finns det alltid gott om plats och ingen behöver trängas eller sitta för nära. Det blir heller aldrig helt mörkt utan publikljuset hålls tänt och dörren ut till foajén står på vid gavel för den som behöver ta en paus.

Några av barnen i publiken har plockat åt sig av de nyinköpta hörselkåporna och två av dem har hittat saccosäckarna som Maria har ställt in. Hon berättar att eleverna har fått ta del av specialgjort pedagogiskt material innan besöket för att bekanta sig med skådespelarna, teatern och maskerna.

– Sen har de även fått träffa skådespelarna i sina scenkläder nu precis innan, förklarar hon.

Efter omkring 45 minuter av full närvaro, sång, spontana utrop och stort engagemang är föreställningen över. De fyra skådespelarna fullkomligen lyser och publiken likaså. Det är med stora leenden de motvilligt tar farväl av varandra.

– Jag vill alltid spela så här, säger Simon med ett hjärtligt skratt och enligt Maria ser framtiden ljus ut.

TEXT OCH FOTO: LINE JONSDOTTER

öfre slotts media

Hos dansföreningen Swingkatten kan både nybörjare och erfarna dansare ta en svängom i bland annat lindy hop, boogie woogie och autentisk jazz. I år firar Uppsalaföreningen 25-årsjubileum och de ser fram emot att fortsätta sprida gemenskap och dansglädje i Uppsala. 

– Musiken, glädjen och mötet med andra är en viktig del av dansen, säger Siri Fjellman som är vice ordförande i Swingkatten och undervisar i dansstilen lindy hop. Hon får medhåll från Frauke Augstein som är ordförande och lärare i blues.  

– Det är en speciell sorts möte och kommunikation som uppstår i en dans, säger hon. 

De båda har haft dans som intresse i större delen av livet. Swingkatten dansförening har funnits sedan 2001, i år 25 år. De har omkring 500 medlemmar, erbjuder kurser i en rad olika dansstilar och anordnar olika evenemang. 

De flesta dansstilar, som lindy hop, balboa, blues och boogie woogie är pardanser, medan jazz och step dansas solo. Stilarna skiljer sig lite i bland annat tempo och musik, men gemensamt är anknytningen till musiken och ursprunget i swing, som uppstod i Harlem, New York på 1920-talet, influerat av afroamerikansk danstradition. 

Frauke och Siri tycker att dans är både en utmärkt träningsform och ett sätt att vara kreativ, ha roligt och träffa andra.  

– När man möter en annan person i en dans behövs inga ord. Man hittar ett eget språk i dansen vilket är väldigt spännande och kreativt, säger Frauke.  

Dansintresset bjuder in till gemenskap, både i Uppsala och på andra platser i världen. Både Frauke och Siri har, när de varit på resande fot, letat upp en lokal dansförening att tillbringa en kväll med. På samma sätt hittar även människor som befinner sig tillfälligt i Uppsala, som turister och utbytesstudenter, till Swingkattens evenemang. För övrigt finns en stor spridning bland föreningens medlemmar, både när det kommer till kön, ålder, bakgrund och erfarenhet.  

– Vid något tillfälle var åldersspridningen så stor som mellan 16 och 80 år. Hos oss är verkligen alla välkomna, oavsett vem man är, säger Siri. 

Förutom kurser i de olika dansstilarna är socialdans en viktig del av Swingkattens verksamhet. Evenemangen avser ofta en bestämd dansstil, och man kan dyka upp med eller utan danspartner. Några gånger per år har de liveband, vilket bidrar till en extra festlig stämning på dansgolvet. På evenemangen gäller föreningens uppförandekoder, som bland annat innebär att man alltid kan tacka nej, och att man själv också ska vara okej med att få ett nej på frågan om en dans.  

– Vi upplever att alla är införstådda med vårt gemensamma förhållningssätt. Det skapar trygghet, inte minst för de som kanske är lite nya och osäkra.  

Till den som är nyfiken på dans, men kanske är lite osäker, vill Frauke och Siri uppmuntra till att våga prova. 

– Och ge inte upp! Vill man, kan man gå en nybörjarkurs flera gånger - till slut sätter det sig. Det viktiga är att man tycker att det är kul.  

/Emma Tapper