– Från slit och släng till sy och skapa

Varje tisdag förvandlas en av lokalerna på Gottsunda dans och teater till en syverkstad – där gamla klädesplagg får nytt liv, och nya skapas av återvunna material.

17-åriga Merveille Ngompe sitter vid ett av borden och nålar. Hon är mitt uppe i att förverkliga en vision – om att sy om ett par gamla jeans till en kjol med volangkant.

• Jag ville ha en sån här men hittade den inte att köpa någonstans, så jag tänkte “varför inte bara göra en själv?”, säger Merveille.

Både Merveille och kompisen Angel Meazzini besöker Remakes verkstad varje vecka. Likaså gör Hamdi Abdulahi Jibril, som har ledaransvar på tisdagsträffarna.

• Jag har alltid velat lära mig att sy, så jag tänkte att det blir två flugor i en smäll, säger Hamdi.

Hittills har hon lärt sig att sy scrunchies och hårband.

• Jag bryr mig inte så mycket om det blir fult, jag vill bara skapa och göra saker.

Helst skulle hon sy sommarkläder året runt. 

• Linnen och kjolar. Eller trosor, det behöver man alltid, säger Hamdi.

Till hjälp finns Lotta Enbrand, som jobbar på Gottsunda dans och teater.

• Jag jobbar med scenografi, kostym, affischer och gör trycksaker, men jag kallar mig själv för scenograf.

I sitt eget arbete lägger hon stor vikt vid att skapandet ska vara hållbart.

• När jag kom hit för 13 år sedan fanns det inget sådant tänk. Och det reagerade jag väldigt starkt på då och har försökt ändra på sedan dess.

Perspektivet har hon haft med sig ända sedan barnsben.

• Jag är uppvuxen med att man tar tillvara på allt. Vi har aldrig slitit och slängt någonting, så jag har det i ryggen, förklarar Lotta.

Hon upplever att de unga som kommer till Remake-verkstaden redan har en medvetenhet kring hållbarhet.

• Jag tycker att man märker att de har det i sig mer nu än vad vi har haft, säger Lotta.

Projektet Remake handlar om att bli medveten om klädkonsumtion och vad det innebär för miljön att producera nya textilier i världen. 

• Vi vill peppa unga och visa att man faktiskt kan laga sina plagg. Vi trodde att folk skulle vilja göra egna designer, men det är oftast att någon har fått ett hål i fickan eller vill sy in någonting, säger Lotta.

Ibland bjuds gäster in för att inspirera och vägleda deltagarna. Den här dagen är designern Annika Matilda Wendelboe på plats.

• Jag är tillgänglig här och hjälper till. Några har också varit nyfikna på hur det är att vara designer, vad man gör och sånt, säger Matilda.

Med föräldrar som drev klädföretag föll hennes väg till yrket sig naturligt.

• För mig skulle det vara konstigt att “ha ett riktigt jobb”. Det här är det enda jag kan, säger Matilda.

Hon är imponerad av deltagarna och stämningen i verkstaden.

• Det är fantastiskt. De är så kreativa och duktiga tjejerna, det är otroligt att se, säger Matilda.

/Signe Strand

Hos dansföreningen Swingkatten kan både nybörjare och erfarna dansare ta en svängom i bland annat lindy hop, boogie woogie och autentisk jazz. I år firar Uppsalaföreningen 25-årsjubileum och de ser fram emot att fortsätta sprida gemenskap och dansglädje i Uppsala. 

– Musiken, glädjen och mötet med andra är en viktig del av dansen, säger Siri Fjellman som är vice ordförande i Swingkatten och undervisar i dansstilen lindy hop. Hon får medhåll från Frauke Augstein som är ordförande och lärare i blues.  

– Det är en speciell sorts möte och kommunikation som uppstår i en dans, säger hon. 

De båda har haft dans som intresse i större delen av livet. Swingkatten dansförening har funnits sedan 2001, i år 25 år. De har omkring 500 medlemmar, erbjuder kurser i en rad olika dansstilar och anordnar olika evenemang. 

De flesta dansstilar, som lindy hop, balboa, blues och boogie woogie är pardanser, medan jazz och step dansas solo. Stilarna skiljer sig lite i bland annat tempo och musik, men gemensamt är anknytningen till musiken och ursprunget i swing, som uppstod i Harlem, New York på 1920-talet, influerat av afroamerikansk danstradition. 

Frauke och Siri tycker att dans är både en utmärkt träningsform och ett sätt att vara kreativ, ha roligt och träffa andra.  

– När man möter en annan person i en dans behövs inga ord. Man hittar ett eget språk i dansen vilket är väldigt spännande och kreativt, säger Frauke.  

Dansintresset bjuder in till gemenskap, både i Uppsala och på andra platser i världen. Både Frauke och Siri har, när de varit på resande fot, letat upp en lokal dansförening att tillbringa en kväll med. På samma sätt hittar även människor som befinner sig tillfälligt i Uppsala, som turister och utbytesstudenter, till Swingkattens evenemang. För övrigt finns en stor spridning bland föreningens medlemmar, både när det kommer till kön, ålder, bakgrund och erfarenhet.  

– Vid något tillfälle var åldersspridningen så stor som mellan 16 och 80 år. Hos oss är verkligen alla välkomna, oavsett vem man är, säger Siri. 

Förutom kurser i de olika dansstilarna är socialdans en viktig del av Swingkattens verksamhet. Evenemangen avser ofta en bestämd dansstil, och man kan dyka upp med eller utan danspartner. Några gånger per år har de liveband, vilket bidrar till en extra festlig stämning på dansgolvet. På evenemangen gäller föreningens uppförandekoder, som bland annat innebär att man alltid kan tacka nej, och att man själv också ska vara okej med att få ett nej på frågan om en dans.  

– Vi upplever att alla är införstådda med vårt gemensamma förhållningssätt. Det skapar trygghet, inte minst för de som kanske är lite nya och osäkra.  

Till den som är nyfiken på dans, men kanske är lite osäker, vill Frauke och Siri uppmuntra till att våga prova. 

– Och ge inte upp! Vill man, kan man gå en nybörjarkurs flera gånger - till slut sätter det sig. Det viktiga är att man tycker att det är kul.  

/Emma Tapper