Knäppt, absurt och kul – om en ovanligt dålig mamma. Strindbergs pjäs från 1907 har fått nytt liv, denna gång i musikalisk tappning. Den 23 och 24 maj kommer nytolkningen av August Strindbergs Pelikanen till Reginateatern.

• Det är som en smällkaramell i kabaréformat som innehåller allt möjligt, säger skådespelaren Ida Löfholm.

Bakom scenföreställningen står den uppländska friteatergruppen Östfronten, i samarbete med Strindbergs intima teater. 

• Vi har spelat våra föreställningar på Reginateatern ganska många gånger, så vi känner oss hemma där, säger den konstnärliga ledaren och textförfattaren Dag Thelander.

Tillsammans med kompositören Per Wickström och några fasta skådespelare har Östfronten arbetat ihop sedan 2018.

• Vi har som en liten familj runt oss, säger Dag.

När Strindbergs intima teater hörde av sig och ville samarbeta samlades gruppen och fastnade snabbt för Pelikanen. Berättelsen om den trasiga familjen väckte tankar om att vara både barn och förälder. 

• Det färgas nog lite av att många av oss är småbarnsföräldrar och känner igen oss i det här ambivalenta. Man älskar sina barn jättemycket samtidigt som man blir jättetrött på att vara förälder och drömmer om att få flytta till Berlin.

Diskussionen om “dåliga föräldrar” har varit på tapeten de senaste åren.

• Det där är dubbelt – man skäms för det och pendlar fram och tillbaka. 

Ur samtalet skrev Dag pjäsen som började med en allvarlig ingång, men med tiden blev allt mer komisk och till slut en slags parodi på det extrema moderporträttet.

• Strindberg tog det på stort allvar, men vi kanske har svårt att ta på riktigt samma allvar. Berättelsen är ju rätt absurd – med en mamma som äter upp all god mat så barnen blir smala, och sedan förför sin dotters man, säger Dag.

Alla tre skådespelare på scen spelar varsin roll, men turas också om att gestalta porträttet av modern. 

• Skådespelarna tyckte att det var härligt att få spela den grandiosa, väldigt självupptagna “larger than life-kvinnan”.

I centrum för föreställningen står också musiken skriven av Per Wickström. Det gemensamma för Östfrontens produktioner är just det musikaliska.

• Vi har någon sorts ambition om att försöka ta musikalen till platser där den vanligtvis inte hör hemma, förklarar Dag.

Musiken i Pelikanen beskriver Dag som en blandning av samtida musikalmusik med lite färg av 1800-tal eller Schubert.

• Jag tror att Per skulle hålla med.

Föreställningen har spelats för ungdomar i gymnasiet och uppåt, och kan passa de flesta.

• Trots det ganska tunga ämnet är det lättsamt. De flesta som har sett den har verkat ha kul under tiden, säger Dag.

/Signe Strand

Hos dansföreningen Swingkatten kan både nybörjare och erfarna dansare ta en svängom i bland annat lindy hop, boogie woogie och autentisk jazz. I år firar Uppsalaföreningen 25-årsjubileum och de ser fram emot att fortsätta sprida gemenskap och dansglädje i Uppsala. 

– Musiken, glädjen och mötet med andra är en viktig del av dansen, säger Siri Fjellman som är vice ordförande i Swingkatten och undervisar i dansstilen lindy hop. Hon får medhåll från Frauke Augstein som är ordförande och lärare i blues.  

– Det är en speciell sorts möte och kommunikation som uppstår i en dans, säger hon. 

De båda har haft dans som intresse i större delen av livet. Swingkatten dansförening har funnits sedan 2001, i år 25 år. De har omkring 500 medlemmar, erbjuder kurser i en rad olika dansstilar och anordnar olika evenemang. 

De flesta dansstilar, som lindy hop, balboa, blues och boogie woogie är pardanser, medan jazz och step dansas solo. Stilarna skiljer sig lite i bland annat tempo och musik, men gemensamt är anknytningen till musiken och ursprunget i swing, som uppstod i Harlem, New York på 1920-talet, influerat av afroamerikansk danstradition. 

Frauke och Siri tycker att dans är både en utmärkt träningsform och ett sätt att vara kreativ, ha roligt och träffa andra.  

– När man möter en annan person i en dans behövs inga ord. Man hittar ett eget språk i dansen vilket är väldigt spännande och kreativt, säger Frauke.  

Dansintresset bjuder in till gemenskap, både i Uppsala och på andra platser i världen. Både Frauke och Siri har, när de varit på resande fot, letat upp en lokal dansförening att tillbringa en kväll med. På samma sätt hittar även människor som befinner sig tillfälligt i Uppsala, som turister och utbytesstudenter, till Swingkattens evenemang. För övrigt finns en stor spridning bland föreningens medlemmar, både när det kommer till kön, ålder, bakgrund och erfarenhet.  

– Vid något tillfälle var åldersspridningen så stor som mellan 16 och 80 år. Hos oss är verkligen alla välkomna, oavsett vem man är, säger Siri. 

Förutom kurser i de olika dansstilarna är socialdans en viktig del av Swingkattens verksamhet. Evenemangen avser ofta en bestämd dansstil, och man kan dyka upp med eller utan danspartner. Några gånger per år har de liveband, vilket bidrar till en extra festlig stämning på dansgolvet. På evenemangen gäller föreningens uppförandekoder, som bland annat innebär att man alltid kan tacka nej, och att man själv också ska vara okej med att få ett nej på frågan om en dans.  

– Vi upplever att alla är införstådda med vårt gemensamma förhållningssätt. Det skapar trygghet, inte minst för de som kanske är lite nya och osäkra.  

Till den som är nyfiken på dans, men kanske är lite osäker, vill Frauke och Siri uppmuntra till att våga prova. 

– Och ge inte upp! Vill man, kan man gå en nybörjarkurs flera gånger - till slut sätter det sig. Det viktiga är att man tycker att det är kul.  

/Emma Tapper