Adams barbershop är bäst i sin bransch – ”Jag blev förvånad, men väldigt glad!”

Publicerad 2024-06-27 – av öfre slotts media
4 min läsning

Det är sommar och varmt, men inne i frisersalongen i Gottsunda centrum svalt och skönt. Rashan Assad, som äger salongen, är i full färd med att klippa Gustav Mårtensson, 17 år. Han bor i Gottsunda och kommer alltid till Rashan för att göra sig fin.

– Jag blir alltid nöjd när jag varit här, säger Gustav. Klippte mig i stan tidigare, men det här är bättre.

Och det verkar många tycka. Tidigare i vår utnämndes Adams barbershop till Sveriges bästa i sin bransch. Rashan skrattar.

– Jag visste inte ens om att tävlingen fanns och så vann vi.

Utnämningen baseras på den stora förändringen i resultat och i omsättning som salongen hade mellan åren 2022 och 2023. Rashan, som ursprungligen kommer från Irak, har arbetat som frisör i många år, både som anställd och i egna salonger. Den i Gottsunda centrum är nummer åtta i ordningen, och det är nu som det har tagit fart. Han älskar att hålla till i Gottsunda, säger att området och kunderna han nu har är orsaken till de fina siffrorna.

– Vi är som en stor familj här, säger han. Alla är välkomna och vi behandlar varje kund på ett sätt som passar just honom.

De flesta kunder är män, i olika åldrar och med olika bakgrunder, men ibland kommer också kvinnor. Rashan funderar på att anställa en kvinnlig frisör, men än så länge duger det fint med de manliga som han har. Han berömmer dem alla.

– Min personal är fantastisk. Jag kanske har haft tur, men alla jag anställt har fungerat väldigt bra. Vi passar ihop.

När en nyanställd börjar pratar alltid Rashan om filosofin han har på salongen. Den som handlar om familjekänslan och att det viktigaste är att lyssna på sin kund och alltid anpassa sig efter de önskemål som finns. De flesta kunder är stamkunder, som klippt sig på Adams barbershop så länge den funnits, men också nya kunder dyker hela tiden upp. Det är sällan som någon inte kommer tillbaka.

– Kanske om de flyttar eller blir sjuka. Annars brukar vi behålla våra kunder.

Att göra ett besök i barbershopen kan också innebära en ansning av skägget eller ögonbrynen och ibland kommer kvinnor som bara vill föna håret och göra sig fin inför helgen. Då hittar man en prislapp som passar båda.

– Jag brukar resonera lite om priset och anpassa mig, skrattar Rashan. Det är viktigt att kunderna blir nöjda också med det.

Rashan bor själv med sin familj i Gottsunda och trivs väldigt bra. Hans dröm är att hans söner ska gå i hans fotspår och äldste sonen, Adam, säger att hans mål är att bli Sveriges yngste barberare. Ashan skrattar.

– Vi får se hur det går, men visst vore det kul om de vill bli frisörer. Det är ett jättebra yrke.

Mohammed Kanal, den frisör som idag arbetar på salongen, håller med. Han kommer också från Irak, men mötte Rashan här. Han älskar att jobba i Adams barbershop och säger att hans kunder är hans vänner. Han arbetar fem dagar i veckan och inte en dag är en annan lik.

– Man möter många olika människor här och jag älskar att gå till jobbet varje dag.

Mohammed Kanal älskar sitt jobb som frisör i Adams barbershop. ”Det är kul att gå till jobbet varje dag!”

Gustav börjar bli klar och innan han lämnar salongen berättar han att många av hans kompisar också klipper sig hos Rashan och de andra. Hans bror går också hit och alla är alltid nöjda.

– Det brukar vara fullbokat, men de hittar alltid en tid som passar, säger Gustav. De brukar fixa det mesta.

Rashan sopar och torkar av stolar och bord i väntan på nästa kund. Han hänger stolt tillbaka det inramade diplomet med utmärkelsen ”Sveriges bästa i sin bransch”. Salongen är nyligen omgjord med snygga skinnmöbler och annan inredning i en speciell stil. Han är glad över vad han åstadkommit.

– Jag vet inte om det går, men jag satsar på att få utmärkelsen nästa år igen. Det går faktiskt bättre och bättre för mitt företag här i Gottsunda.

Gustav Mårtensson, 17 år, blir klippt av Rashan Assad.

Jaan Koort lär ut konsten att fotografera människor

Publicerad 2026-04-19 – av öfre slotts media
3 min läsning

Uppsala fotografiska sällskap är en ideell förening som grundades 1941 för fotografer i Uppsala. I nuläget har föreningen över 200 medlemmar. Lokalen ligger på Övre Slottsgatan och där finns ett mörkrum för analog verksamhet och en studio för digital verksamhet.

Fotografen Jaan Koort har arbetat som handledare i drygt 15 år och nuförtiden arbetar han bara i studion. Han berättar att studiofotografering skiljer sig från till exempel naturfotografering genom att man själv behöver vara mer aktiv i framställningen av bilderna. I en studio finns ingenting från början, utan blixtar ska plockas fram och ljuset ska ställas in.

– Även om man är naturfotograf eller observerande fotograf tycker jag att det ingår i allmänbildningen att se hur en studio fungerar, säger Jaan.

Första söndagen varje månad, med uppehåll i juli och augusti, hålls evenemanget Öppet ljus i studion. Då kan medlemmarna i föreningen prova på studiofotografering och Jaan introducerar hur studion och utrustningen fungerar. Det behövs också modeller till fotograferingen, men de behöver inte vara medlemmar i föreningen. Alla som vill kan ställa upp som modell.

– Vi har fotograferat många ungdomar som ägnar sig åt cosplay, och just nu har vi ett gäng som håller på med lajv, säger Jaan.

Jaan berättar att rent tekniskt kan man få bilder med jättehög kvalitet inne i studion, men det är inte bara tekniken det hänger på för att lyckas med en bra bild, utan kontakten med modellen är också viktig. För att bli bra på att fotografera människor krävs övning.

– En duktig porträttfotograf är framför allt en bra människokännare.

Två gånger om året håller Jaan också kursen Ljuset och människan för föreningens medlemmar. Då går han igenom teorin bakom porträttfotografering och ljussättning. Människor är det vanligaste motivet folk fotograferar, och det han lär ut i kursen är inte bara till nytta i studion utan också när man till exempel fotograferar nära och kära i vardagen.

– Jag arbetar som handledare för att jag tycker att det är roligt att träffa människor, och det är kanske därför jag nästan bara fotograferar människor också.

Det är inte bara inne i lokalen det fotograferas, utan på Kulturnatten fotograferar de folk i ett tält utanför lokalen. Jaan berättar att för cirka fem år sedan kom en kille och frågade om de fotograferar hundar, vilket de då började göra.

– Det blev populärt, så varje kulturnatt därefter fotograferar vi hundar en timme. Det är kul, och det kommer hur många hundar som helst.

Under Kulturnatten håller Jaan också ett föredrag om att fotografera människor, och det är öppet för alla. De fyra viktigaste sakerna att tänka på när man ska fotografera människor är att prata med modellen, posering, kameran i ögonhöjd och djup i bilden, vilket skapas genom mer ljus från något håll.

En eller två gånger om året brukar föreningen också vara med och fotografera på skapa dans, som är en dans- och koreografitävling för ungdomar mellan 13 och 19 år. Framöver önskar Jaan att de kan fotografera oftare på Skapa dans eller på andra platser där människor uppträder, till exempel teater.

– Föreningen vill gärna vända sig till ungdomar och jag skulle gärna se att vi jobbar mera utåt och hittar folk som vill vara med på bild.

Alla är välkomna att bli medlemmar i Uppsala fotografiska sällskap. Som medlem kan man förutom Öppet ljus och kursen Ljuset och människan vara med på bland annat fotopromenader, tävlingar, månadsmöten och utflykter. Medlemmarna får vara kreativa och hitta på saker själva.

– Ibland har vi någon som är intresserad av dokumentärfotografi och då kan ett gäng hålla på med det. En sådan här förening blir vad medlemmarna gör den till, avslutar Jaan.

/Lina-Maria Hjortell

En smakresa från Bälinge – Gabriel bjuder på tradition och kvalitet på Ibbes grill

Publicerad 2026-04-19 – av öfre slotts media
3 min läsning

I det växande matlandskapet i Svartbäcken har en ny doft av nygräddad pizza och grillat slagit rot, i form av satsningen Ibbes grill. Bakom disken står Gabriel, en veteran i branschen som burit med sig sina recept och sin passion för matlagning ändå sedan starten 1996.

Resan till den nuvarande lokalen har dock inte varit spikrak. Den tog sin början långt tidigare när Gabriel köpte fastigheten för ett och ett halvt år sedan. Under en period huserade en indisk restaurang i lokalerna, men när hyreskontraktet löpte ut i november förra året påbörjades en omfattande förvandling av platsen. Gabriel beskriver hur de har gått igenom hela fastigheten, från att byta ut golv och väggar till att fräscha upp köket för att skapa en modern och välkomnande miljö för gästerna. Namnet på grillen bär på en personlig historia och en framtidsdröm om att bygga något bestående för nästa generation. Det är inte Gabriel själv som är ”Ibbe”, utan namnet tillhör hans son Ibrahim, och förhoppningen är att verksamheten ska växa till en stabil familjeangelägenhet.

– Det här tänker jag ha lång tid framöver, så det blir en sån här familjegrej och sonen får ta över framöver, berättar Gabriel.

Menyn på Ibbes grill är väl tilltagen och anpassad för att mätta allt från lunchsugna skolungdomar till familjer på jakt efter en snabb middag. Här samsas klassisk kebabpizza, gyros och kycklingkebab med ett brett urval av hamburgare, sallader och veganska alternativ. Gabriel betonar vikten av att ha en bred meny som kan locka många olika typer av kunder, särskilt med tanke på det strategiska läget i närheten av Fyrishov och de lokala skolorna. Han har noterat att när det är stora aktiviteter eller tävlingar i närheten, hittar besökarna snabbt vägen till grillen för att slippa de högre priserna inne på de stora anläggningarna. Trots att lokalen inomhus är intim, med plats för cirka åtta sittande gäster, är siktet inställt på en livlig sommarsäsong, vilket kommer att ge grillen en helt ny dimension som mötesplats i Svartbäcken.

För den som är osäker på vad man ska beställa finns det en tydlig rekommendation: den omtalade ”Ibbes special”. Pizzan kombinerar grunden i en Vesuvio med smakrik kebab och har tidigare gett Gabriel stor uppmärksamhet i både lokalpress och Sveriges radio. Gabriel, som parallellt även driver Kåbo restaurang och pizzeria i Uppsala, har märkt att ryktet om hans matlagning sprider sig snabbt och att kunderna i Svartbäcken redan har börjat visa sin uppskattning genom att återvända gång på gång. Att smygöppna verksamheten har gett teamet en chans att trimma in rutinerna och få igång hemsidan och samarbeten med leveranstjänster som Foodora. Med över 30 års erfarenhet i ryggen ser Gabriel ljust på framtiden och betonar att det viktigaste för honom är den personliga kontakten med gästerna och glädjen i att se dem nöjda. Det är den återkommande kundkretsen som är det yttersta kvittot på att hans satsning har landat rätt.

– Det börjar rulla på. Folk kommer och de som kommer, kommer tillbaka, så det är ett bra tecken, avslutar Gabriel.

/Robin Hjertqvist

Hur Kornkaffet kom till Sverige med hjälp av ett UF-företag

Publicerad 2026-04-13 – av öfre slotts media
3 min läsning

Det började med en rad misslyckade affärsidéer och en gnagande känsla av att skolarbetet mest kändes motigt. Från slitstarka strumpbyxor till smarta anteckningsblock och AI-appar – inget tycktes lyfta för de fem gymnasieeleverna bakom UF-företaget Caforia. Men i motgången föddes en envishet som till slut skulle leda dem hela vägen till Slottet i Uppsala.

Vändningen kom oväntat över ett middagsbord. En familjevän berättade om ett kornkaffe han druckit i Polen, en blandning av rostat korn och traditionella kaffebönor. Gnistan tändes omedelbart. Gruppen insåg att konceptet, som är väletablerat i länder som Italien och Tyskland, saknades helt på den svenska marknaden. De gick direkt från ord till handling, köpte korngryn på Hemköp och började experimentera i köket.

– Vi började rosta hemma i mitt kök, det luktade mycket, det kom mycket rök och brandlarmet gick så väggarna doftade ingrott korn, berättar Samuel.

Genom kontakter med en av deltagarnas farfar som är gammal bonde fick de tag på lokalt korn, och snart hade de lyckats sluta ett samarbetsavtal med det anrika uppsalaföretaget Lindvalls kaffe. På bara en vecka ställde de om totalt. Från att ha stått stilla i månader till att ha en färdig produkt med en unik smakprofil bestående av hälften rostat korn och hälften kaffe.

Resan har dock inte varit utan logistiska utmaningar. I början var deras största flaskhals rostningen; de kunde bara producera 500 gram per halvtimme i en vanlig hushållsugn. Men efter ett möte med Uppsala handelsförening fick de tillgång till professionella produktionslokaler i Gottsunda, vilket ökade deras kapacitet med hela 3 000 procent.

Bakom Caforia finns en seriös tanke om hållbarhet. Kaffeindustrin står inför stora utmaningar med klimatförändringar som hotar världens odlingar. Genom att använda närproducerat korn från Upplands åkrar minskar de importberoendet och skapar ett mer klimatsmart alternativ. Trots en initial skepsis hos inbitna kaffedrickare har mottagandet varit överväldigande positivt när kunderna väl fått provsmaka.

Framgångarna har inte låtit vänta på sig. Under den regionala UF-mässan kammade Caforia hem fyra tunga priser, däribland förstaplatsen som årets UF-företag i Uppsala kommun. Detta har öppnat dörrar till stadens näringsliv och en prestigefylld middag på slottet. Men för gruppen, som består av Verkställande direktör Samuel Levén, ekonomiansvarig Lukas Dellsand, Stella Dackefors produktionschef, Julia Staudenmann, marknadsförings chef och sist men inte minst Otto Bergström som är säljchef, är detta bara början. Visionen är att efter gymnasiet omvandla UF-företaget till ett aktiebolag och göra kornkaffe till en självklar del av varje svenskt hem.

– Målet är att kornkaffe ska finnas i alla svenskars hem, man ska kunna få tag på det uppe i Norrland men även nere i Skåne, berättar Lukas.

Med 20 återförsäljare och över ett halvt ton sålt kaffe har Caforia redan bevisat att deras "nya kapitel i svensk kaffehistoria" är här för att stanna. Det är en resa som gått från rökiga kök och tjutande brandlarm till en hållbar innovation som utmanar en av världens mest traditionella branscher.

/Robin Hjertqvist

Mer plats för garn – stort intresse för stickning

Publicerad 2026-04-08 – av öfre slotts media
3 min läsning

Den klassiska garnbutiken Yllotyll i Uppsala har flyttat till en ny lokal, bara ett stenkast från den gamla på Bredgränd 7. Till skillnad från den förra lokalen ryms här en social yta för den som vill ta med stickningen och slå sig ner. Så småningom ska det arrangeras stickkurser och såklart finns det garn - massvis med garn.

Nytt och betydligt större och ljusare, men samtidigt samma ombonade känsla, är första intrycket när man kliver in genom dörrarna på Bredgränd 5. Många Uppsalabor minns nog den lilla butiken med garnnystan i alla färger upp till taket, och med en rullbar stege för att nå upp till de översta hyllplanen. Både stegen och känslan har fått följa med till den nya lokalen.

– Det var viktigt att få med just den väggen och stegen, som blivit lite av vårt signum, säger Frida Lindell, som driver Yllotyll med sin bror Felix Lindell.

Företaget grundades 1985 av syskonparet Annelie och Ylwa, och har funnits på Bredgränd 7 sedan 90-talet. Efter ett generationsskifte tog syskonparet Frida och Felix över från sin mamma och moster. Den gamla butiken var trångbodd sedan länge, menar Frida. Flytten hit till den betydligt större lokalen gick smidigare än de trott, med hela personalstyrkan på plats.

– Det var många nystan att flytta.

Invigningshelgen i mitten på mars var välbesökt, med bland annat speciellt inbjudna gäster och bageri Kroasang på plats med popup-cafe. Medan Frida berättar kommer flera kunder in genom dörrarna.

– Så fint det blivit! Jag var tvungen att svänga förbi och titta, utbrister en kund.

– En ganska vanlig reaktion, konstaterar Frida nöjt.

I den nya lokalen ryms, förutom större mängder garn, en social yta med bord och stolar. Frida uppmuntrar till att ta med sig en kaffe och slå sig ner här med sin stickning. Utrymmet möjliggör möten mellan kunder och att fler kan stanna lite längre i butiken.

– Stickning har ju blivit populärt igen, och över flera generationer. Det är fint att se både äldre och yngre mötas kring intresset och utbyta idéer och tips.

Under pandemin ökade stickning och handarbete i popularitet - en trend som bara fortsatt, speciellt bland unga. Frida tror att många uppskattar handarbete i kontrast till det digitala i samhället.

– Många dras till att göra mer saker själv. Speciellt bland unga tror jag att modebilden och slow fashion bidragit. Stickning är också väldigt lättillgängligt, det är lätt att ta med sig varsomhelst.

Hos Yllotyll är kvalitén och hållbarhet, både i framställning och användning, viktigt. Bra garn kostar lite mer än billiga syntetgarner, men i slutändan är det värt det - både för miljön och för slutprodukten, menar Frida.

– Det har ju blivit en materialsport, men vi hjälper gärna att hitta ett något billigare men bra alternativ. Och ofta behövs inte heller precis alla stickor och tillbehör.

På den stora ytan i mitten av butiken står utställningsbänkar med garn utplacerade. De har hjul för att de enkelt ska kunna göra plats för kurser.

– Det är något vi velat göra länge. Planen är att få igång lite kurser framöver med fokus på specifika tekniker eller projekt.

/Emma Tapper