Gammalt gjutjärn blir som nytt

Publicerad 2025-02-14 – av öfre slotts media
4 min läsning

 – för Joel blev restaureringen vägen tillbaka

Joel Bergqvist driver sedan en tid tillbaka Uppsala gjutjärn. När Hela staden träffar honom är det snart dags för pop-up försäljning på Retrolyckan i Tuna backar och intresset är stort. I raketfart har verksamheten växt, något som både är spännande och lite läskigt, tycker Joel. 

Det var en chansning men redan från första stekpannan, som fick följa med hem efter en secondhand tur i Boländerna, insåg Joel att han var något på spåren. Han hade under en tid kämpat med svår utmattning och återkommande depressioner.

– Jag var i riktigt dåligt skick då, säger han.

Med bakgrund som kock och ett stort intresse för second hand kändes idén inte alls så lösryckt som den kanske först verkar. Joel berättar att han i stunden letade efter en väg tillbaka till livet och ett arbete som inte tog ut honom. Att få gamla, slitna köksgeråd att fungera som om de vore nya blev som en symbol för återhämtningen och en väg tillbaka.

– Att få hålla på med händerna var perfekt, nästan terapeutiskt, säger Joel och berättar att arbetet gav hopp om framtiden.

Många av restaureringsobjekten hittar han fortfarande på loppis, men Joel har även inlett samarbeten med företag som tar hand om dödsbon. De gjutjärnsföremål som är för rostiga, slitna och medfarna för att säljas direkt, säljer de då till Joel som ger dem nytt liv. 

För ett otränat öga är det nästan svårt att förstå hur många år vissa av stekpannorna och grytorna faktiskt har på nacken. Joel berättar att han under tiden lärt sig mycket om att datera föremålen han hanterar. Sedan en tid tillbaka tar han även emot beställningar från privatpersoner, som får lämna in sina egna köksföremål för restaurering.

– Reaktionerna när någon får tillbaka sin gammelfarmors gamla gryta och det ser ut som att ingen tid har gått alls. Det är helt ovärderligt, säger Joel.

Metoden han använder sig av kräver lite material och energi samtidigt som det är skonsamt och helt utan kemikalier. Joel berättar att pannorna får ligga i en balja med elektrolytlösning där all smuts och rost löser upp sig, tills det blir enkelt att skrubba av. Därefter får de stå en stund i ugnen där Joel bränner in tunna lager rapsolja innan allt är klart.

Gjutjärnet och processen att bevara och bruka på samma gång representerar mycket av vad Joel står. Förutom att föremålen får komma till användning igen är det viktigt för honom att restaureringsprocessen också är miljömässigt försvarbar. Dessutom, lägger han till, är gjutjärnet en stor del av vårt gemensamma arv här i Sverige.

– Sveriges historia som järnexport gör sig liksom påmind genom våra kök och maten vi gärna lagar i de här pannorna och kärlen, säger han.

Nog är det sant att varenda en som växt upp eller bott en längre tid i detta land någon gång kommit i kontakt med ett plättlagg eller kanske en gjutjärnspanna. Genom rätt omvårdnad kan gjutjärn överleva i många generationer, något som verkligen blir tydligt när Joel visar upp och berättar om de föremål han har med sig till pop-up försäljningen. Flera av laggen för pannkakor och plättar är omkring 150 år gamla och steker precis lika bra pannkakor idag som då.

När det behövdes som mest hittade Joel något som för honom blev en vändpunkt. Verksamheten han har skapat inspirerar och påminner om att även det mest slitna och nedgångna kan återfå sin fulla potential. Idag färdigställer Joel tiotals gjutjärnspannor i veckan och en sidoeffekt som kom på köpet med det nya intresset kan nog vem som helst med en gjutjärnspanna hemma i köket känna igen sig i. De tunga köksföremålen har blivit som ett extra träningspass.

– Jag har blivit så mycket starkare, säger Joel och skrattar. 

/Line Jonsdotter

Josefine och Olivia tar globala matcha-trenden till Uppsala

Uppdaterad 2026-05-08, Publicerad 2026-05-06 – av öfre slotts media
2 min läsning

Drömmen om att skapa en egen matchabar har funnits med länge, driven av en passion för det japanska gröna teet. Det är vännerna och de tidigare arbetskollegorna Josefine Ekström och Olivia Knochenhauer som nu gör verklighet av idén. Efter en resa genom Asien, där de testade sig igenom otaliga varianter av drycken, stod det klart att det fanns ett tomrum att fylla på hemmaplan. Nu är den globala matcha-hajpen ett faktum även i Sverige, och grundarna känner att timingen är perfekt.

– Vi åkte till Asien och testade allt möjligt och insåg att det inte finns här, särskilt inte i Uppsala, berättar Josefine.

Matcha är ett finmalet grönt te från Japan som skuggodlas före skörd för att maximera näringsinnehållet. Det beskrivs ofta som en av de nyttigaste dryckerna man kan få i sig tack vare sin rikedom på antioxidanter. Till skillnad från många kaféer som använder färdiga extrakt med tillsatt socker, satsar Josefine och Olivia på hundra procent ren matcha. För att säkerställa den högsta nivån samarbetar de med Wow Matcha som importerar teet direkt från Japan. Menyn kommer även att erbjuda dessertliknande alternativ med olika smaksättningar och ett unikt "cold foam" på toppen – ett krämigt, smaksatt skum som hittills har saknats i Uppsalas utbud.

– Vi märkte tidigare när vi var på kaféer att det enda vi ville göra var att experimentera med nya drycker och ta med saker hemifrån, berättar Olivia.

Josefine och Olivia har valt att starta verksamheten som ett aktiebolag för att bygga upp stället ordentligt från grunden. Lokalen, som tidigare inhyste baren Bakfickan, genomgår nu en förvandling för att spegla deras personliga stil under namnet Next door. Ambitionen är att skapa en mötesplats centralt vid ån där gästerna kan hänga från tidig morgon till sen kväll. Tanken är att atmosfären ska skifta från en lugn studieplats under dagen till en festlig barstämning på kvällen.

En central del i konceptet är att hålla priserna på en nivå som fungerar för studenter, trots det centrala läget. Menyn innehåller smårätter som minipizzor och minihamburgare för under sextio kronor. Strategin är att man ska kunna äta en lunch för under hundra kronor eller dela på rätter i ett kompisgäng utan att det gräver djupa hål i plånboken. Responsen på sociala medier har redan varit överväldigande positiv och inför öppningen den tredje april pågår de sista förberedelserna. Med genuin expertis och ett genomtänkt prisläge hoppas Josefine och Olivia att Next door ska bli den nya naturliga samlingspunkten i hjärtat av Uppsala.

/Robin Hjertqvist

Välkommen till Stadsträdgårdens hjärta – Gula villan har öppnat för i sommar

Publicerad 2026-04-28 – av öfre slotts media
3 min läsning

Det är vårens allra första varma dag. Ännu bara slutet av april och Kent påminner om att det ett år snöade i mitten av maj, men ändå. Nu väntar årets bäst tid, när Uppsala – i allmänhet – och Stadsparken – i synnerhet – fylls av avslappnade, glassätande och glada människor. Uppsalaprofilen Kent Wennman ler.

– Så fort solen tittar fram kommer massor med människor hit.

Det är nio år sedan som han och Jimmy Bergwall, kompisen och affärspartnern sedan många år, tog över Gula villan i Stadsträdgården. Företaget bakom heter Tantens gröna parkcafé och anspelar på en annan verksamhet som herrarna hanterar, nämligen Tantens gröna skafferi i Hågadalen. Kent vill inte blanda ihop deras olika verksamheter, men en del likheter finns.

– Vi satsar på ekologiskt, vegetariskt, veganskt, lite stockholmsk hipsterkultur både här och i Hågadalen. Det är så den moderna människan vill ha det.

Trots att Gula villan egentligen bara smygöppnat är det mycket folk som slagit sig ner idag. I takt med att gästerna blir fler sätts bord och stolar ut och alla uppsalabor vet hur härlig en stund i trädgården, eller inne i huset om man föredrar det, kan bli. Om bara vädret är bra finns ingen anledning att inte trivas hos Kent, Jimmy och de andra i gänget på caféet.

– Vi har 100 olika sorters läsk, skrattar Jimmy. Och 150 olika sorters glass. Alla hittar det de vill ha.

Inte nog med att mat- och dryckglada gäster hittar sina favoriter, den som gillar sång och musik har också Gula villan som favorit. Under måndagskvällarna hela sommaren bjuds på livemusik av såväl lokala som nationella artister och exempel är hyllningar av Hank Williams, Tom Petty och Bruce Springsteen. Någon verkligt röd tråd i musikutbudet går kanske inte att hitta, men Kent säger att det alltid svänger, stämningen är avslappnad, gästerna i alla åldrar och entrébeloppet valfritt.

– Man betalar det man tycker är rimligt och slår sig ner i gräset. Det finns plats för alla som vill och vi brukar ha jättekul.

Kommer man till Gula villan dagtid finns det uppåt 20 olika luncher att välja bland och några av dem – bland annat lasagne – lagar Kent till själv. Han älskar att laga mat och berättar att det mesta går åt när hundratals hungriga cafégäster gör entré.

– Vi upplever att fler och fler hittar till oss och sedan kommer tillbaka. Det är uppsalabor och turister från både Sverige och andra länder.

Den vackra och centralt belägna Stadsträdgården har sedan slutet av 1800-talet varit ett andningshål för uppsalaborna, men sedan fina blomsterarrangemang, näckrosdammar och en stor lekpark för barn i olika åldrar tillkommit har besökarna kommit i ännu större skaror. Kent och Jimmy är säkra på att den gamla trädgårdsmästarbostaden, idag Gula villan med sitt stora caféutbud, har en fin framtid för sig. Det viktigaste är att människor trivs, känner sig hemma och hittar något gott att äta.

– Och vid utvalda tillfällen kunna lyssna till musik. God mat och härlig musik – i solsken – är oslagbart, avslutar Jimmy.

/Anna Löfving

Dewi Handayani: Från Burj Khalifa till att lyfta kvinnliga entreprenörer i Uppsala

Publicerad 2026-04-22 – av öfre slotts media
3 min läsning

Dewi Handayani har en spännande och ovanlig resa bakom sig. Innan hon flyttade till Sverige arbetade hon i världens högsta byggnad, Burj Khalifa i Dubai. Det var en miljö präglad av storslagen arkitektur och internationella projekt. Under sin tid där fick hon bland annat se hur stora filmproduktioner blir till, som när Mission impossible 4 spelades in på plats med Tom Cruise. Att på nära håll se hur professionella team skapar visuella berättelser gav henne en djup förståelse för hur kraftfullt det är att berätta med bilder och film.

Idag har hon bytt Dubais skyskrapor mot den svenska vardagen, där hon driver sitt eget företag Dewi photography Sweden. Hon arbetar som fotograf och filmare inom lifestyle, vilket innebär att hon fångar det äkta livet och människorna bakom olika varumärken. Hennes uppdrag varierar stort; ena dagen fotograferar hon känslosamma bröllop och nästa dag skapar hon proffsigt videomaterial till företag.

– För mig handlar fotografi och video om storytelling. Jag vill inte bara skapa snygga bilder - jag vill berätta något om personen, företaget eller stunden, berättar Dewi.

För att ta sitt företagande och sitt konstnärliga uttryck till nästa nivå har Dewi utbildat sig genom Fotoakademien Sveriges coachprogram. Det har gett henne verktygen att utveckla både sitt unika bildspråk och sin affärsverksamhet. Hennes hårda arbete har snabbt gett resultat och hennes bilder har publicerats internationellt i tidningen Docu magazine. Hon har också fått flera fina utmärkelser för sitt arbete. År 2025 blev hon utsedd till en av de bästa fotograferna av Uppsala fotografiska sällskap, och nyligen tog hon emot det ärofyllda priset för årets nystartade företag 2026 från Star business awards. Hennes kundlista växer stadigt och inkluderar lokala profilföretag som Hotel villa Anna, Nybynäs gård och Bröllopskollegor.

Just nu lägger Dewi mycket av sin tid och energi på ett speciellt projekt som ligger henne varmt om hjärtat: "Kvinnor i egen miljö – kvinnliga företagare". Målet är att fotografera och filma 50 olika kvinnor som driver egna företag. Genom projektet vill hon ta bort det stela och formella och istället visa hur deras arbetsvardag ser ut på riktigt. Hon besöker dem där de faktiskt arbetar, där de skapar sina idéer och bygger sina bolag. Tanken är att detta ska resultera i en dokumentär porträttserie som kan visas upp i form av en utställning eller en publicering för att inspirera andra.

– Mitt projekt Kvinnor i egen miljö handlar om att visa kvinnligt entreprenörskap på riktigt, berättar Dewi.

Uppsala är en stad full av kreativa människor, och varje vecka möter Dewi nya personer som vill berätta sin historia genom hennes lins. Hon ser fotografi som ett samarbete och en plattform där kvinnligt företagande får ta plats och synas på ett ärligt och inspirerande sätt. För henne är det allra viktigaste att de som blir fotograferade känner igen sig själva och känner en genuin stolthet över sin egen resa.

Genom att kombinera känsla och storytelling ser hon sitt arbete som ett sätt att ge andra kraft och bättre självförtroende. Hon vet att hon har lyckats med sitt uppdrag när en kund känner sig starkare och mer inspirerad efter en fotografering. Hennes stora mål är att fortsätta skapa bilder och filmer som betyder något på riktigt, både för personerna i bilderna och för samhället i stort, genom att lyfta fram de berättelser som annars riskerar att inte synas.

/Robin Hjertqvist

Jaan Koort lär ut konsten att fotografera människor

Uppdaterad 2026-05-20, Publicerad 2026-04-19 – av öfre slotts media
3 min läsning

Uppsala fotografiska sällskap är en ideell förening som grundades 1941 för fotografer i Uppsala. I nuläget har föreningen över 200 medlemmar. Lokalen ligger på Övre Slottsgatan och där finns ett mörkrum för analog verksamhet och en studio för digital verksamhet.

Fotografen Jaan Koort har arbetat som handledare i drygt 15 år och nuförtiden arbetar han bara i studion. Han berättar att studiofotografering skiljer sig från till exempel naturfotografering genom att man själv behöver vara mer aktiv i framställningen av bilderna. I en studio finns ingenting från början, utan blixtar ska plockas fram och ljuset ska ställas in.

– Även om man är naturfotograf eller observerande fotograf tycker jag att det ingår i allmänbildningen att se hur en studio fungerar, säger Jaan.

Första söndagen varje månad, med uppehåll i juli och augusti, hålls evenemanget Öppet ljus i studion. Då kan medlemmarna i föreningen prova på studiofotografering och Jaan introducerar hur studion och utrustningen fungerar. Det behövs också modeller till fotograferingen, men de behöver inte vara medlemmar i föreningen. Alla som vill kan ställa upp som modell.

– Vi har fotograferat många ungdomar som ägnar sig åt cosplay, och just nu har vi ett gäng som håller på med lajv, säger Jaan.

Jaan berättar att rent tekniskt kan man få bilder med jättehög kvalitet inne i studion, men det är inte bara tekniken det hänger på för att lyckas med en bra bild, utan kontakten med modellen är också viktig. För att bli bra på att fotografera människor krävs övning.

– En duktig porträttfotograf är framför allt en bra människokännare.

Två gånger om året håller Jaan också kursen Ljuset och människan för föreningens medlemmar. Då går han igenom teorin bakom porträttfotografering och ljussättning. Människor är det vanligaste motivet folk fotograferar, och det han lär ut i kursen är inte bara till nytta i studion utan också när man till exempel fotograferar nära och kära i vardagen.

– Jag arbetar som handledare för att jag tycker att det är roligt att träffa människor, och det är kanske därför jag nästan bara fotograferar människor också.

Det är inte bara inne i lokalen det fotograferas, utan på Kulturnatten fotograferar de folk i ett tält utanför lokalen. Jaan berättar att för cirka fem år sedan kom en kille och frågade om de fotograferar hundar, vilket de då började göra.

– Det blev populärt, så varje kulturnatt därefter fotograferar vi hundar en timme. Det är kul, och det kommer hur många hundar som helst.

Under Kulturnatten håller Jaan också ett föredrag om att fotografera människor, och det är öppet för alla. De fyra viktigaste sakerna att tänka på när man ska fotografera människor är att prata med modellen, posering, kameran i ögonhöjd och djup i bilden, vilket skapas genom mer ljus från något håll.

En eller två gånger om året brukar föreningen också vara med och fotografera på skapa dans, som är en dans- och koreografitävling för ungdomar mellan 13 och 19 år. Framöver önskar Jaan att de kan fotografera oftare på Skapa dans eller på andra platser där människor uppträder, till exempel teater.

– Föreningen vill gärna vända sig till ungdomar och jag skulle gärna se att vi jobbar mera utåt och hittar folk som vill vara med på bild.

Alla är välkomna att bli medlemmar i Uppsala fotografiska sällskap. Som medlem kan man förutom Öppet ljus och kursen Ljuset och människan vara med på bland annat fotopromenader, tävlingar, månadsmöten och utflykter. Medlemmarna får vara kreativa och hitta på saker själva.

– Ibland har vi någon som är intresserad av dokumentärfotografi och då kan ett gäng hålla på med det. En sådan här förening blir vad medlemmarna gör den till, avslutar Jaan.

/Lina-Maria Hjortell