På SciFi-festivalen i Uppsala står framtidens teknik och fantasi i centrum. För besökarna finns det mycket att uppleva, allt från aktiviteter som visar hur bananskal och äppelskrutt kan användas som bränsle till bussarna till hur människor med funktionsvariationer i framtiden kan få hjälp med den senaste tekniken. Man kan lära sig hur ett ägg blir en kyckling och hur man förvandlar ett kök till ett laboratorium. AI-tekniken är i centrum och människor trängs för att lära sig mer.
– Jättespännande och en bra blandning av smått och stort, säger Johanna Nilsson som är på mässan tillsammans med sin son.
Mitt bland robotar och rymdfarkoster finns också en påminnelse om stadens förflutna. Uppsala Industriminnesförening är på plats för att visa att Uppsala en gång var en levande industristad, där tusentals människor arbetade i fabriker som formade stadens utveckling. Det handlar om att väcka intresset för naturvetenskap och teknik hos unga, men också om att hålla liv i berättelserna om de människor som byggde staden.
– Vi vill hjälpa universitetet att rekrytera ungdomar till naturvetenskapliga ämnen, och därför är vi här, berättar Bertil Segerström från Uppsala Industriminnesförening. Som museum är vi fristående från universitetet, men vi tycker att den samlade historien har väldigt mycket att berätta för framtida generationer.
Bertil beskriver hur Uppsala en gång var fyllt av fabriker, verkstäder och industrier som gav arbete, gemenskap och framtidstro.
– Det har varit en levande industristad, men idag är den mer akademisk, tyvärr. Det är väl bara Kafferosteriet vid centralstationen som är kvar, och det kanske inte blir så länge till, säger han.
Museet som föreningen driver har just nu inga öppna lokaler eftersom samlingarna tillfälligt är magasinerade. Planen är att flytta in i Karl Johansgårdarna senare i höst när renoveringen är klar.
– Vi hoppas kunna flytta in där så snart det går. Alla grejer står magasinerade just nu, men det blir bra när vi får ordning på allt, säger Bertil.
Han berättar att de flesta som engagerar sig i föreningen är pensionärer som har tid och erfarenhet att bidra, men att man gärna ser att yngre människor kommer med.
– Vi vill väldigt gärna ha unga som är delaktiga. Det är viktigt att de får veta hur staden en gång såg ut och hur industrin faktiskt påverkade människors liv, säger han.
På festivalen visar föreningen gamla filmer som spelades in i Uppsalas fabriker. En av dem är från 1927 och visar arbetet på en av stadens cykelfabriker.
– Filmen spelades in för att visa upp företaget och locka folk att söka jobb. Det var populärt på den tiden, att spela in så kallade rekryteringsfilmer. Vi har också filmer från Gahns kemiska fabrik, där man tillverkade parfymer och annat, berättar Bertil.
Genom att delta på festivalen hoppas Uppsala Industriminnesförening nå fler, särskilt unga som kanske inte vet att staden en gång var fylld av fabriker och verkstäder.
– Vi försöker visa att naturvetenskap och teknik inte bara hör hemma i skolor och universitet, utan också på fabriksgolvet. Det var där utvecklingen började, säger Bertil med ett leende.
Vid montern stannar många nyfikna till för att se de gamla filmerna och prata om hur Uppsala såg ut förr. För vissa är det nostalgi, för andra en upptäckt.
– Vi tycker det är angeläget att visa att det var väldigt många människor som arbetade i industrin och bidrog till stadens utveckling. Det här är en del av Uppsala som inte får glömmas bort, avslutar Bertil Segerström.
/Robin Hjertqvist





