Många tar nog den sjukvård som finns tillgänglig i dag för given. Vi tänker att undersökningar, mediciner, operationer, bedövningar och annat vi får när vi blir sjuka alltid har funnits. Så är det förstås inte! Anna Stenkula är ansvarig för Medicinhistoriska museet i Ulleråker.

– Det är inte alls länge sedan som allt såg annorlunda ut. Människor dog av sådant som vi idag ganska enkelt kan bota.

Det är torsdagkväll i mitten av april och i entrén på museet har en liten grupp besökare samlats. De har kommit hit för att följa med på en av de två guidade visningarna som strax ska börja. Karin Norlén, som är pensionerad läkare, och Kerstin Rollman, före detta sjuksköterska, är kvällens guider.

– Utan historia ingen framtid, säger Kerstin. Jag vill gärna berätta om hur den moderna sjukvården vuxit fram. Det känns viktigt.

Karin håller med. Sedan hon avslutat sin anställning på Akademiska sjuhuset för några år sedan fick hon jobb som t.f. chef på Medicinhistoriska museet och blev väldigt intresserad.

– Jag arbetade inom psykiatrin i slutet av min karriär, så det känns särskilt bra att först arbeta här och sedan guida besökare.

Det vackra huset – som de flesta förknippar med psykiatrisk vård – mitt i Ulleråker, byggdes i början av 1900-talet. Länge fungerade ovanvåningen som överläkarbostad och på nedervåningen var det socioterapi för patienter. Sedan mitten av 1990-talet är huset ett museum.

– På ovanvåningen var det utställningar redan under 1980-talet, berättar Anna, så när Akademiska behövde mer plats för museiföremål blev det naturligt att använda hela det här huset.

Den välkände läkaren och professorn Lars Thorén samlade under 80- och 90-talen ihop en stor mängd föremål som använts på sjukhuset sedan det öppnade. När man letade utrymmen för förvaring av dessa beslöts att det storslagna huset i Ulleråker skulle användas.

– Museiföreningen som startats på 80-talet var förstås noga med att de ihopsamlade föremålen skulle förvaras säkert, berättar Anna. Och här fanns ju plats.

Idag är museet till största delen fyllt med saker som hör ihop med allmän sjukvård, men det finns också mycket intressant med inriktning på psykiatrisk vård. Innan guideturerna drar igång delas gruppen upp i två delar, där Karin tar hand om de som är mest intresserade av den allmänna medicinhistorien och Kerstin går upp på ovanvåningen för att berätta om psykiatrihistoria. Karin pekar ivrigt.

– De första redskapen man använde inom sjukvården var för att skapa balans mellan vätskor. Fram till 1800-talets slut sög man ut blod, slem och galla med hjälp av olika instrument för att bota sjukdomar.

Under rundturen får vi lära oss om gamla tiders sjukvård genom att titta på röntgenapparater, stetoskop, EKG-maskiner, kuvöser, konstgjorda hjärtklaffar och mycket annat som samlats i de olika rummen och korridorerna. Karin, som tillsammans med de andra guidevolontärerna, har tagit reda på mycket om sjukdomar förr och hur de botades genom att lyssna på föreläsningar, läsa i böcker och samtala med människor som var med eller har studerat historia. Hon tycker att de många intressanta föremålen ger en större förståelse för dagens sjuvård.

– Och en ödmjukhet inför den hjälp som finns att få idag. Man tar mycket för givet, som inte alls var självklart för bara några år sedan.

Avslutningsvis berättar Anna och de andra om en önskan att få utveckla Medicinhistoriska museet ytterligare och göra om den stora utställningen på nedervåning. De hoppas på medel för att göra den mer lättillgänglig, så att fler

uppsalabor och hitresta besökare ska lära känna vår svenska medicinhistoria.

– Den är så viktig, säger Anna. Historien ger oss perspektiv och en tro på framtiden.

/Anna Löfving

Uppsala-profilen Gassan Jaber har gjort det till sitt uppdrag att sprida ljus i en värld som ofta känns mörk och brusig. Gassan föddes i Libanon, men när han var sex år gammal gick flytten till Sverige och Uppsala, en stad som sedan dess har varit hans fasta punkt och hem. Under sitt liv har han hunnit med mycket och satt tydliga spår i stadens kulturliv genom att vara aktiv på många olika sätt. Han har bland annat varit verksam inom dansvärlden, där han drivit Uppsala Danscenter, och han har även arbetat för Studiefrämjandet.

I sina roller som projektledare och ledare har han lagt ner mycket tid och kraft på att coacha ungdomar och stötta deras personliga utveckling. Genom alla dessa år och olika projekt har han burit på en stark inre drivkraft: att alltid försöka lyfta fram det som är vackert, konstruktivt och bra i livet. Han menar att arbetet med att utveckla människor är bland det svåraste som finns, men också det viktigaste, och att det kräver ett särskilt fokus på det positiva för att nå framgång.

– Jag har alltid velat lyfta det som är bra här i livet och det som är positivt, berättar Gassan.

Han har med tiden märkt hur medieflödet har förändrats och blivit alltmer negativt. Det är mycket gnäll och brus som tar energi från oss människor. För att skydda sitt eget välmående har han därför valt att sluta följa nyheterna och i stället leta efter sådant som ger energi och hopp. Det var ur denna tanke som idén till Elogepodden föddes. Han hade länge velat starta en podcast men visste inte riktigt vad den skulle handla om förrän han förstod att han kunde kombinera sin kärlek till positiva samtal med podcastens format.

– Med åren har jag märkt hur världen har skiftat och hur media bara rör sig mot mer och mer negativitet, berättar Gassan.

Elogepodden är inte en vanlig intervjupodd där kändisskapet står i centrum. I stället är det själva hyllningen, eller elogen, som är viktigast. Gassan bjuder in vanliga människor som får berätta om något eller någon de verkligen uppskattar. Det kan handla om allt från stora livshändelser till små vardagliga ting. Hittills har de hunnit med tretton avsnitt som tagit upp ämnen som modet att vara öppen, vikten av att hälsa på varandra eller kärleken till en viss författare. Det är de vackra kopplingarna mellan människor och deras historier som gör podden unik.

– Jag vill ha historier från människor som vill berätta om sin eloge och sin historia, berättar Gassan.

Genom sitt arbete vill Gassan skapa en motvikt till den pessimism som ofta råder i samhället. Han tror att om vi pratar mer om det vi är tacksamma för, så skapar vi en bättre värld för alla. Podden finns nu tillgänglig på stora plattformar som Spotify och Youtube, där den fortsätter att sprida positiva ringar på vattnet. Det är en enkel men kraftfull påminnelse om att det alltid finns något att ge en eloge till, om vi bara väljer att se det.

/Robin Hjertqvist