Hjärtan i fokus när Sara Jonsson ställer ut

Uppdaterad 2026-03-17, Publicerad 2026-02-09 – av öfre slotts media
3 min läsning

Hela staden Uppsala möter konstnären Sara Jonsson på en konstutställning hon har nu i Salabackekyrkan. Sara har under lång tid ägnat sig åt en mängd olika kreativa uttryckssätt. Efter studier i konst på folkhögskola ägnade hon flera år åt ett verklighetstroget måleri. Hon  utgick ofta från egna fotografier av naturmotiv och arbetade länge med varje verk. Med tiden har dock Saras inställning till skapandet förändrats. Idag är det mer abstrakt uttryck som fokuserar på färg och ren glädje.

– Det var bara perfekt som var tillräckligt. Nu på senare tid målar jag mer av glädje, med mycket färg och mer abstrakt, berättar Sara.

Vid sidan av sitt konstnärskap väljer Sara att använda sin tid och energi till studier. Hon har bland annat intresserat sig för teologi och gått introduktionskurser i språken hebreiska och grekiska. Det är studier hon bedriver av rent personligt intresse. Konsten har fått en alltmer central roll i hennes liv, då den erbjuder ett meningsfullt utrymme där hon kan bygga och skapa fritt. Ett avgörande skifte i hennes skapande skedde under pandemin. Vid den tidpunkten stod en tavla halvfärdig på staffliet med en ambitionsnivå som kändes svår att nå. För att hitta tillbaka till lusten började hon istället arbeta med oljekritor, vilket ledde in henne på ett specifikt spår av hjärtmotiv.

– Då tog jag fram mina oljekritor och började måla hjärtan. Jag hade en tavla som stod halvfärdig på mitt staffli med alldeles för hög ambitionsnivå men jag behövde något annat där jag kunde måla bara för att det var roligt, med mycket färg, berättar Sara.

Det som började som en enkel paus under pandemin utvecklades snart till ett omfattande projekt. Efter att ha fyllt ett helt block med hjärtan blev Sara uppmuntrad av en vän att ställa ut sina verk. Eftersom hennes större oljemålningar inte fick plats i den första tilltänkta utställningslokalen blev hennes inramade hjärtan den perfekta lösningen. Detta blev startskottet för en serie utställningar, bland annat med koppling till Alla hjärtans dag i år.  Arbetet med hjärtmotiven har fortsatt att utvecklas och innefattar nu även verk i olja och akryl. Sara förbereder sig nu för att ta nästa steg i sitt konstnärskap genom att ställa ut på Galleri BRINK, där hon planerar att fylla en hel vägg med sina karakteristiska hjärtan i olika stilar.

Den kommande utställningen markerar en viktig milstolpe där besökarna får möta hjärtan i olika former, färger och tekniker. För Sara handlar det inte längre om att kopiera verkligheten exakt, utan om att förmedla en känsla som når fram till betraktaren. Genom att arbeta med större format i olja och akryl har hon hittat ett sätt att låta energin i rummet ta plats. Planeringen inför Galleribrink har gett henne möjlighet att se sitt eget skapande i ett större sammanhang, där varje enskilt hjärta bidrar till en gemensam berättelse om hopp och närvaro. Målet är att skapa en vägg som känns levande och inbjudande, en plats där besökarna kan stanna upp och hitta sina egna tolkningar i färgernas rörelse. Denna process har också gett Sara en ny förståelse för hur konsten kan fungera som en bro mellan människor, särskilt när motiven är så universella som hjärtan. Framtiden ser ljus ut med nya projekt i sikte, men just nu ligger allt fokus på att låta Uppsalaborna få ta del av den värme och kraft som Saras målningar utstrålar.

/Robin Hjertqvist

Utan historia, ingen framtid – Följ med på en guidad visning på Medicinhistoriska museet

Publicerad 2026-04-16 – av öfre slotts media
3 min läsning

Många tar nog den sjukvård som finns tillgänglig i dag för given. Vi tänker att undersökningar, mediciner, operationer, bedövningar och annat vi får när vi blir sjuka alltid har funnits. Så är det förstås inte! Anna Stenkula är ansvarig för Medicinhistoriska museet i Ulleråker.

– Det är inte alls länge sedan som allt såg annorlunda ut. Människor dog av sådant som vi idag ganska enkelt kan bota.

Det är torsdagkväll i mitten av april och i entrén på museet har en liten grupp besökare samlats. De har kommit hit för att följa med på en av de två guidade visningarna som strax ska börja. Karin Norlén, som är pensionerad läkare, och Kerstin Rollman, före detta sjuksköterska, är kvällens guider.

– Utan historia ingen framtid, säger Kerstin. Jag vill gärna berätta om hur den moderna sjukvården vuxit fram. Det känns viktigt.

Karin håller med. Sedan hon avslutat sin anställning på Akademiska sjuhuset för några år sedan fick hon jobb som t.f. chef på Medicinhistoriska museet och blev väldigt intresserad.

– Jag arbetade inom psykiatrin i slutet av min karriär, så det känns särskilt bra att först arbeta här och sedan guida besökare.

Det vackra huset – som de flesta förknippar med psykiatrisk vård – mitt i Ulleråker, byggdes i början av 1900-talet. Länge fungerade ovanvåningen som överläkarbostad och på nedervåningen var det socioterapi för patienter. Sedan mitten av 1990-talet är huset ett museum.

– På ovanvåningen var det utställningar redan under 1980-talet, berättar Anna, så när Akademiska behövde mer plats för museiföremål blev det naturligt att använda hela det här huset.

Den välkände läkaren och professorn Lars Thorén samlade under 80- och 90-talen ihop en stor mängd föremål som använts på sjukhuset sedan det öppnade. När man letade utrymmen för förvaring av dessa beslöts att det storslagna huset i Ulleråker skulle användas.

– Museiföreningen som startats på 80-talet var förstås noga med att de ihopsamlade föremålen skulle förvaras säkert, berättar Anna. Och här fanns ju plats.

Idag är museet till största delen fyllt med saker som hör ihop med allmän sjukvård, men det finns också mycket intressant med inriktning på psykiatrisk vård. Innan guideturerna drar igång delas gruppen upp i två delar, där Karin tar hand om de som är mest intresserade av den allmänna medicinhistorien och Kerstin går upp på ovanvåningen för att berätta om psykiatrihistoria. Karin pekar ivrigt.

– De första redskapen man använde inom sjukvården var för att skapa balans mellan vätskor. Fram till 1800-talets slut sög man ut blod, slem och galla med hjälp av olika instrument för att bota sjukdomar.

Under rundturen får vi lära oss om gamla tiders sjukvård genom att titta på röntgenapparater, stetoskop, EKG-maskiner, kuvöser, konstgjorda hjärtklaffar och mycket annat som samlats i de olika rummen och korridorerna. Karin, som tillsammans med de andra guidevolontärerna, har tagit reda på mycket om sjukdomar förr och hur de botades genom att lyssna på föreläsningar, läsa i böcker och samtala med människor som var med eller har studerat historia. Hon tycker att de många intressanta föremålen ger en större förståelse för dagens sjuvård.

– Och en ödmjukhet inför den hjälp som finns att få idag. Man tar mycket för givet, som inte alls var självklart för bara några år sedan.

Avslutningsvis berättar Anna och de andra om en önskan att få utveckla Medicinhistoriska museet ytterligare och göra om den stora utställningen på nedervåning. De hoppas på medel för att göra den mer lättillgänglig, så att fler

uppsalabor och hitresta besökare ska lära känna vår svenska medicinhistoria.

– Den är så viktig, säger Anna. Historien ger oss perspektiv och en tro på framtiden.

/Anna Löfving

Mod och mobilisering under årets litteraturfestival

Uppdaterad 2026-03-31, Publicerad 2026-03-31 – av öfre slotts media
3 min läsning

Uppsala internationella litteraturfestival ägde rum mellan den 18 och 21 med föreställningar, samtal, musik och poesi. Festivalen arrangerades för nionde året, med årets tema mod och mobilisering. Under fredagskvällen hölls festkvällen i Uppsala universitets aula.

Årets tema mod och mobilisering är en hyllning till de kulturarbetare som tar ställning i ett Europa som på flera håll skakas av polarisering och auktoritära tendenser”.

– Det är nu såna tider då många känner hopplöshet, men jag tror att vi tillsammans kan inge hopp och mod, och litteratur är bara ett av många verktyg, säger Kholod Saghir, konstnärlig ledare och festivalchef, strax innan festkvällen ska dra igång på fredagen.

Innan publiken släpps in i Universitetsaulan för kvällens program behöver de sista detaljerna sitta. Kholod har en viktig roll, och andra medlemmar i festivalledningen och kvällens konferencier Amanda Ooms stämmer av några sista försäkrande frågor. När dörrarna öppnas och människor fyller aulan får många även ett personligt välkomnande av Kholod.

– Veckan hittills har varit underbar, men intensiv – precis som det ska vara, säger Kholod.

Vad betyder det att få genomföra litteraturfesten för nionde året?

– Det betyder allt. Det är verkligen en fest som samlar så många människor. I en så vacker stad som Uppsala är det speciellt att få finnas på så många olika platser, som universitetet, konstmuseet, stadsbiblioteket, stadsteatern och även gymnasieskolorna, säger Kholod.

Uppsala internationella litteraturfestival har blivit en årlig tradition för att hylla litteraturen, och uppmärksamma litteratur och författarskap från delar av världen som är mindre synliga i svensk kontext. Bland annat genom att bjuda in poeter och författare från den arabisktalande delen av världen, lyfta icke engelskspråkiga europeiska författarskap, författare från Irak, Palestina och litteratur på  jiddisch.

Under årets festival, med temat mod och mobilisering, diskuterades litteraturens roll som en möjlig motståndskraft i de stora frågor som vi ställs inför idag, i tider av krig, växande nationalism och politisk polarisering.

— När man frågar författare om litteraturens roll så svarar många att, även om de berättar om världen som innehåller så mycket mörker, så är målet att i mörkret bringa hopp.

I år fanns även en programpunkt specifikt riktad till gymnasieelever. Syftet var att bjuda in unga till att känna sig delaktiga i samtal kring de viktiga frågorna om humanitet, demokrati och kunskap, och den roll litteraturen och poesin har i relation till det.

– Världen idag har mycket utmaningar. Ungdomar idag har mycket koll och de är skarpa. De är vårt hopp, de är framtiden, säger Kholod.

Under festivalkvällen hölls det tal av Anne Ramberg, advokat och ordförande i konsortiet vid Uppsala universitet och den prisbelönte poeten Natalie Diaz. Artur Dron, poet som skrivit dikter unders in tjänstgöring i fronten vid Ukrainas försvarsmakt, och Asmaa Azaizeh, journalist och en av de mest framträdande palestinska rösterna inom samtida poesi, framträdde med poesiuppläsningar. Musik framfördes av Lisa Nilsson, sångerska, textförfattare och skådespelare, samt av rapparen och sångerskan Imenella.

/Emma Tapper

Det gäller att hitta modet inom sig

Uppdaterad 2026-03-18, Publicerad 2026-03-12 – av öfre slotts media
0 min läsning

– Nu kommer del två i bokserien Sagan om Frejo

Möt Fredrik Blomqvist som, tillsammans med sonen Carl, är författaren till serien, som beskrivs som både fantasy och verklighet

”Frejo är varken den starkaste eller modigaste fjällräven. Han trivs bäst i tryggheten … men när hans far försvinner tvingas han ut på en farlig vandring med sina äldre och modigare syskon.”

Det har blivit mitten av mars och för några dagar sedan släpptes den andra delen i bokserien ”Sagan om Frejo”. Den första delen, som citatet ovan beskriver, heter Norrskenet och den andra har titeln Mörkvinter. Böckerna vänder sig främst till barn mellan 6 och 12 år, men kan läsas av alla berättar Fredrik Blomqvist, som tillsammans med sin son Carl har skrivit Sagan om Frejo.

– Det är en berättelse om kampen mellan ont och gott, säger Fredrik. En klassiska saga, om drömmar, förväntningar, mod och rädslor. Men också ett spännande äventyr, som man inte vet hur det slutar.

Många känner nog igen 12-årige Carl. Han syns ofta i både TV och tidningar, då han tipsar om böcker eller medverkar i andra bokrelaterade sammanhang. Pappa Fredrik är själv författare, men arbetar också med att ge ut läromedel i matematik. De bodde tidigare, tillsammans med mamma Cecilia, i Mariefred, men har nu flyttat till Uppsala.

– Planen var hela tiden att flytta tillbaka hit, säger Fredrik. Eftersom Cecilia lider av sjukdomen ME ville vi prova den mindre orten Mariefred i några år, men vi trivs allra bäst i Uppsala.

Idén att skriva böcker tillsammans med sin son var något som växte fram. Ända sedan Carl var liten har de fantiserat och berättat historier för varandra och för några år sedan bestämde de sig för att skriva ner berättelserna. Fredrik säger att han först skriver ett utkast och att Carl sedan läser högt, kommer med många kloka förslag på förändringar och tillägg och att det färdiga resultat är ett samarbete mellan de båda. Särskilt bra är Carl på oväntade vändningar i manuset.

– Han är fantastisk på det. Jag skriver ett första förslag, och sedan är Carl en perfekt redaktör. Vårt samarbete är väldigt kreativt.

Att Carl var språkbegåvad märktes tidigt eftersom han redan som 3-åring ”låtsasläste” barnböcker som föräldrarna läst högt för honom. Fredrik ler vid minnet.

– Hattstugan memorerade han till exempel helt och hållet och ”läste” sedan högt för oss.

Del ett i Sagan om Frejo kom ut förra året och fick ett mycket fint mottagande. Den första omgången som trycktes sålde slut på en vecka och sedan dess har nya upplagor tryckts och nått många yngre och äldre läsare i Sverige. Boken har också redan översatts till en rad andra språk och getts ut i flera europeiska länder. Fredrik nämner Tyskland, Norge, Danmark och Ukraina.

– Handlingen är allmänmänsklig och berör människor oavsett vilket land eller vilken kultur de tillhör. Mycket är inspirerat av det som händer i världen, till exempel kriget i Gaza, vilket många ju känner till, berättar Fredrik.

Sagan om Frejo brukar beskrivas som en blandning mellan verklighet och fantasy och Fredrik tror att det gör den intressant för alla åldrar. Den lilla fjällräven, som också är väldigt söt, kan många identifiera sig med eftersom han är både osäker och rädd, men ändå gör sitt bästa för att vända ont till gott. Man kan tolka berättelsen både symboliskt, den lilla människan som slåss mot en övermakt, men också bokstavligt. Djuren är både realistiskt och fantasifullt beskrivna.

– Det är upp till var och en att tolka som den tycker, säger Fredrik. Mycket beror nog på vem det är som läser.

Att få resa både i landet och utomlands tillsammans med Carl tycker Fredrik är en ynnest som berikar dem båda. De lär känna varandra ännu bättre och har alltid kul ihop. Att få framträda i ”Norska nyhetsmorgon” och bli intervjuad av Norges största dagstidning, som skedde nyss, är verkligen roliga upplevelser och något att minnas för livet.

– Man vet inte hur allting utvecklar sig framöver, avslutar Fredrik, men just nu har vi ett väldigt roligt samarbete som tar oss på otroliga äventyr. Både Carl och jag uppskattar det mycket.

Sista helgen i mars kan du träffa Carl och Fredrik och få dina böcker signerade på följande ställen i Uppsala:

Akademibokhandeln Gränbystaden

Fredagen den 27/3, klockan 16–18

Akademibokhandeln Stora torget

Lördagen den 28/3, klockan 11–13

/Anna Löfving

Tjuren Uppsala – med kött och vin i fokus

Uppdaterad 2026-04-03, Publicerad 2026-02-22 – av öfre slotts media
3 min läsning

”Det tog ett tag att växa i kostymen”

Restaurang Tjuren har blivit populärt bland både Uppsalabor och mer långväga gäster, och lockar med en matupplevelse där köttet och vinet står i fokus. Shamal Ghalandari, grundare och restaurangchef på Tjuren, berättar om åren sedan öppningen och passionen för riktigt bra kött och vin.

Shamal Ghalandari är i full färd med att putsa dagens leverans av oxfilé i restaurangköket på Övre Slottsgatan. Det är några timmar kvar till öppning och i matsalen lyser solen in på tomma bord.

– Jag har jobbat i branschen hela livet. De första sommarjobben i Gottsunda, där jag växte upp, var på restaurang och sedan har det fortsatt. Så jag har hunnit se en hel del, säger Shamal.

Genom hela skoltiden, efter gymnasiet och vidare under universitetsstudierna fanns det alltid restaurangjobb. Gymnasielärarutbildningen var en tanke om stabilitet inför framtiden, men det första lärarjobbet blev inte långvarigt. Under samma period öppnades möjligheten att ta över lokalerna där Tjuren i dag finns, och Shamal övervägde att ta restaurangbranschen mer seriöst.

– Till och med min fru sa till mig att ”det är ju det här du vill göra”, säger han.

I slutändan var valet lätt. I början av 2020 slog dörrarna upp till Tjuren Mat och Vin. Men snart blåste pandemins vindar över världen.

– Vi hade hoppats på en stor öppning, men i stället hade vi två gäster första helgen. Det var svårt, men samtidigt gav det oss utrymme att växa i lagom takt.

Precis som för resten av branschen blev det svårt under pandemin, särskilt med en nyöppning. Men verksamheten kunde fokusera på att förfina det som fungerade bra och hantera det som behövde förbättras. Ganska snabbt kom insikten att det behövdes en större fritös, och när plötsligt åtta matgäster beställde entrecôte samtidigt förstod de att stekbordet nog var för litet.

– Man tror att man är redo vid öppningen, men kostymen var faktiskt lite stor. Det tog ett tag att växa i den, men nu sitter den bra, säger Shamal.

Shamal fortsätter med att väga upp oxfilén i bitar, redo att stekas på senare. Standarden på råvarorna är hög och allt som blir över från finstyckningen används. Restbitar går till färs, skinnet går till såsen och små bitar blir tartar.

– Det är både ekonomiskt för oss och schysst mot djuret. Inget ska gå till spillo.

I dag återkommer många gäster till Tjuren som delar samma kärlek för kött som Shamal. Vinlistan hålls lång för att gästerna ska kunna testa nya smakkombinationer. På menyn finns även två fiskrätter samt Svärmors veganbiff för de gäster som väljer bort köttet. Även för människans fyrbenta vänner finns något på menyn.

– För många är hunden som ett barn och det är svårt att få hundvakt. Klart att de också ska få vara här.

I dag kombinerar Shamal jobbet med familjelivet, men Tjuren kommer alltid att vara hans första barn, som han beskriver det.

– Och Tjuren är även som mitt vardagsrum, med samma gästvänlighet. Det ska vara bekvämt och harmoniskt att komma hit, säger han.

Meny och priser

På menyn finns bland annat chefsburgare, oxfilé och veganbiff. Oxfilén kostar 425 kronor. Det kan också vara värt att nämna att det finns en meny för medföljande hundar.

Tyngden ligger såklart på kött, men även röding och tonfisk finns på menyn.

Recensioner av Tjuren

I skrivande stund har restaurangen 67 omdömen på Tripadvisor och betyget 4,3, vilket motsvarar ”mycket bra”.

På Nova Circle har Tjuren betyget 4,2, och maten hyllas även av UNT:s krogpatrull.

Öppettider

Tisdag–torsdag: 16–23

Fredag–lördag: 16–00

Söndag: 16–22

Måndag: stängt