Äntligen får man väl säga… är årets längsta, kallaste, gråaste och helt enkelt värsta månad över. I år ännu värre än annars om ni frågar mig. Allt som kunde gå fel hemma hos mig den här månaden gjorde det. Med råge!
Nåväl, nog ordat om det, man lever ändå och det är inte alla som gör. Jag fick boken ”Jag vill bara få leva” av Elin och Ida Kjos i julklapp av mamma och nu har jag läst den. Ida fick slutföra den eftersom hennes tvillingsyster gick bort i lungcancer, 35 år gammal. Utan att någonsin rökt en cigarett utan tvärtom levt det mest hälsosamma liv tänkas kan. Jag har skrivit om Elins öde förut, följde henne på Instagram och lyssnade på hennes podd, men kände henne inte. Ändå griper det som hon råkade ut för hårt tag i mig. Det kan hända alla, oavsett ålder, pengar, bakgrund och framtidsplaner. När och var och hur som helst – åtminstone får jag hjälp av att tänka så. Jag lever ändå!
Och tidningen lever. Om än knappt! Nej, jag skojar, den lever, men vi väntar på fler annonsbeställningar, så att vi ska ta oss igenom den här hemska vintern. Vet inte om det var så smart att satsa på gratis papperstidning varje vecka, men friskt vågat är hälften vunnet säger de. Den som lever (där var jag igen) får se.
I veckans tidning kan ni bland annat läsa om Uppsalas idrottshjältar, som firades i helgen och om Solskensfamiljen. Känner ni till den? Läs om Signes mysiga besök där eller om Birgitta Kullings möte med nya stadsdirektören Birgitta Pettersson. Den här gången delar Birgitta också med sig av sina favoritrecept inför Alla hjärtans dag. Ta efter dem den som kan!
Inget ont om Birgittas fina recept – verkligen inte – men själv tänker jag inte fira den dagen. Jag tycker faktiskt inte om den. Som om det viktiga är att fira kärlek mellan två personer en dag om året. Kärlek ska man väl fira varje dag och det viktiga är väl vänskap och omtanke och rättvisa och hjälpsamhet bland alla människor. Jag vet att det ena inte utesluter det andra, men för mig har alltid Alla hjärtans dag varit förknippad med problem. Inte för att jag varit ensam eller singel mer än andra, utan för att jag sett alltför många besvikelser runt mig.
Jag har min Johan och ska jag få någon ”valentinbukett” får jag köpa den själv. Och det brukar jag göra! Men inte den dagen, när blommor och allt annat är dyrare än annars eller helt enkelt slut.
Apropå middagsrecept, så ska vi få fina recept till tidningen också från Gottsunda framöver. Idag besökte jag Allaktivitetshuset i den stadsdelen, kommer reportage nästa vecka, och blev lovad beskrivningar av smaskiga maträtter från dem i Hela Staden. Känns jättekul! Över huvud taget blev jag imponerad av allt spännande som sker under taket på den nya skolan i Gottsunda och hoppas kunna berätta om det i vår.
Om det blir nån vår vill säga. Just nu ser det mörkt ut på den fronten, men man vet ju att det vänder. Så länge man lever gör det faktiskt det.
Trevlig vecka på er alla!
/Anna Löfving











