Alltid redo när larmet går

– Jag skulle tro att det behövs en förening lik Rockeponken game community i varenda stad i Sverige.

Det har blivit slutet av oktober och Adam Straarup, som grundat spelföreningen Rockeponken game community, lutar sig tillbaka. Han har varit förkyld ett tag, men är nu tillbaka till att driva den ideella föreningen. Och han har mycket att göra.

– Sedan vi flyttade in i det här lilla fina huset mitt i stan och började marknadsföra oss mer har det gått väldigt bra för vår förening. Det kommer nya medlemmar hela tiden och än har jag bara sett nöjda miner.

Det startade egentligen får många år sedan, när Adam var 12 år och höll sitt första sommarläger för sällskapsspel på Bergsbrunna gård tillsammans med en brädspelsbutik i Uppsala.

Sommarlägren ledde till att de bildade en förening som träffades varje månad för att spela spel tillsammans.

– Det ställs inga krav, inget tvång av att behöva prestera i föreningen. Det är en av fördelarna med sällskapsspelen. Det enda man måste är att delta.

I Sverige idag finns det tusentals så kallade hemmasittare, som av olika anledningar inte går till skolan. En del går dit, men trivs inte och kommer efter i skolarbetet, andra dyker inte upp alls. Det är dem som Adam och föreningen vill hjälpa. Att erbjuda en trygg plats att umgås, utan krav och utan press, och skapa en kompisgrupp som kan utvecklas utanför föreningen.

– Det är viktigt under uppväxttiden att man träffar andra och känner att man duger som man är, säger Adam. Att man inte är för konstig för att accepteras.

Idag har Rockeponken game community ett 50-tal medlemmar som dyker upp på spelkvällarna i olika stor utsträckning. Några är alltid först på plats och med varenda kväll, andra deltar någon gång per månad. Man betalar en låg medlemsavgift och bidrar sedan med en slant vid varje tillfälle, alternativt en terminsavgift. Antalet spel att välja mellan är stort och ökar hela tiden. Adam ler och pekar mot hyllorna i det mysiga spelrummet.

– Vi brukar alltid kunna samsas om vilket spel vi ska ägna oss åt och ofta delar vi upp oss i olika grupper och sätter oss i olika rum för att spela. Alla är otroligt engagerade och skratten brukar eka mellan vägarna.

I takt med att Adam har fått kontakt med föreningar och organisationer i Uppsala som sysslar med utanförskap och stöd till barn och unga av olika slag har han känt att behovet är stort för en samlingsplats som den här. Han är säker på att Rockeponken i framtiden kommer att växa och att han kan utöka öppettiderna, skaffa in ännu fler spel och kanske anställa någon som hjälper honom att organisera. Han har haft kontakt med människor i andra kommuner som berättat om behovet hos dem.

– Det finns ett behov av ett Rockeponken game community på många andra platser också, avslutar Adam. Där alla är förstående och ingen känner sig konstig. Där ungdomarna trivs, känner sig välkomna och kan växa på riktigt.

/Samarbete

– Alla borde ta en runda här inne innan de handlar någon annanstans!

Sandra Friman är ansvarig för den centralt belägna secondhandbutiken Myrorna och mycket nöjd med hur affärerna går. För två år sedan fanns butiken på Kungsängsgatan, en liten bit bort från centrum, men sedan flytten till Vaksalagatan – precis mitt i stan – går verksamheten som på räls.

– Jag började jobba här i samband med flytten, berättar Sandra, och under de här två åren har det gått väldigt bra för butiken.

Bakom Myrorna finns trossamfundet Frälsningsarmén. Rörelsen, som är gammal och etablerad i hela världen, är känd för sitt sociala engagemang. Förutom kyrklig verksamhet sysslar man med ”välgörenhet” av olika slag och Sandra berättar att butiken i Uppsala drar in pengar till människor i utsatthet av olika slag. Det kan handla om hemlöshet, våldsutsatta och barnfamiljer med ekonomiska problem .

– Vi har inga speciella ställen som vi finansierar utan pengarna går till hjälpverksamhet i Sverige.

Liksom de andra secondhandbutikerna tar Myrorna emot kläder, skor, prylar, leksaker, husgeråd, glas, porslin och annat som går att sälja vidare. Ingenting får vara smutsigt eller trasigt och Sandra säger att personalen fått ett lättare jobb sedan förbudet att slänga trasiga textilier i soporna togs bort.

– Numera är det som lämnas in hit sällan trasigt, säger Sandra. Det är en stor skillnad mot tidigare när en hel del som inte fick slängas istället lämnades in hit.

Eftersom ytan som Myrorna har inte är lika stor som tidigare tar man inte längre emot möbler. Inredningsprylar går bra, men eftersom platsen är begränsad måste personalen dra en gräns. Personalen kan inte heller hämta saker hemma hos människor, men om den som vill lämna prylar har svårt för att parkera utanför kan man ta emot dem på baksidan av butiken. Då behöver man ringa i förväg och meddela att man kommer.

– Vi har störst bemanning på eftermiddagarna, så då tar vi gärna emot saker. De flesta lämnar dock sina saker i en vagn som finns bredvid kassan i butiken hela dagen.

Många kunder i butiken är sådana som kommer ganska ofta, lite av stammisar, men en del är också människor som kommer in spontant. Sedan flytten till Vaksalagatan har den sortens besökare ökat och Sandra tycker det är roligt.

– Alla kunder är lika välkomna, men det här läget gör ju att många nya kunder hittat hit.

När de inlämnade sakerna kontrollerats i butiken skickas de till en uppsamlingsplats i Stockholm där de sorteras och skickas till olika butiker runt om i landet. Ibland händer det att de sakerna som lämnats in i Uppsala kommer tillbaka till butiken här, men ofta får man saker från helt andra platser i Sverige. Det beror på vad man önskat att få och variationen är stor.

– Vi har en bra mix av varor här, avslutar Sandra, och vi är tacksamma för varenda sak som lämnas in. Den bidrar, förutom till en bättre miljö, till att människor i utsatthet får det bättre.

Öppettider hos Myrorna i Uppsala är 10-19 på vardagar, 10-17 lördagar och 12-16 på söndagar.  Adressen är Vaksalagatan 7 och telefonnumret 018 - 60 14 16.