Sedan 80-talet har Barnombudet i Uppsala arbetat för barns rättigheter i samhället. Lisa Skiöld har jobbat som verksamhetschef de senaste 12 åren.
– Jag brukar säga att jag inte hittat något roligare. Det är meningsfullt och roligt i kombination, säger Lisa.
Den ideella föreningen jobbar främjande och strategiskt för varje barns bästa. En del av arbetet handlar om att se till att Barnkonventionen och Sveriges lagar tillämpas.
– Det kan ibland finnas en känsla av att man inte behöver jobba med barnrätt eftersom vi redan har det i lagarna. Men om man tittar på hur det funkar i praktiken, så ser man att det finns mycket kvar att göra, säger Lisa.
FN:s barnkonvention trädde i kraft i Sverige 1990. De flesta barn och ungdomar känner till att det finns – men har ibland svårt att förstå vad rättigheterna innebär i verkligheten.
– De flesta elever kommer på att man ska inte bli slagen eller att man ska få vara med i skolan. Sen börjar det ta stopp, säger Lisa.
Även bland vuxna kan barns rättigheter upplevas som abstrakta. Barnombudet utbildar och hjälper arbetsgrupper och verksamheter i frågan – från de som jobbar närmast barnen till förtroendevalda och högsta chefer. Så gott som överallt är barnrätten relevant.
– Nästan oavsett vad man har för typ av roll i samhället eller i sin yrkesroll så finns det ofta saker där barnets rättigheter skulle kunna vara värda att tänka på och förbättra.
Utöver den främjande och förebyggande sidan finns Barnombudet också till för de som behöver stöd.
– Man kan vända sig till oss om man känner att man inte förstår var man ska börja, är osäker på om man har fått rätt hjälp eller vad det är som gäller, säger Lisa.
Många positiva förändringar har ägt rum under åren.
– Jag kan höra på hur politikerna resonerar att våra uttryck och tankar har sipprat ner. När det sker förändringar som påverkar tusentals barn, det är ju rätt häftigt, säger Lisa.
Ibland märks skillnaden på individnivå.
– När man har följt någons jobbiga situation från att allting strulade och det var konflikter, till att det har löst sig så att den här gymnasieeleven faktiskt slutför sina studier och må bra, säger Lisa.
En vanlig missuppfattning är att Barnombudet är en del av kommunen, eller något som “bara finns”.
– Allt är roligt med det här jobbet förutom ekonomin. Vi kämpar hela tiden med att få resurserna att räcka till på alla möjliga sätt.
Samarbeten, medlemmar och autogirobidragsgivare är avgörande för att Barnombudet ska kunna genomföra de idéer som behövs för att stärka barns rättigheter.
– Vi är överlyckliga om vi får den typen av support i ryggen som gör att vi skulle kunna göra ännu mer för Uppsalas barn och unga.
Förhoppningen är att Uppsalas goda exempel kan inspirera och bidra till att samma typ av verksamheter kan finnas nära barn i hela Sverige.
– För det här är unikt idag. Det är coolt att kunna säga att det är unikt. Men det vore ännu roligare om det var på fler ställen, säger Lisa.
På Barnombudets hemsida barnombudet.se kan man bli medlem, lära sig mer om barnrätten, få stöd och hjälp, ta del av material, eller läsa mer.





